Efter intensiva förhandlingar nådde slutligen Europaparlamentet och ministerrådet en gemensam överenskommelse för revideringen av Förnybarhetsdirektivet (RED III). Överenskommelsen som slöts den 30 mars ingår i den tredje revideringen av Förnybarhetsdirektivet. Syftet med revideringen är att öka andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning i linje med den gröna givens målsättning om ett klimatneutralt EU 2050. Genom överenskommelsen höjs EU:s bindande mål för andelen förnybar energi till 2030 till 42,5 %, vilket är att jämföra med det tidigare målet på 32 %.

Positiva besked för norra Sverige: Restprodukter från skogen klassas som hållbara

Under hösten 2022 har ett flertal delar av RED III varit uppe på förhandlingsbordet. Den överenskommelse som slöts den 30 mars mellan Europaparlamentet och ministerrådet inom ramen för revideringen innefattar ett flertal delar som är av särskilt vikt för norra Sverige, däribland kriterier för vilka typer av skoglig biomassa som får räknas som förnybar.  

Huruvida biomassa från europeiska skogsbruk ska klassas som en förnybar resurs för energiändamål har utgjort en lång debatt inom EU:s institutioner. Europaparlamentet har tidigare röstat för att begränsa andelen träråvara som får räknas som förnybar resurs för energi genom att endast klassificera sekundär biomassa, d.v.s. restprodukter från sågverk så som sågspån, som förnybar. Detta är något som ministerrådet under Sveriges ordförandeskap motsatt sig, och i med den överenskommelse som nu slöts mellan Europaparlamentet och ministerrådet erkänns nu även den primära biomassan som inte passerat industri (exempelvis avverkningsrester och gallringsved) som en förnybar resurs. För norra Sveriges del innebär överenskommelsen att regionernas skogsägare och industrier kan fortsätta att bedriva ett hållbart skogsbruk genom att använda restprodukter såsom grenar och toppar för att skapa värme och el.  

– Det öppnar även dörren för nya användningsområden för denna biomassa, för innovationer och kanske investeringar för biodrivmedel för flyg, säger Gölin Carina Christiansen, projektledare inom bioekonomi på North Sweden, som tillägger att denna biomassa idag lämnas i skogen på många håll i norra Sverige. Men nu kan den få ett ökat värde och ge extra inkomster till landsbygden. 

Överenskommelsen innehåller även striktare regler för biomassa från områden med särskild betydelse för kollager och biologisk mångfald. Dessutom fastställer överenskommelsen att kaskadprincipen ska gälla generellt, dock införs ingen detaljkontroll på detta och medlemsländerna kan göra flera undantag, exempelvis för att hindra skogsbränder. 

– Medlemsländerna ges ett stort utrymme att bestämma själva hur kaskadprincipen ska hanteras, säger Gölin Carina Christiansen. 

Ekonomiskt stöd kommer även att förbjudas för energi som produceras av sågtimmer, fanertimmer, rundvirke av industriell kvalitet samt stubbar och rötter.

Aktivt påverkansarbete för att främja norra Sveriges intressen inom skogsfrågorna på Brysselarenan

Förnybarhetsdirektivet är ett av många lagförslag som North Sweden aktivt arbetat med inom en rad olika kanaler och nätverk i syfte att lyfta fram norra Sveriges intressen och perspektiv på skogsfrågor.  

Genom Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politikernätverk för norra Sveriges regioner och kommuner där North Sweden ingår, har North Sweden aktivt arbetat med att skriva fram olika positioner som lyfter fram bioenergins avgörande betydelse för att både nå EU:s uppsatta klimatmål och säkra norra Sveriges energiförsörjning.  

Inför voteringen om direktivet skrev politiker från norra Sverige dessutom ett brev riktat till Europaparlamentarikerna med stöd av North Sweden, där de bad om en lagstiftning som fungerar även för de arktiska regionerna, som till stor del värms och får elektricitet från denna typ av biomassa. Brevet är signerat av Kommunalrådet i Åre Daniel Danielsson, kommunfullmäktigeledamoten Britta Flinkfeldt från Arjeplogs kommun, regionrådet Nils-Olov Lindfors från Norrbotten och Johnny Lundin från Region Västernorrland, som sammanlagt är representanter för hundratusentals hushåll. Brevet publicerades även i en av de mest inflytelserika tidningarna i Bryssel – Politico Europe.

– Överenskommelsen är en seger för förnuft och rimlighet. Att medvetet minska tillgången på förnybar energi i tider av kris var aldrig ett vettigt förslag från början. EU-kommissionen och EU-parlamentet får bakläxa av medlemsländerna, säger Gölin Carina Christiansen. 

Nya regler för att öka andelen förnybar energi inom industri- och transportsektorn

Överenskommelsen innehåller även många andra delar som syftar till att öka andelen förnybar energi inom en rad olika sektorer:  

• För uppvärmning och kylning av byggnader ökar kraven på förnybar energi. 2030 ska den förnybara andelen vara minst 49 procent. 
• Inom transportsektorn får medlemsländerna välja mellan att minska växthusgasutsläppen med 14,5 procent eller att öka andelen förnybar energi i sektorn till 29 procent till 2030. 
• Industrier ska öka användningen av förnybar energi med 1,6 procent årligen. Vidare slår man fast att 42 procent av vätgasen som används av industrin 2030 ska komma från förnybara bränslen utan biogent ursprung. 2035 ska andelen öka till 60 procent.
• Överenskommelsen inkluderar även åtgärder som syftar till att snabba på tillståndsprocesser för förnybara energiprojekt.

Vad händer nu?  

Den preliminära överenskommelsen ska nu formellt antas av Europaparlamentet och ministerrådet. Därefter offentliggörs den nya lagstiftningen i Europeiska unionens officiella tidning och träder i kraft.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om överenskommelsen här.

Läs mer om North Swedens arbete med Förnybartdirektivet här.

Läs EFNS position Om RePowerEU här.

Läs EFNS position om översynen av Förnybartdirektivet (RED II) här.

Läs debattartikeln från politikerna i norra Sverige i tidningen Politico här.  

/ Vilma Nuldén