Även om lagtexten är skriven och förordningen har röstats igenom finns jobb kvar att göra. Många frågor kvarstår, inte minst kring definitionen av skogsförstörelse, primär skog, samt huruvida en avverkad så kallad primär skog får återplanteras. Även kravet på exakt spårbarhet ner till skiftesnivå och dag för avverkning kopplad till produkter som pappersmassa, sågspån, flis och pellets diskuterades.   

Under mötet ingick även frågor angående hyggesfria metoder där utmaningarna skiljer sig mellan medlemsländer. Gölin Carina Christiansen poängterade att hyggesfria metoder inte alltid fungerar bra i norra Sverige med våra nordliga boreala skogar med mycket gran och tall.  

Hyggesfria metoder kan innebära att stora maskiner oftare måste köra in i skogen för att avverka de stora färdigväxta träden, ett träd här och ett träd där. Kanske mellan vart femte och 20:e år, istället för efter ungefär 100 år med nuvarande vanliga skogsbruksmetoder.  

Förutom ökade kostnader för transporter innebär detta att stora vägar, där stora maskiner kan köras, ständigt måste hållas öppna inne i skogen. Upprepad körning med stora maskiner riskerar dessutom att orsaka skada på granars mer ytliga rötter vilket kan betyda röta hos trädet.   

Vidare lyfte Gölin Carina Christiansen upp det faktum att små träd ofta inte växer bra nära stora träd, vilket även redovisas i forskning nyligen presenterad av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

Förutom att tallplantor behöver mycket ljus för att fortsätta växa visar forskningen att de stora träden inte gärna tycks vilja dela markens näring med små plantor. Öppna ytor med mycket ljus och ingen konkurrens från stora träd tycks passa plantorna bättre. 

Det framkommer i studien att tillväxten hos unga nya träd nära äldre träd är en större utmaning i norra Europa än på andra håll. Längre söderut ses inte samma fenomen, där förekommer skogsföryngring i större utsträckning i skogens luckor.  

Sammantaget visar forskningen att på utmaningarna kan vara större för hyggesfria skogskötselmetoder i våra nordliga skogar. Därför är det av viktigt att avskogningsförordningen och annan EU-lagstiftning om skog tar hänsyn till medlemsländers olika skogstyper för att lagstiftningen ska fungera. 

North Swedens arbete med avskogningsförordningen 

North Sweden har arbetat aktivt med avskogningsförordningen och har medverkat i ett antal dialoger, dels för nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS) och dels för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Bland annat arrangerade NSPA-nätverket ett seminarium i oktober 2023 där beslutsfattare från EU, experter och aktörer inom skogsnäringen från flera länder reflekterade över de möjliga konsekvenserna av förordningen på handeln med skoglig biomassa.  

I januari i år skickade även NSPA ett brev till kommissionären för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius. I brevet efterfrågas att den nordliga skogsnäringen samt en miljon skogsbönder i Sverige, Finland och Norge tas i åtanke i och med implementeringen av avskogningsförordningen. Brevet fick genomslag och i svaret från Virginijus Sinkevičius framkom att EU-kommissionen är redo att backa på krav om geolokalisering.  

Vidare deltog North Sweden den 8 februari på ett möte mellan Sveriges nordliga regioner och EU-kommissionens Helena Braun som bland annat har cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och skogsfrågor som sina ansvarsområden där regionerna fick chansen att ställa frågor om avskogningsförordningen och vidare tydligt adressera skogens vikt för den lokala ekonomin i norra Sverige och deras långa historia inom näringen. 

/Jenny Hammersland 

Läs mer om SLU:s senaste forskning om skog här      

Läs mer om North Swedens och NSPAs arbete med förordningen här

Läs NSPAs brev till EU-kommissionen här 

Läs mer om Europa Forum Norra Sveriges positionspapper om EU-kommissionens förslag till avskogningsförordningen här