Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett politiskt nätverk som samlar kommunala och regionala företrädare från Sveriges fyra nordligaste län för att tillvarata norra Sveriges intressen i frågor med en tydlig EU-dimension. 

Varje år arrangerar nätverket ett stort forum med syfte att bjuda in beslutsfattare och högre tjänstepersoner från EU och nationell nivå till dialog med regionala och lokala politiker och andra viktiga samhällsaktörer från norra Sverige. North Sweden fungerar som EFNS:s länk till EU.  
 
År 2024 var temat för Europaforum EU-val, geopolitisk oro och grön omställning – hur påverkas norra Sverige? Inledningsvis hölls en tyst minut till minne av Erik Bergkvist, tidigare europaparlamentariker och ordförande för EFNS. Vidare öppnade Jonas Andersson, regionala utvecklingsnämndens ordförande i Jämtland Härjedalen och ordförande för EFNS och Jonny Lundin, regionala utvecklingsnämndens ordförande i Västernorrland, rapportör för EFNS och värd för forumet, Europaforum 2024 i Sundsvall. I inledningstalet betonades det att norra Sverige befinner sig i ett särskilt läge, där vi står mitt i en omställning, som innebär nya möjligheter men även utmaningar. Norra Sverige tar en central plats i denna omställning inte bara nationellt, men även på EU-arenan.  

– Vi har ett spännande EU-val att se fram emot. Europaforum Norra Sverige 2024 ligger därför rätt i tiden med de fokusämnen som är valda. Vi kommer att få en inblick i hur vi kan bidra och hur vi kan påverkas framåt, sade Lundin.

Vad krävs för en framgångsrik grön omställning samtidigt som vi navigerar i nytt geopolitiskt läge? 
 
Därefter fick Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, ordet, för att diskutera utvecklingen i EU, kriser och förändringar framåt kopplat till den pågående gröna omställningen samtidigt som vi befinner oss i ett nytt geopolitiskt läge. Han konstaterade att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget på länge samtidigt som de största industrisatsningarna i den gröna omställningen pågår, inte minst i norra Sverige. De viktigaste frågorna för Europa, Sverige och de fyra nordligaste regionerna är hur man höjer produktiviteten, stärker handeln och tar strid för den gröna omställningen, poängterade Ahnlid.  

– Komplexa sammanhang måste vi hantera på bästa sätt, det är en central del av EU debatten och vår framtid. Just in case behöver ersätta just in time med nya lösningar som minskar risker och farligt beroende från länder som använder tillgångar i det geopolitiska spelet, sade Ahnlid, generaldirektör Kommerkollegium.  

EU:s Green Deal och Fit for 55 – Norra Sveriges företag behöver uppfylla nya hållbarhetskrav 

Vidare under förmiddagen lades ytterligare fokus på EU:s klimatpolitik. Målet med EU:s klimatpolitik är att Europa ska vara världens första koldioxidneutrala kontinent år 2050. En del i arbetet för att nå målet är EU:s nya handlingsplan och strategi den europeiska gröna given (The Green Deal) som klubbades 2019. Den gröna given innefattar uppemot 50 lagar som strävar efter ekologisk hållbarhet i synnerhet, men också ekonomisk och social hållbarhet. Det är ett ambitiöst initiativ med målet att driva omställningen från en "brun" till "grön" ekonomi. Fokus under förmiddagen låg därav på vad EU:s lagstiftningspaket och initiativ kopplat till dess klimatpolitik betyder för norra Sverige i form av möjligheter och utmaningar, och speciellt vilka effekter det får på näringslivet. 

De detaljerade regleringarna presenterade av EU täcker en mängd olika områden och försöker samtidigt främja konkurrenskraften för företag. På den tekniska sidan införs tre växthusgasbudgetlagar för att reglera olika sektorer som energiproduktion, industri, intra-EU-flyg, vägtrafik, jordbruk med mera. Kraven inkluderar bland annat köp av utsläppsrätter och införande av koldioxidtullar. Sverige, trots sina tidigare framsteg inom hållbarhet, ligger efter när det gäller att implementera styrmedel för att nå målen. 

Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker, betonande EU:s ansvar i att se till att de mål som de har satt faktiskt uppnås.  

– Det är viktigt att komma ihåg att tillgång till fler fossilfria energislag och drivmedel underlättar utsläppsminskningar men leder inte per automatik till lägre utsläpp. Om EU är en rättsstat så behöver man hålla sitt löfte mot Paris-avtalet och följa upp klimatarbetet mer bestämt, annars drabbas hela det globala klimatarbetet, sade Magnus Nilsson.

De företag som inte löst sina problem 2039, då ransoneringssystemet med utsläppsrätter stoppas, kommer att tvingas upphöra med sin verksamhet. Detta kommer att innebära förändringar för svenska företag. Henrik Isakson från Svenskt näringsliv intog scenen efter Magnus inledande analys. 

– Från Svenskt näringsliv ser vi positivt på den nya lagstiftningen i stort. De flesta lagarna är rimliga, målen är svårt att sätta sig emot. Metoderna för att nå målen är dock i många fall för detaljstyrda. Branschernas uppfattning är till stor del att de själva borde få arbeta mot målen på det mest lämpliga sättet för specifik bransch, sade Henrik Isakson. 

Sedan följde panelsamtal med Sofie Indevall, Handelskammaren Mitt, Mikael Lindström, H2 Green Steel, och Ann Åström, rapportör Europaforum Norra Sverige. 

Ann Åström knöt an frågeställningarna i programpunkten och det som hade diskuterats genom att berätta om Skellefteå.  

– I Skellefteå har vi klarat etableringarna som skett genom grön omställning hittills, med en förhållandevis stor inflyttning. Det finns dock ett fortsatt stort behov av till exempel bostäder och vi behöver ett starkt EU som stöttar oss i de här samhällsomvälvande satsningarna, säger Ann Åström, rapportör Europaforum Norra Sverige.

Norra EU i ett nytt geopolitiskt perspektiv 

Under eftermiddagen den första dagen riktades uppmärksamheten mot det nya geopolitiska landskapet som vi nu befinner oss i. Med ett krig i Europa och en pågående klimatkris vänder EU allt oftare sina ögon mot norra Europa och Arktis. Egen tillgång till naturresurser blir allt mer centralt, liksom behovet av säkra och effektiva transportrutter. Inom EU växer medvetenheten om att medlemsländerna måste ta ett större eget ansvar för Europas säkerhet. Kopplingarna mellan norra Sverige, Norge och Finland har hamnat i blickfånget inte minst sedan Sverige och Finlands inträde i NATO.  

Annika Wäppling Korzinek, chef på EU-kommissionens representation i Sverige, var en av talarna under denna programpunkt. Wäppling Korzinek poängterade hur dagens säkerhetspolitiska läge genomsyrar många delar av samhället.  

– Vi är i ett ganska brutalt geopolitiskt uppvaknande. Vi har fler spelare på den globala spelplanen. När man har fler spelare har man normalt striktare regler för att styra upp. Nu är det precis tvärtom. Det påverkar allt från säkerhetsallianser till handelspartner till investeringar, sade Annika Wäppling Korzinek 

Hon sade vidare att det förändrade säkerhetspolitiska läget har fått EU att gå in i nya politikområden. 

– Det är ett nytt starkt fokus på försvar och försvarsindustri. Det här var ett no-go för bara tre år sedan, då ansåg man att det EU inte har med att göra. Det är ett helt nytt läge nu.  

Det handlar också om att bygga beredskap, motståndskraftiga samhällen.  

– Det här kommer vi att se i energipolitken, kritiska råmaterial, att hitta rätt balans mellan protektionism och strategisk autonomi, där vi försöker undvika att sitta i knät på dem som inte är våra kompisar. Det handlar om att ha kontroll över investeringar i känslig infrastruktur. Vi kommer att se mer och mer av det här omtaget, spådde Wäppling Korzinek. 

Under EU:s nästa mandatperiod kommer utvidgning av EU står på agendan, tjugo år efter att unionen expanderade storskaligt. Precis som då är en utvidgning också ett säkerhetspolitiskt redskap.  

– De försvarspolitiska frågorna går inte längre att särskilja från de civila frågorna.  

Ebbe Deraas, försvarskoordinator för mellersta Norge, deltog även under denna programpunkt där han visade vilka områden som är troliga operationsområden i händelse av kris och konflikt. Han talade om vikten av fungerande logistikkedjor och infrastruktur för att klara förflyttningar av trupp och materiel. 

Slutligen anslöt Mats Brandt från Österbottens förbund och Kvarkenrådet. Han berättade om projektet Nordic Connector som en sammanbindande länk i öst-västlig riktning, med potential att vara en pulsåder för hela området. Han berättade hur Finland arbetar med övergripande säkerhet och försörjningsberedskap. 

– Försörjningsberedskapen har jättelånga traditioner i Finland. Det går tillbaka till första världskriget. Järn, krut och spannmål, det är där det börjar. Vi är väldigt stolta över det. Efter andra världskriget byggdes organisationer upp och de har visat sin styrka, inte bara under krig utan under oljekrisen och covidpandemin. 

Projektet Nordic Connector innebär en fast förbindelse över Kvarken mellan Vasa och Umeå men även en förstärkning av E12-korridoren samt övriga stråk i öst-västlig riktning. 

– Nordic Connector är en idé och en vision som fallit i glömska och uppstått på nytt. Vi står inte bara inför en möjlighet att koppla ihop två kuster utan kan förändra hela norra Nordens och Europas framtid. 

Lars-Gunnar Nordlander tillhör arbetsgruppen för infrastrukturfrågor inom nätverket Europaforum Norra Sverige. Han efterlyste mer statligt engagemang. 
 
– Den största utmaningen nu är Malmbanan, den mår inte alls bra. Vi har en aktör som inte är här, nämligen staten. Det blir konstigt när Norge, Finland, och fyra län i Norrland är överens och vi har förmedlat den bilden till EU, och när EU börjar tala med svenska staten så har den en helt annan uppfattning. Vi behöver sträcka ut en hand. Det är inte bara europeisk nivå vi behöver påverka utan även statlig. 

Regionernas roll i det framtida EU – sammanhållningspolitiken efter 2027  

Dagen därpå lades fokus på förmiddagen på EU:s regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken. Huvudtalaren under denna punkt var Sofia Alves, direktör på EU-kommissionens Generaldirektorat för regionalpolitik, som dagen innan hade varit på studiebesök i Västernorrland.  
 
– Sammanhållningspolitiken skapades för att utnyttja potentialen, idéerna och kapaciteten i regionerna. Den måste ge resultat för alla medborgare: människor och regioner lämnas på efterkälken och därför måste sammanhållningen fortsätta att överbrygga denna klyfta mellan regioner. Europa kan genom sammanhållningspolitikens stöd gå i rätt riktning i framtiden, sade Sofia Alves när hon inledde programpunkten om sammanhållningspolitiken.  

Vidare lade Alves vikt vid att det finns särskilda utmaningar, såsom gles befolkning, i regioner runtom i Europa och då inte minst i norra Sverige. Det ges genom EU:s stöd en större möjlighet att hitta och utnyttja de potentialer som finns i regionerna. Det innebär att vi fullt ut kan vara konkurrenskraftiga på den inre marknaden. Sammanhållningspolitiken syftar till att skydda sårbara regioner och utnyttja deras potential samt kapacitet till fördel för hela Europeiska unionen, påpekade Alves vidare.  

För att mindre aktörer och regioner ska lättare kunna ta del av det stöd som finns genom EU, behöver regionalstödet bli mer effektivt och flexibelt, betonade Alves vidare.  

Detta instämde även Jonas Eriksson, SIEPS, i, när han intog scenen för att berätta om EU:s budget och sammanhållningspolitikens roll i den.  
 
– Sammanhållningspolitiken är en viktig del i budgeten, och en växande del. Det finns stabilitet men brist på flexibilitet, sade Eriksson.  
 
Vidare följde samtal med Mattias Moberg, Infrastruktur och landsbygdsdepartementet och Richard Carstedt, rapportör Europaforum Norra Sverige, om sammanhållningspolitiken efter 2027.  
 
– Den nionde sammanhållningsrapporten pekar på att det går väldigt bra för norra Sverige, men den visar inte de små kommuner som inte har kapacitet att jobba med tillväxtfrågor. En stor utmaning för sammanhållningspolitiken är att också hålla ihop Sverige. Regeringen säger att om vi skickar två kronor till EU får vi en krona tillbaka, men på regional nivå är det den enda kronan vi får, sade Rickard Carstedt. 
 
Mattias Moberg höll med om vikten av att förstå de lokala förutsättningarna i regionerna.  
 
– Vi måste ha förståelse för det lokala behovet, det är en generell frågeställning. Hur jobbar man regional och lokalt med staten på ett annat sätt? Vi försöker ha en bra och löpande dialog och diskutera hur vi kan jobba och vilka förutsättningar vi kan ha, sade Moberg.  

EU-valet 2024  – Vad står på spel och hur bevarar vi norra Sveriges intressen 

Europaforumet 2024 lade tonvikten på ämnen av betydelse för norra Sverige, inklusive den gröna omställningen, den geopolitiska situationen och sammanhållningspolitiken. Varje agendaämne befäste grunden för den avslutande punkten som sammanfattade forumet – det kommande EU-valet.  

I början av juni 2024 håller de 27 medlemsländerna val till Europaparlamentet. Valet i Sverige hålls den 9 juni och totalt ska 21 ledamöter väljas från Sverige till Europaparlamentet.  
 
Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionen i Sverige, inledde denna programpunkt med en tillbakablick på den nuvarande mandatperioden och en spaning framåt. 
 
– Vi trodde väl aldrig att vårt 'catchword', "Deliver today, prepare for tomorrow", skulle bli så korrekt. Det är precis det vi har gjort de här åren. Det fanns naturligtvis politiska prioriteringar, men däremellan kom en rad kriser, konstaterade Annika Wäppling Korzinek. 
 
I Sverige ser vi det största stödet någonsin för EU. Runt 67 procent tycker det är bra att Sverige är med i EU, och Annika Wäppling Korzinek tror att det handlar just om EU:s förmåga att hantera kriser. Som exempel pekade hon på den gemensamma upphandlingen av covid-19-vaccin och införandet av covid-beviset så att människor kunde resa under pandemin. Hon nämnde också stöd samt flyktingmottagande under kriget i Ukraina.  
 
– De här kriserna har visat att vi kan vara extremt innovativa när det behövs. Det står till exempel inget i fördragen om att upphandla ammunition eller vaccin, men om alla medlemsländer vill och enas så går det.  
 
Annika Wäppling Korzinek pratade också om klimatfrågor som den europeiska gröna given och Fit for 55, och om den strategiska agendan som ministerrådet ska anta i slutet av juni. Förslaget inkluderar säkerhet, försvar, resiliens, konkurrenskraft, migration och utvidgning av unionen, men klimat syns inte längre lika tydligt. 
 
– Det finns med genom grön omställning, men i agendan för fem år sedan var ordet klimat högst upp. Vi kommer fortfarande jobba med det, men med andra perspektiv och prioriteringar. Vi pratar om samma frågor nu, men utifrån beredskap och resiliens. 
 
Per Johansson, chef för Europaparlamentets kontor i Sverige, diskuterade även varför det stundande EU-valet är det viktigaste någonsin. 
 
– Vi har ett krig på vår tröskel för första gången i EU:s historia, men det finns också andra risker. Desinformation och valpåverkan, främmande makt som försöker påverka både EU-val men även nationella val. Det är något att vara väldigt uppmärksam på.  

Med på länk var också Jakop Dalunde, europaparlamentariker för Miljöpartiet. Han pratade om vikten att rösta, bland annat med tanke på klimatfrågan och kriget i Ukraina.  
 
– Tidigare har valrörelserna fokuserat mycket på om Sverige ska vara med i EU eller inte. Däremot har vi pratat väldigt lite om vad vi vill att EU ska göra, nu när vi faktiskt är med. Jag tycker att 2019 var första valrörelsen då vi faktiskt pratade om sakfrågorna. Jag hoppas och tror att det blir så även den här gången, sade Dalunde om valrörelsen inför Europaparlamentsvalet.   

Välkommen till Europaforum 2025 i Jämtland Härjedalen 

Jonny Lundin (C), rapportör i EFNS och värd för Europaforum 2023, och Jonas Andersson (S) ordförande i EFNS, avrundande sedan forumet.  

– Det är ju inte svårt att förstå varför norra Sverige är så engagerad i de europeiska frågorna, vi har fått tydliga dragningar från både EU-kommissionen i Bryssel och dess representation i Sverige och Europaparlamentets representation i Sverige som visar att dessa frågor berör oss och vi behöver påverka den europeiska nivån för norra Sveriges nytta, sade Andersson.  

Forumet avslutades sedan med att stafettpinnen lämnades över till Region Jämtland Härjedalen som kommer att vara värd för forumet år 2025. 

Tack till alla som var med och gjorde Europaforum 2024 så lyckat ännu ett år. 

/Europaforum Norra Sveriges kommunikatörer

Läs mer om Europaforum Norra Sverige här

Läs mer om Sofia Alves besök i Västernorrland här 

Fotograf: Evelina Ytterbom