Säkerhet, försvar och beredskap har präglat EU-kommissionens kommunikation under den tidiga våren. Under mars månad har två strategier med detta fokus lanserats: en gemensam beredskapsunion för att stärka EU:s civila och militära krisberedskap, samt en vitbok om europeisk försvarsberedskaps med fokus på EU:s försvarssamarbete, försvarsinvesteringar och försvarsindustriella förmåga. I linje med detta har EU-kommissionen nu lanserat ytterligare en strategi med detta tema den 1 april 2025, en strategi för att stärka EU:s inre säkerhet med namn ProtectEU.  

Strategins ursprung 

Niinistö rapporten “Safer Together – Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness” skriven av Finlands förre detta president Sauli Niinistö på beställning av EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen, ligger även här till grunden för den nya strategin med sina rekommendationer för att öka EU:s beredskap. EU:s hotbildsbedömning av grov och organiserad brottslighet (EU-SOCTA), publicerad av Europol den 18 mars 2025, utgör också ett underlag för framtagandet av ProtectEU genom sin analys av brottsområden och centrala hot mot EU:s framtid. 

ProtectEU tar fokus på mänskligt skapade hot och har en tydlig riktning på förebyggande och stärkande åtgärder för unionen som helhet och dess medlemsländer. EU-kommissionen lyfter i sin kommunikation hur ett ändrat globalt säkerhetsläge i kombination med ökade former av kriminalitet, organiserad brottslighet, terrorism och hybridhot kräver en union som samarbetar med tillgång till rätt medel och verktyg. 

Strategins sju mål 

En av strategins grundstenar är dess helhetsgrepp. Helhetsgreppet ska enligt EU-kommissionen inkludera alla samhällets aktörer och vidare integrera säkerhetsperspektivet inom all EU:s politik och framtida initiativ. Detta genom analys och beräkning av konsekvenser och dess påverkan på unionens inre säkerhet. Här lyfter även EU-kommissionen ökade möjligheter för investering till åtgärder för EU:s inre säkerhet. ProtectEU bygger på dessa sju mål:  

1. Ny europeisk styrning: Ny hotbild kräver nytt angreppssätt menar EU-kommissionen. EU-kommissionen anser att den nya hotbilden kräver ett helhetsgrepp på säkerheten, med löpande analyser och rapportering på EU-nivå.
   
   
2. Prognoser och bedömning: EU-kommissionen lyfter informationsdelning, analys, medvetenhet och stärkt underrättelseutbyte med hjälp av EU:s gemensamma kapacitet för underrättelseanalys (SIAC) som viktiga delar för att öka möjligheterna att förutse och bedöma säkerhetshot.
   
   
3. Verktyg och myndigheter: Brottsutredningar kräver i allt högre grad tillgång till digital information, enligt EU-kommissionen, som ser ett behov av att se över datalagring för laglig och effektiv åtkomst. Samarbete med EU:s säkerhets- och rättsliga samarbetsorgan som Europol (EU:s samarbete för brottsbekämpning), Eurojust (samarbete mellan medlemsländernas åklagarmyndigheter) och Enisa (EU:s cybersäkerhetsbyrå) ska samtidigt stärka medlemsländernas stöd och effektivisera informationsdelning, menar EU-kommissionen. 
   
   
4. Resiliens mot hybridhot: EU-kommissionen presenterar här en bred satsning för att stärka unionens motståndskraft. Fokus ligger på att förbättra den digitala beredskapen genom ökad cybersäkerhet och teknisk självständighet. Samtidigt vill EU-kommissionen höja säkerheten vid viktiga transportknutpunkter, minska beroendet av enskilda utländska leverantörer och genomföra en handlingsplan mot hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN).
   
   
5. Grov och organiserad brottslighet: Med bakgrund i EU-SOCTA rapporten, adresserar EU-kommissionen hotet om grov och organiserad brottslighet genom åtgärder riktade mot skärpta regler om utredningar, narkotikahandel, involvering av barn i brottslighet, olaglig handel och skjutvapen.
   
   
6. Terrorism och våldsbejakande extremism: Här hänvisar EU-kommissionen till bestående terroristhot över unionen och menar på att det krävs en ny EU-agenda och medel för att förebygga och bekämpa terrorism. Vidare presenteras stärkt skydd av offentliga platser och ett system för att spåra finansiering av terrorism i kommunikationen.
   
   
7. EU som global säkerhetsaktör: Att försvara EU:s säkerhetsintressen utanför unionens gränser är enligt EU-kommissionen en viktig del i att minska antalet problem som orsakas av oro och kriser runt om i världen. I kommunikationen nämner EU-kommissionen att detta ska ske genom starkare samarbete med andra länder, gemensamma avtal, informationsutbyte och åtgärder som rör visum och hur politiken kring visum utformas (viseringspolitik).

Nästa steg 

I förhandlingarna inför EU-kommissionens kommande långtidsbudget kommer finansieringen för ProtectEU fastställas. Vidare, som ytterligare en del i EU-kommissionens fokus på försvar, säkerhet och beredskap ska ett europeiskt demokratiförsvar lanseras för att främja och öka demokratins motståndskraft inom unionen, samt en europeisk digital identitetsplånbok 2026. 

/Frida Palmén 

Läs hela pressmeddelandet om strategin för ProtectEU här 

Läs hela EU-kommissionens kommunikation om ProtectEU här 

Läs faktabladet om ProtectEU här 

Läs mer om EU-kommissionens strategi för beredskapsunionen här 

Läs mer om EU-kommissionens vitbok om europeisk försvarsberedskap här 

Läs mer om EU-SOCTA här 

Bild: Pixabay