Vart sjunde år presenterar EU-kommissionen utformningen av den nästkommande långtidsbudgeten, The Multiannual Financial Framework (MFF), som sedan förhandlas mellan Ministerrådet och Europaparlamentet för beslut. Den 2 maj presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Günther Oettinger, kommissionär ansvarig för budgetfrågan, förslaget till nästkommande budgetperioden 2021-2027. Det är ett omfattande paket med budgetposter för allt det som EU arbetar med och förslaget är att, för att kompensera att Storbritannien lämnar EU, utöka budgetramen till att omfatta 1,11% av EU-ländernas samlade ekonomier för ”EU-27” mot dagens drygt 1% för ”EU-28”. Den extra gleshetsallokeringen till norra Sverige finns med i förslaget och ser ut att liga på samma nivå som idag.

Budgetpaket med oklarheter men extra pengar till norra Sverige

Under den nuvarande långtidsbudgeten 2014-2020 har EU en budget på 963, 5 miljarder euro att röra sig med. Den nu presenterade budgeten ska bestå av 1,279 miljarder euro uppdelat på 7 budgetområden. Beloppen är genomgående inte direkt jämförbara utan mer ingående analyser då de baseras på olika beräkningsår och underlag samt att diverse poster är omflyttade mellan budgetområdena.

Den nya budgeten utlovas i utgångspunkten vara smartare och mer flexibel än de tidigare för att försäkra att alla EU-budgeterade finanser kommer till god användning. På grund av Storbritanniens utträde ur EU föreslår EU-kommissionen bland annat en sänkning av budgeten för Jordbruksområdet på 5% samt Sammanhållningspolitiken på 7% med i gengäld även ökningar på andra områden. Den extra allokeringen för glesbefolkade områden finns med som en egen budgetpunkt liksom inför förra programperioden, vilket var första gången det fanns med i EU-kommissionens förslag.

Synpunkterna från Europaparlamentet, där budgeten först presenterades, lät sig inte vänta och presentationen fick både positiv och negativ kritik. Bland annat från östeuropeiska medlemsländer som var förargade av förslagen om att motverka den politik som förs i Polen och Ungern. Positiva bifall och önskan om högre budget hördes också där vissa tyckte det var fel att sänka EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och Sammanhållningspolitiken. Även oro bland parlamentarikerna kring försvarsupprustning lyftes fram i Parlamentet.

EU-kommissionens förslag till budget för perioden 2021-2027. Bild: EU

En budget med bredare budgetposter

I Eurobarometerns enkät 2017 har det visat sig att en stor majoritet av EU-medborgarna vill att EU ska klara upp utmaningar såsom terrorism (80%), arbetslöshet (78%), klimatet (75%) och skattefusk (74%). EU-kommissionens övergripande nyheter i den kommande budgeten är att den tydligare ska hänvisa till EU:s grundläggande stadgar och rättsstatens principer för att stärka att EU:s demokratiska värderingar efterföljs för att få del av EU:s pengar. Budgeten är även anpassad för att möta de miljö- och klimatmål som är uppsatta och som har ratificerats av EU:s medlemsländer genom bland annat Parisavtalet.

Budgeten kännetecknas även av samlade insatser som sträcker sig över budgetområdena för att alla investeringar ska kunna anpassas samt justeras efter de verkliga behoven snarare än budgettitlarna med mer synergier mellan dem, något som syns på inte minst sammanhållningspolitiken.

EU:s inre marknad, infrastruktur, innovation & digitala marknad

Budgetposten som innefattar den gemensamma marknaden, infrastruktur, innovation samt utveckling av den digitala marknaden är en av posterna vari beloppen har ökat i jämförelse med nuvarande budget. I området ingår bland annat satsningar på strategisk infrastruktur och digitala investeringar, men även innovationsrelaterade satsningar. 

För CEF-förordningen för ett sammanlänkat Europa understryker EU-kommissionen fortsatt vikt av investeringar längst gränsövergångar och föreslår en ökad budget för CEF till 42,3 miljarder EUR från dagens 33,3 miljarder EUR. CEF-transport föreslås få en budget på 30,6 miljarder EUR varav 12,8 miljarder i den allmänna delen och i likhet med nuvarande programperiod föreslår kommissionen att 11,3 miljarder EUR överförs till CEF-transport från sammanhållningsfonden. Vidare föreslår kommissionen att CEF-transport förstärks med 6,5 miljarder EUR för militär mobilitet. CEF-Digital föreslås en höjning till totalt 3 miljarder EUR och CEF-Energi till 8,6 miljarder EUR.

Horizon 2020, EU:s forsknings- och innovationsprogram, får en uppföljare i ”Horizon Europe” som ökar med cirka 60% i jämförelse med vad medlemsländerna med Storbritannien borträknat bidrar med idag. Innovationssatsningarna sker för att försäkra att EU och dess medlemmar ska fortsatt vara innovativt högutvecklade i framtiden och säkerställa stark konkurrenskraft globalt. Budgeten syftar även till att öka insatserna för att stärka EU:s digitala marknad för att säkerställa en gemensam teknisk utveckling bland alla länder i EU. Även markerade medel av den uppsatta budgeten för Sammanhållningspolitiken ska genom sammanlänkning gå till att förbättra EU:s transportnätverk.

Sammanhållning och värderingar

Sammanhållningspolitiken, som tidigare på engelska hade namnet ”Cohesion policy” har nu tilldelats det nya namnet ”Cohesion & Values policy” vilket understryker att även en social kontext ska ha betydelse för att länder ska kunna ta del av EU:s pengar. Sammanhållningspolitiken 2014-2020 som är en del av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESI-fonderna) har är i nuvarande budget erhållit 32,5 % av EU:s totala budget. Det understryks att pågående budget har haft betydelse för tillväxt i EU:s regioner, dock har även problem förekommit. Bland annat uppmärksammas förekomsten av regioner som inte hunnit anpassa sig till de tekniska utvecklingar som pågår i världen.

Denna budgetpost ska användas för att förbättra och stärka alla EU:s regioner, men den ska även förnyas och finslipas i jämförelse med hur den fungerar idag. EU-kommissionen vill totalt investera 442,4 miljoner Euro på sammanhållnings- och värderingsområdet, vilket inte bara ska gå till regioner men även för insatser för att färdigställa den europeiska ekonomiska marknaden samt den monetära marknaden plus även satsas på sociala engagemang för att motverka arbetslöshet och ojämlikheter.

Budgeten är också koncentrerad för att stärka EU:s yngre befolkning, bland annat genom att dubblera pengarna som investeras i Erasmus+-programmet idag, för att fler unga i Europa ska få möjlighet att studera och utbyta idéer och kontakter i andra EU-länder.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP

Jordbrukspolitiken har i förslagen i budget omarbetats för att fungera bättre och rättvisare för medlemsstaterna i EU och dess jordbrukare. Budgeten har minskat med 5% mot nuvarande budget och har för det bland annat tak i storleken på stöd per mottagande gård för att fungera effektivare med mindre resurser. Investeringarna ska även ske med viss konditionalitet, vilket innebär att för att få pengarna utbetalda så måste jordbrukare uppvisa att de även följer uppsatta miljörelaterade regelverk och följer uppsatta miljömål. I samråd med Paris-överenskommelsen och ratificerade avtal från FN, strävar EU att 25 % av EU:s nya sjuårsbudget ska bidra till att motverka klimatpåverkan. Investeringar ska även användas för att stötta utsatta rurala områden som far illa vid klimatpåverkan samt andra faktorer.

Migration och gränsöverskridande arbete samt säkerhet och försvar

Budgetområdet för migration, hanteringen av migration samt hanteringen av yttre gränser är ytterligare områden som i relation till pågående budget ökar i det nya förslaget. De föreslagna resurserna inom dessa områden ska dels gå till att stärka EU:s samarbete vid medlemsländernas yttre gränser, dels till att hantera asylfrågan samt integrera de migranter som sökt asyl i EU-länder på ett mer effektivt sätt.

Även området för säkerhet och försvar är en budgetpost där EU-kommissionen föreslår en markant ökning i jämförelse med pågående långtidsbudget. Argumentet till den ökade resursökningen är att det globala säkerhetsläget ser annorlunda ut idag varvid säkerhetsinsatserna i EU måste höjas. Fonderna ska även riktas för att förhindra digitala hot samt öka det europeiska samarbetet inom det området.

Vad händer nu?

Europaparlamentet ska tillsammans med EU-medlemsstaterna komma överens och arbeta fram en gemensam ställning kring budgeten för att den ska godkännas. Nivån på budgetens ekonomiska omfattning bestämmer medlemsländerna efter vad som lär bli tuffa förhandlingar, medan parlamentet är medbeslutande i alla regleringar kopplade till budgeten och har därmed indirekt även makt över de enskilda och samlade budgetposterna som sådana. Under slutet av maj och början av juni kommer mer detaljerade skrivelser kring varje budgetpost som bildar underlag för de förhandlingarna. Denna process kan bli långdragen och EU-kommissionen har tryckt på att de gärna ser en överenstämmelse innan EU-valet i maj 2019.

Läs hela budgetförslaget 

Läs pressmeddelandet kring lanseringen av budgetförslaget på svenska

Läs "State of Play" om budgetförslaget och kommande förhandlingar

Läs "State of Play" om framtida regionalpolitiken

Läs "State of Play" om Connecting Europe Facility samt InvestEU för infrastruktur

Läs "State of Play" om forskning och innovation i budgeten

/Andreas Andersson Kurdve & Julia Hanson