Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett politiskt nätverk som samlar kommunala och regionala företrädare från Sveriges fyra nordligaste län för att tillvarata norra Sveriges intressen i frågor med en tydlig EU-dimension. 

Varje år arrangerar nätverket ett stort forum med syfte att bjuda in beslutsfattare och högre tjänstepersoner från EU och nationell nivå till dialog med regionala och lokala politiker och andra viktiga samhällsaktörer från norra Sverige. North Sweden fungerar som EFNS:s länk till EU och höll i ett flertal av sessionerna. 

Temat för Europaforum 2023 var Norra Sveriges gröna omställning – hur lockar vi fler? Ledande frågeställningar var vad EU:s roll kan vara för att stötta attraktiva samhällen, kompetensförsörjning och en hållbar utveckling i norra Sverige samt hur kan politiken, näringslivet, universiteten och EU bättre kan hjälpas åt för att hantera utmaningar och bättre tillvarata norra Sveriges möjligheter till hållbar utveckling. 

Forumet öppnades av av Jonas Andersson (S), regionala utvecklingsnämndens ordförande i Region Jämtland Härjedalen och nyvald ordförande för EFNS, samt Åsa Ågren Wikström (M), 1:e vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden i Region Västerbotten och vice ordförande för EFNS. I inledningstalet poängterade de att nyckeln till att få gehör på EU-arenan är att föra fram norra Sveriges perspektiv med en enad röst – vilket nätverket har gjort i över 20 år, med en unik samverkan över både läns- och partigränser. 

Universiteten roll som motor för ökat engagemang i EU och regional utveckling

I ett panelsamtal med Pär Weihed, Prolektor Luleå Tekniska Universitet, Dieter Muller, Vicerektor Umeå Universitet och Magnus Hallberg, Divisionschef Research Institutes of Sweden (RISE) diskuterades universitetens och institutens roll som motor för ökat engagemang i EU och regional utveckling. Niklas Johanson, North Sweden modererade samtalet. 

En enad panel identifierade en ökad samverkan lärosätena emellan med geografisk närhet som en viktig nyckel med fokus på flera områden. Bland annat genom gemensamma projekt kan man öka sin finansiering från EU och därmed få mer resurser. Genom samverkan kan också en ny arena för kunskap byggas med ökad involvering av näringslivet och det offentliga, vilket bildar starka attraktiva utbildningskluster som attraherar människor till utbildning vilket bidrar till regional utveckling. För att lyckas med kompetensförsörjningen och möta framtidens behov har lärosätena en viktig roll att spela och det finns fler potentialer att utforska. Exempelvis hur utbildningar kan utformas i nära samverkan med näringslivet och det offentliga som motsvarar behovet av kompetens. 

Jonas Andersson, ordförande EFNS deltog också i samtalet och avslutade med att konstatera:

 – Vi kommer att från Europaforum Norra Sverige ta fram en position med synpunkter gällande EU:s insatser för kompetensförsörjning. Positionen handlar om att kroka arm som partner med EU vid utformning av initiativ på ett tidigt stadium.

EU:s roll för att stötta attraktiva samhällen, kompetensförsörjning och en hållbar utveckling i norra Sverige

Under eftermiddagen dag ett låg fokus på den så kallade sammanhållningspoltiken, EU:s regionalpolitik, och dess betydelse för att skapa hållbar regional utveckling i regioner som norra Sverige med särskilda strukturella utmaningar såsom brist på kritisk massa, gles befolkning och långa avstånd. Mikael Janson, direktör på North Sweden European Office, modererade samtalet och började med att berätta att knappt har den nuvarande programperioden 2021–2027 så har debatten om ramarna för nästa programperiod 2028–2035 börjat. Norra Sveriges regioner får i dagsläget ett extra gleshetsstöd för att överbygga sina särskilda utmaningar, som varit avgörande för den utvecklingen som nu sker i regionen. Men det finns inga garantier för att de regionala territoriella behoven och anpassningarna för norra Sverige kommer att fortsätta finnas i EU:s sammanhållningspolitik om inte EU får bra argument för detta, förklarade Mikael Janson. 

Huvudtalaren Sławomir Tokarski, direktör för territoriellt utbyte och implementering vid EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) uppmanade därför deltagarna på forumet att nu se till att komma med inspel om vad som har funkat och vad som inte har funkat inom sammanhållninspolitiken för norra Sveriges regioner. 

– Redan 2025 kommer vi från EU-kommissionens sida lägga fram första förslagen för nästa programperiod. Kanske att vi behöver reflektera om sammanhållningspoltiken verkligen passar regioner som era med specifika förutsättningar. Jag ser fram emot att höra era inspel under Europaforum 2023. 

Patrik Sällström, regionchef på Tillväxtverket, pratade Sällström pratade om regionalpolitikens betydelse för regionernas kapacitetsbyggande, inte minst i och med den pågående gröna omställningen i norra Sverige. 

– Norra Sverige har tagit en ledande roll i EU:s gröna omställningen. Kompetensförsörjningen är den största utmaningen men också nyckeln till dess framgång. Där behöver nationella myndigheter göra mer. 

Ioannis Vardakastanis, medlem i Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK) berättade om den rapport som EESK håller på att ta fram om utmaningar och möjligheter i regioner med särskilda förutsättningar, däribland glesbefolkade områden.

– Det behövs en positiv diskriminering i sammanhållningspolitiken för att regionersom era ska kunna förvandla utmaningar till möjligheter och för att det ska blir en rättvis omställning för alla Europas regioner, argumenterade Vardakastanis. 

Vardakastanis uppmanade deltagarna på Europaforum att komma med inspel från de nordliga glesbefolkade regionen då rapporten kommer att användas från EESK:s sida i debatten om framtidens sammanhållningspolitik. 

Huvudtalarna satt därefter i en panel tillsammans med Tomas Mörtsell, ordförande för CPMR:s Östersjökommission, Jonas Andersson, ordförande EFNS, Ann Åström, rapportör EFNS, Päivi Ekdahl, ordförande för Northern Sparsely Populated Areas nätverket (NSPA) samt Sabrina Suikki, samordnare för internationella affärer, Norrbottens Handelskammare. Paneldeltagarna fick komma med inspel från sina respektive perspektiv om vilka utmaningar som de ser för att frigöra utvecklingspotentialen och vilken roll de ser att EU kan eller skulle kunna spela för att hjälpa till med detta. 

En utmaning som samtliga paneldeltagare lyfte fram var behovet av fler människor och kompetens som för tillfället utgör en flaskhals för den gröna utvecklingen i norra Sverige. Där kan EU ha en viktig roll att spela i att attrahera den arbetskraft och kompetens som behövs men mer stöd behövs också från nationell nivå. Några av huvudbudskapen från panelen var att sammanhållningspolitiken och det extra gleshetsstödet är avgörande för norra Sveriges fortsatta hållbara utveckling. En annan poäng som gjordes är att det inte bara handlar om en grön industriomställning utan en hel samhällsomställning som sker i norra Sverige vilket sätter enorm press på regionerna och kommunerna såväl som företagen. Där behövs mer lokalt anpassat stöd till för att de ska mäkta med omställningen från såväl EU som från nationell nivå – “one size does not fit all” när det gäller sammanhållningspoltiken i de nordliga regionerna. 

Hur politiken, näringslivet, universiteten och EU kan hjälpas åt för att hantera utmaningar och bättre tillvarata norra Sveriges möjligheter till hållbar utveckling?

Från näringslivet var Markus Gustafsson, Grundare av plattformen MindDig – plattformen för talangattraktion i norra Sverige på plats för att bidra med perspektiv på vad näringslivet kan göra för att hantera utmaningar och bättre tillvarata norra Sveriges möjligheter till hållbar utveckling och vad näringslivet i sin tur behöver. 

Efter presentationen följde ett panelsamtal där Markus Gustafsson tillsammans med Erik Bergkvist (S), europaparlamentariker, Elise Ryder Wikén (M), rapportör EFNS för Jämtland Härjedalen, Ulrika Hammarström (S), rapportör EFNS för Norrbottens Kommuner, Dieter Müller, Vicerektor vid Umeå universitet, Sabrina Suikki, Samordnare för internationella affärer på Norrbottens Handelskammare diskuterades det hur politiken, näringslivet, universiteten och EU gemensamt kan göra för att hantera utmaningar och därmed bättre tillvarata norra Sveriges möjligheter till en hållbar utveckling. 

Viktiga budskap från panelen var att för att bättre lösa utmaningarna vi står inför kopplat till den gröna omställningen så måste ett större ansvar lyftas till nationell nivå. Kommunerna, regionerna och näringslivet ska inte behöva stå ensamma med att hantera den enorma samhällsomvandling som just nu sker. En samhällsomvandling som är även avgörande för hela Sverige och EU:s framtid. Ett annat medskick var att även om samverkan över geografiska och sektoriella gränser är stark i norra Sverige så krävs ännu mer om den gröna omställningen ska lyckas. Slutligen betonades vikten av EU:s stöd och investeringar för att skapa attraktiva samhällen. 

EU:s politik för markanvändning och bioekonomi – hänger den ihop? 

Under passet om markanvändning och bioekonomi gjordes en djupdykning i vad kommande EU-lagar som styr bioekonomiska sektorer som skog och jordbruk betyder för norra Sverige, däribland avskogningsförordningen, förnybarhetsdirektivet (REDIII) och certifiering av koldioxidupptag. Moderatorn Carina Christiansen, projektledare inom bioekonomi på North Sweden European Office började med en kort inflygning kring den lagstiftning som är aktuell. Genom frågor och samtal med paneldeltagarna tydliggjordes panelens syn på lagstiftningen, vad den innebär och hur påverkansarbetet i Bryssel och även på nationell nivå bedrivs.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF:s) naturvårdsexpert Gunnar Lindén poängterade att det har varit ganska tyst i media om lagförslagen.

– Många skogsägare är oroliga och bekymrade inför framtiden och det är cirka 1–2 miljoner hektar som kan drabbas. Det råder också betydande skillnader i Europa kring hur man brukar skogen och hur man ser på skogsbruk generellt, sa Gunnar Lindén.

Till exempel när det gäller förordningen om restaurering av natur så framkommer i det presenterade lagförslaget att termen återställande kan betyda att väl fungerande produktionsmark tas ur bruk för att skapa ”natur”, vilket skulle skapa negativa effekter för skogsbruk i Sverige. 

– I stora delar av Europa har man ett annat perspektiv på skogen och skogsbruket än vad vi har i Sverige. Vi har många små och medelstora skogsägare som verkligen är aktiva och tar hand om sin skog medan bilden av skogsavverkning i Europa inte alltid är lika positiv. Exempelvis så tar vi i Sverige hand om hela trädet inklusive restprodukter och förädlar både till produkter och energi, poängterade europaparlamentarikern Erik Bergkvist (S).

Panelen fick frågan om skogsbruk verkligen borde vara en enhetlig EU-fråga. EU:s medlemsländer ser olika ut - är det då rimligt att samma klimatpolitiska modell appliceras på hela EU?

– Skogsfrågan borde fortsatt vara en nationell kompetens och prioritet, det blir problematiskt att se hela EU:s skogsbruk som en helhet. Det finns flera krafter i omlopp för att påverka och gå åt det hållet men det är ett påverkansarbete som behöver pågå över tid och kommer att kräva uthållighet, avslutade europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M). 

Spaning bakåt och framåt – vart är Sverige och EU på väg?

Anna Wetter Ryde, Ställföreträdande direktör för Sieps , gjorde en genomflygning över hur Sverige påverkats av EU i tider av kriser och avslutade med att understryka att även om Sverige är ett litet land i EU, så finns det stora möjligheter att påverka – om man är ute i tid.

Bernd Parusel, Forskare i statsvetenskap vid Sieps, gjorde ett svep över EU:s nya migrationspolitik som just nu förhandlas om i Bryssel. Han reflekterade över hur EU:s politik kan hjälpa Sverige med kompetensförsörjningen och berättade om nya EU:s initiativ om talangpartnerskap och talangreserv som ska hjälpa medlemsländer att attrahera och matcha talanger från tredjeländer. En pågående diskussion i Bryssel om kommuner och regioner borde  spela en större roll i utformningen av EU:s migrationspolitik.

Välkommen till Europaforum 2024 i Västernorrland

 Åsa Ågren Wikström (M), värd för Europaforum 2023, avrundade:

– Vi är inte många i vår region, men vi är duktiga på att hitta varandra, samla vår kompetens och skapa synergieffekter. Och framför allt att ge bilden av vad som händer och behövs i vår region – för vilka gör det bättre än vi som bor och verkar här?

Forumet avslutades med att stafettpinnen lämnades över till Region Västernorrland som kommer att vara värd för forumet år 2024. 

Tack till alla som kom och gjorde Europaforum 2023 en succé. Ett särskilt tack till våra utställare från North Sweden Green Deal, Umeå kommun och Norrbotniabanan. 

/ Europaforum Norra Sveriges kommunikatörer

Läs mer om Europaforum här

Läs mer om den offentliga utfrågningen om möjligheterna och utmaningar i de nordliga glesbygdsområden som anordnades av Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén, Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) och North Sweden European Office i anslutning till Europaforum 2023 här.