Fredagen den 15 mars hölls ett ministerrådsmöte (EPSCO) i Bryssel där det sociala Europas framtid efter 2020 stod på agendan. Stort fokus låg på hur den framtida sysselsättnings- och socialpolitiken i EU bör utformas och från svenskt håll medverkade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Det som för dagen gavs mest uppmärksamhet var att ministerrådets förhandlingsposition om EU-kommissionens förslag till att förnya förordningen om den europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (EFG) behandlades och att ministrarna enades. Syftet med fonden är att stärka EU:s handlingskraft för att kunna tackla de utmaningar som uppkommer när jobb flyttar utomlands som ett resultat av globalisering. Det hölls även bland annat en debatt kring den europeiska pelaren för sociala rättigheter med fokusområdet socialt skyddsnät i arbetslivet.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) är en EU-fond som inrättades 2006 i syfte att bidra till anpassning för arbetstagare och egenföretagare vars jobb och verksamheter förflyttas utomlands som ett resultat av de strukturomvandlingar som sker i en globaliserad värld. EFG har under perioden 2014–2020 fungerat som ett EU-stödmedel som medlemsländerna har kunnat ansöka om att ta del av. Kravet har varit att om 500 arbetstagare eller fler har blivit uppsagda inom samma företag kan EGF fonden stödja dessa ekonomiskt med att bidra med ekonomiska medel som motsvarar 60 % av lönerna, där resterande summor utbetalas av deltagande stater. Det är medlemsländernas nationella eller regionala myndigheter som förvaltar EFG-fallen. 

Tröskeln för fondens krav på antalet uppsagda individer bör sänkas

Vid mötet behandlade ministerrådet sin position gentemot EU-kommissionens förslag till att förnya förordningen för EFG med avseende perioden 2021–2027. Ministerrådet enades som positiva till EU-kommissionens förslag om att utvidga EFG något inför den kommande perioden och godkände detta inför fortsatta förhandlingar med Europaparlamentet. Utvidgningen för den kommande perioden innebär bland annat att EFG-förslaget ska halvera tröskeln från det nuvarande minimumkravet på 500 avskedade arbetare till att istället vara implementerbart för 250 personer.

”Tack vare tillgängligare och effektivare regler kommer det nya och förbättrade EGF för perioden 2021-2027 att bistå ännu fler varslade arbetare. Det är särskilt viktigt att vi hjälper människor att kompetensutvecklas för att få nya jobb och att dessa ska behållas” sammanfattade Marie Thyssen, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, ministerrådets enande om förhandlingspositionen rörande EFG.

Utöka socialt skyddsnät för arbetstagare

Under mötet diskuterade även ministrarna den europeiska pelaren för sociala rättigheter, med inriktning på att förbättra det sociala skyddsnätet för EU:s arbetstagare och egenföretagare. Målet därom var att identifiera nya sätt att främja tillförlitliga och flexibla arbetsrelationer, kombinerat med korrekt stöd under övergångar. Ministrarna var överens om att länken mellan sysselsättning och socialt skydd är mycket viktig. Här belystes vikten av att sträva efter en starkare sammanhållningspolitik inom ramen för de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget (MFF) för perioden 2021–2027.

Kompetensutveckling för arbetare betonades än en gång som det centrala för att säkra och utökade jobbmöjligheter. Därtill är det vissa grupper som är extra sårbara på EU:s arbetsmarknad, vilka behöver extra uppbackning. Dessa innefattar:

- Ungdomar

- Långtidsarbetslösa

- Personer med funktionsnedsättning

- Äldre personer

Slutligen enades ministrarna om att ojämlikheter mellan könen på arbetsmarknaderna är ett stort problem och behöver ges större fokus.

Läs mer om EGF. 

Läs sammanfattningen av ministerrådsmötet för att läsa om de flera ämnen som diskuterades.

/Hannes Wigerfelt