Ny EU-lag träder i kraft för restaurering av land- och havsområden

Den 17 juni antog ministerrådet förordningen om naturrestaurering. Den slutgiltiga omröstningen skulle ha ägt rum den 25 mars men blev framskjuten ett flertal gånger. När Österrikes miljöminister, som tidigare sagt nej, gav grönt ljus fick lagförslaget majoritet. Lagförslaget om naturrestaurering röstades igenom av Europaparlamentet den 27 februari. Ministerrådets antagande är därmed det sista steget i beslutsprocessen.

Den nya lagen ställer krav på EU:s medlemsländer att restaurera och återställa 20 procent av EU:s lands- och havsområden till 2030 där Natura 2000 områden bör prioriteras. Till 2050 ska alla försämrade ekosystem i behov av restaurering ha återställts. Lagen är en del av EU:s klimatpaket och ska bidra till att uppnå EU:s övergripande mål om begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt säkra livsmedelsförsörjningen. 

Vidare ska medlemsländerna se till att områden i bra skick inte försämras. Särskilda krav ställs även på att genomföra åtgärder senast 2030 för att vända trenden av minskande pollinatörspopulationer. 25 000 km floder ska också återställas till fritt flödande genom att undanröja konstgjorda hinder.  

Lagen fastställer även specifika krav för olika typer av ekosystem där jordbruksmark, skogar och urbana ekosystem är inkluderat. Bland annat ska medlemsländerna vidta åtgärder för att förbättra två av dessa tre indikatorer: (1) population av fjärilar i gräsmarker, (2) andel lagrat organiskt kol i mineraljordar i odlingslandskap och (3) andelen jordbruksmark med landskapselement med hög mångfald. Utöver detta ska dränerade torvmarketr återställas och totalt inom EU ska minst tre miljarder träd planteras till 2030.  

Det får heller inte ske någon nettoförlust av grönområden i städer.  

Medlemsländerna måste nu lämna in nationella restaureringsplaner till EU-kommissionen som förklarar hur de ska uppnå målen. Genomförandet ska sedan övervakas och framstegen ska rapporteras in, baserat på framtagna indikatorer för biologisk mångfald.   

Ett omdebatterat lagförslag från EU-kommissionen 

Lagförslaget presenterades av EU-kommissionen i juni 2022 som en av grundpelarna i den gröna given för att nå EU:s mål om ökad biologisk mångfald, men även EU:s klimatmål och EU:s internationella åtaganden så som Parisavtalet och FN:s globala Kunming-Montreal-ram för biologisk mångfald.  

Förslaget har varit omdebatterat, främst för att det inte ansetts ta hänsyn till olika förhållanden inom EU:s medlemsländer. Sedan texten presenterades har många delar av innehållet korrigerats och den lagtext som nu ligger på bordet tar bättre hänsyn till detta med en större flexibilitet för länderna i genomförandet. 

Europaforum Norra Sveriges position på lagförslaget om naturrestaurering 

Europaforum Norra Sverige (EFNS), som samlar politiken i de fyra nordliga regionerna i Sverige, välkomnade ambitionen bakom förslaget när det kom ut år 2022, men ifrågasatte huruvida dåvarande lagtext med detaljerade och juridiskt bindande mål för återställande av natur är effektivt och rimligt. EFNS antog därför en position år 2022 på lagförslaget om naturrestaurering som i kortet handlar om: 

  • Rådigheten över skogen. EFNS stödjer riksdagens invändning per den 21 september 2022 om att förslaget strider mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet. 
  • Definition av återställande. Återställande av ekosystem bör handla om att återställa ekosystems förmåga till leverans av nyttigheter, exempelvis biomassa, jordbruksprodukter, habitat eller biologisk mångfald. 
  • Problemet med procentsatser. Flera av målen i lagförslaget anges i procentsatser i stället för i absoluta tal. Det kan ge orimliga konsekvenser i fall där en stad, en region eller ett land redan presterar väl inom ett område. 
  • Osäkerheten med referensnivåer. EU-länders rapportering av status när det gäller biologisk mångfald, habitat och definition för andel skyddad skog bör beräknas på samma sätt i medlemsländerna för att bli jämförbara. 
  • Behovet av en producerande landsbygd. I oroliga tider med brist på energi och konstgödsel och ökande matpriser är det extra oansvarigt att föreslå nedläggning och omläggning av mark i produktion. 

I den nuvarande lagtexten har mycket av detta korrigerats och innehåller en jämförelsevis stor del flexibilitet för medlemsstaterna. Det är exempelvis numera frivilligt för jordbrukare och privata markägare att återställa utdikade torvmarker och det har även introducerats en nödbroms som innebär att målen för jordbrukssektorn kan pausas om inte en tillräcklig livsmedelsproduktion kan garanteras.  

/Jenny Hammersland 

Läs mer om ministerrådets antagande här

Läs mer om till Europaforum Norra Sveriges position här    

Läs mer om naturrestaureringslagen här 

02 Jul 2024 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information