Miljömålet för kollagring i skog hotas
Kurvan över Belgiens utveckling när det gäller kollagring i skog för att nå klimatmål kan vid en första anblick se positiv ut eftersom kurvan pekar uppåt. Men det är tvärtom, kurvan visar hur långt ifrån Belgien är från att nå målen. Dessvärre ser ser det nästan lika ut för övriga EU-länder. Målen för ökad så kallad kolsänka i skog ser ut att inte gå att uppfylla, framförallt inte till 2030.
Gölin Carina Christiansen från North Sweden European Office och skogliga doktorn Sofia Backéus från Lantbrukarnas riksorganisation, LRF, mötte gemensamt i slutet av juni EU-kommissionen för att diskutera klimatmål för kollagring i skog och hur de relaterar till en fortsatt utveckling av en biobaserad cirkulär ekonomi.
Det har varit en gemensam ståndpunkt hos Europaforum Norra Sverige och Lantbrukaras riksförbund att kollagring i stående skog är en osäker så kallad kolsänka och att skogen gör bättre nytta för klimatet när den används.
I maj 2024, tre år efter det stora klimatpaketet Fit for 55, i vilket lagstiftningen om kollagring i skog och mark var bärande meddelade EU-kommissionen i en rapport att många länders kurvor för kollagring i skog pekar åt fel håll.
På mötet med EU-kommissionen kunde Jesus Sabadie, socioekonomisk analytiker på EU-kommissionens miljödirektorat (DG ENV), i detalj redogöra för läget. Nästan inget land ser inte ut att klara målen i lulucf-lagstiftningen.
Gölin Carina Christiansen säger att det är bistra nyheter på flera sätt.
– De anledningar som EU-kommissionen anger är faktorer som framförts av oss och många andra i åratal: Kollagring i stående skog är en ytterst osäker lagring. Träd lever inte i evighet, de åldras, drabbas av insekter, bränder och de växer inte till himlen, säger Gölin Carina Christiansen.
Jesus Sabadie angav också, särskilt för Belgiens del, att en hel del skog försvinner när vägar och hus byggs eller ändras till åkermark.
Skogen har på unionsnivå haft en mycket god tillväxt under minst en 20-årsperiod. Men de senaste åren har trenden inte varit lika bra.
– Vi har fått signaler från södra Europa att tillväxten de senaste åren har planat ut av biologiska skäl, så vi är inte väldigt förvånade, men att det är samma situation i stort sett alla länder är ändå överraskande. Man undrar vad som händer med en lagstiftning om ingen part lyckas efterfölja den, säger Gölin Carina Christiansen.
I lulucf-lagstiftningen finns inbyggda straff som ska infalla efter 2030 för medlemsländer som inte uppfyller målen. Det är i dagsläget osäkert hur det kommer att fungera när kanske inget land lyckas.
Gölin Carina Christiansen tillägger att straffet till dels är mål om ännu större mängd kollagring efter 2030 men där tycks naturen redan ha sagt sitt.
EU-kommissionen pekar på att det finns en klausul för flexibilitet i lagstiftningen som kanske kan ge en öppning för att länderna inte straffas. Man pratar också om att tillsätta medel från sammanhållningsfonder och horizonfonder, dock är det oklart hur pengar kan få träden att växa mer när den stora tillväxtfaktorn i skogar är regn.
– Vad ska pengarna göra, de kan inte trolla så träd som slutat växa börjar växa. Möjligen ökad kollagring i jord men det är marginellt i förhållande till klimatmålen. Det som är kvar är våtläggning av mer produktiv areal men det minskar tillgången på mat och träråvaror och energi, säger Sofia Backéus.
Sofia Backéus anser att lulucf-lagstiftningen behöver uppdateras.
– De allra flesta medlemsländer kommer troligen inte nå sina åtaganden. Det är helt enkelt svårt att reglera naturen. Lulucf behöver uppdateras med att inkludera biobaserade produkters ersättningsseffekt som uppstår är biobaserade material ersätter klimatskadliga material säger hon.
En kolsänka i ett hus och en stol är dessutom mer stabil än i skog.
Gölin Carina Christiansen säger att hon är väldigt nöjd med mötet med EU-kommissionen och ser flera tecken på hur det biobaserade cirkulära samhället uppvärderas i Bryssel och med det insikten om att det behövs biobaserade material.
– Vi har en bioekonomiutredning Sverige och det som är viktigt nu är att se hur väl EU-lagstiftningen överensstämmer med våra svenska mål för bioekonomin. När det finns problem kan vi påtala det. Vi vet genom våra samarbeten med regioner i flera andra EU-länder att de ser de problem som vi ser exempelvis med lagstiftningen om kolsänkor i skog. I södra Europa betyder det dessvärre ökad brandrisk som ett mycket akut problem.
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information