Vad innebär den europeiska sociala pelaren?

EU:s sociala pelare antogs vid toppmötet i Göteborg 2017 och består av 20 principer av icke-bindande karaktär, vilket kan betraktas som mål för bättre arbets- och levnadsvillkor för EU:s medborgare. Rättigheterna är fördelade över tre områden: Lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och inkludering.

Inför kommande budgetperiod 2021-2027 tyder mycket på att det kommer att läggas mer pengar på den sociala pelaren, exempelvis till fonden som bistår med lön när många arbetstagare blivit varslade p.g.a. globalisering. Läs North Swedens tidigare artikel om detta.

Inom ramen för den sociala pelaren röstades exempelvis förslaget om obligatorisk pappaledighet igenom, i Europaparlamentet tidigare under våren. Bestämmelsen ska ses som en miniminivå men påverkar dock inte de svenska reglerna då Sverige sedan tidigare har regler kring detta.

Utvärdering av den sociala pelaren

Den 28 mars i år anordnade EU-kommissionens europeiska sociala och ekonomiska kommitté en utvärderingskonferens angående den europeiska sociala pelaren där frågor rörande dess implementering och rekommendationer för framtiden stod på agendan. Konferensen, som pågick en hel eftermiddag var innehållsrik med ett flertal talare och ett högt antal publiksdeltagare.

Inledningsanförandet beskrev Raquel Lucas, från EU-kommissionens Generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL), vikten av att den sociala pelaren tas på allvar och implementeras i medlemsländerna. Lucas menade att den sociala pelaren är viktig, inte bara utifrån ekonomiska argument utan även sociala, därför att medborgare i hög grad lider av sociala ojämlikheter och att vi behöver skapa hållbar tillväxt. Nuförtiden byter människor arbeten i högre utsträckning än tidigare och därför är det viktigt att EU och medlemsländerna kan skapa trygga grunder för detta.

Hur har implementeringen av den sociala pelaren fungerat såhär långt?

Vidare lade representanter från forskningsinstitut European Social Observatory (ESO), Sebastiano Sabato, och Zane Rasnaca, forskare vid European Trade Union Institute (ETUI), fram forskning kring hur den sociala pelaren har implementerats och efterföljts sedan antagandet 2017. Forskningen pekar på att åtminstone stora delar av den har implementerats i de flesta EU-länder men att implementeringen skiljer sig åt mycket mellan medlemsländerna.

Ett EU-instrument som belystes var ”European semester – country report” som sammanställer information om varje medlemsland kring sociala frågor, exempelvis inom områden som arbetslöshetsnivå, tillväxtmöjligheter. Läs mer om de olika medlemsländernas individuella sociala utmaningar och framsteg här.  

Vidare riktades viss kritik mot EU och vissa medlemsländer, som enligt ESO tydligare och bättre behöver kommunicera ut vad som gäller kring den sociala pelaren och relevant lagstiftning, då många medborgare inte känner till vilka rättigheter de faktiskt har.

En annan aspekt som ESO lyfte, kanske den från svenskt håll viktigaste frågan, är att vissa länder inte har infört minimilöner trots att den sociala pelaren föreslår detta. Följaktligen diskuterades den brännande frågan om minimilöner, huruvida detta är något som EU och medlemsländerna vill lagstifta om.

”Minimilöner underminerar den svenska modellen” enligt Svenskt näringsliv

Andreas Edholm, direktör för Svenskt näringslivs Brysselkontor, deltog som talare under konferensen. Han gav en bild av den svenska modellen där kollektivavtal råder på arbetsmarknaden, något Edholm är mycket positiv till, där han betonade att minimilöner riskerar att underminera den svenska modellen. Det centrala är flexibilitet och mångfald och inte ”one size fits all”, enligt honom.

- Den sociala pelaren har blivit en turbomotor för ny lagstiftning. Vi fruktar att mer kommer. Den Sociala pelaren underminerar fackföreningar och arbetsgivares kollektivavtal. Att lagstifta om den sociala pelaren passar helt enkelt inte den nordiska marknaden, sade Edholm.

Edholm fick medhåll från Danmarks arbetstagarförenings Brysselkontor som representerades av ordförande Christiane Miβlbeck-Winberg, som också lyfte fram hur framgångsrika kollektivavtalen är i Danmark och i de nordiska länderna.

- Hög social standard sker på olika sätt. I Danmark sker det genom kollektivavtal, inte lagar. Detta bör EU-kommissionen acceptera. EU bör istället lägga mer vikt vid European Semester – country report för att sociala utmaningar skiljer sig för mycket mellan medlemsländerna, enligt Miβlbeck-Winberg.

Det europeiska nätverket som bekämpar fattigdom vill se lagstiftning

Amana Ferro från European Anti-Poverty Network (EAPN) visade sin kritiska ståndpunkt till att resten av EU ska åsidosättas på grund av de ”nordiska modellerna”. Ferro menar att den sociala pelaren bör implementeras i lagstiftning genom ”hard laws” för att ta itu med problem som medborgare möter i de länder som har stora brister i sociala och ekonomiska rättigheter. Därtill belyste hon att kollektivavtal missar de människor som lever under de fattigaste förhållanden då avtalen står mellan arbetsgivare och arbetstagare, varvid rättigheter för de medborgare som exempelvis är arbetslösa inte lyfts fram.

Hur kommer den sociala pelaren att utvecklas?

Sammanfattningsvis framgick av utvärderingskonferensen att de flesta aktörer på EU-arenan är positiva till den sociala pelaren. Det vill säga att ha en ökad trygghet för arbetare, inte minst Sverige vars regering tillsammans med EU proklamerade den sociala pelarens 20 principer under toppmötet i Göteborg 2017. Att det däremot råder oenighet kring vilka delar som ska lagstiftas om, exempelvis minimilöner, rådet det ingen tvekan om.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uttryckte under 2018 att man skulle se över beslutsfattandet i unionen. I vissa beslut krävs numera enhällighet av medlemsländerna, medan andra beslut kan fattas av kvalificerad majoritet. Nyligen föreslog EU-kommissionen att kravet om enhällighet bör tas bort från frågor som bland annat rör social trygghet och skydd för arbetstagare i syfte att accelerera implementeringen av den sociala pelaren. EU-kommissionen vill även att Europaparlamentet i framtiden ska involveras i högre grad.

/Hannes Wigerfelt

Läs mer om den sociala pelaren och dess 20 principer här.