EU behöver stärkas genom krisberedskap och samverkan

Som svar på ökande geopolitiska spänningar, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina, efterfrågade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i mars 2024 en rapport som syftar till att förbättra EU:s övergripande försvar och krisberedskap. Uppdraget gick till den tidigare finska presidenten Sauli Niinistö.

I sin rapport betonar Sauli Niinistö att fred inte är garanterat utan egen styrka och förespråkar en tydlig övergång till mer motståndskraftiga samhällen. Niinistö betonar att förbättrad beredskap är avgörande för EU:s framtida säkerhet och välstånd och att det bör ske genom ett transformativt tillvägagångsätt som kräver investeringar, politiskt engagemang samt samhällelig mobilisering.

I samband med rapportens lansering, stöttade Ursula von der Leyen Niinistös vision och lyfte vidare hur beredskap kräver interaktion och underströk behovet av omfattande engagemang från civilsamhället. Redan tidigare i år förstärkte EU:s utrikesansvariga i EU-kommissionen, Josep Borrell, detta genom att betona Europas behov av att mobilisera alla sina resurser på ett samordnat sätt, vilket signalerade att det är brådskande med kollektivt försvar.

Ny omvärld för EU att hantera

Nyckelpunkterna som rapporten lyfter om den civila och militära beredskapent är en mer övergripande strategi för att öka EU:s motståndskraft och beredskap:

Ny verklighet och hot: EU måste anpassa sig till en värld präglad av sammanlänkade kriser – pandemi, krig, klimatförändringar och geopolitiska rivaliteter. Rapporten understryker att de senaste kriserna avslöjar underliggande och bestående utmaningar som ökar riskerna för kriser inom EU.

Säkerhet som grund: En starkare beredskap kräver att säkerhet erkänns som grundläggande för att upprätthålla EU:s värderingar, demokrati och ekonomisk stabilitet. Vidare lyfter han att säkerheten i ett medlemsland påverkar hela unionen och betonar ett gemensamt ramverk för samtliga medlemmar.

Övergripande beredskap: Rapporten förespråkar en helhetssyn på hela samhället. Detta innebär att förena EU-institutioner, nationella myndigheter, privata sektorer och medborgare på ett mer samordnat sätt.

Stärka medborgare: Medborgares aktiva deltagande ses som centralt för ökad motståndskraft i ett samhälle där allmänhetens medvetenhet och utbildning om beredskap understryks.

Partnerskap mellan offentlig och privat sektor: Rapporten understryker behovet av ett utökat partnerskap som avgörande för att upprätthålla viktiga tjänster när kriser uppstår.

Förbättrat samarbete mellan EU och Nato: För att hantera allvarliga kriser effektivt är en förbättrad anpassning mellan EU och Nato avgörande. Rapporten inkluderar utveckling och främjande av gemensamma militär-civila strategier.

Ekonomiska och strategiska investeringar: EU bör investera i beredskap och kritiska sektorer för att öka motståndskraft, förmildra chocker och upprätthålla konkurrensfördelar.

Norra Sverige i en utmanande värld

Rapporten går inte specifikt in i olika geografier i Europa och har ett omvärldsperspektiv på de utmaningar EU har att hantera. Den pekar dock på den arktiska regionens betydelse ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och tillgång till råvaror mitt i en klimatkris och vikten av levande samhällen som kan attrahera människor med rätt kompetenser för uthållig utvecklingskraft och förmåga att också hantera kriser samt gränsöverskridande samverkan och infrastruktur för både militärt och civilt bruk inom allt från transporter till uppkoppling och energi.

Det är perspektiv av betydelse för norra Sverige i dessa delar att väva samman med övriga politikområden som bereds i EU.

/William Ekelius 

Läs mer om lanseringen av Sauli Niinistös rapport här

Läs rapporten här

Fotograf: Christophe Licoppe, EU-kommissionen 2024