Nytt förslag från EU-kommissionen gällande hur EU:s elmarknad ska reformeras

Den 14 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till hur EU:s elmarknad kan reformeras. Det nya förslaget har utarbetats mot bakgrund av den senaste tidens höga elpriser och innehåller därav förslag som syftar till att stabilisera marknaden och minska gasprisernas effekt på prissättningen på el. EU:s medborgare ska dessutom få ett utökat konsumentskydd samtidigt som den gröna energiomställningen ska främjas. Nu finns det möjlighet att tycka till om förslaget via EU-kommissionens öppna samråd. Svara senast 22 maj.

Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen med höga och snabbt skiftande elpriser uppges som orsaken till att EU:s medlemsstater efterfrågat en strukturell reformering och omdaning av EU:s elmarknad. EU-kommissionens förslag till reform av elmarknaden presenterades den 14 mars och föreslår ändringar i ett flertal rättsakter såsom elförordningen, eldirektivet och Remit-förordningen.  

Det var tidigare diskussioner om att EU-kommissionen skulle föreslå mer långtgående åtgärder för att ytterligare frikoppla gasprisets påverkan på elpriserna och på så vis förändra hur EU:s korttidsmarknad är utformad. EU-kommissionens förslag innehåller dock inga sådana reformer, utan innefattar istället åtgärder som ska främja långsiktiga avtal i syfte att ge marknaden och konsumenterna stabilitet och förutsägbarhet. Att öka EU-medborgarnas konsumentskydd och främja förnybara energikällor utgör ytterligare en stor del av förslaget.

Ska bidra till en mer förutsägbar och stabil marknad

Invasionen av Ukraina har resulterat i skenande gaspriser, vilket direkt påverkat prissättningen på el inom Europa. För att motverka den omfattande prisvolatiliteten som präglat Europa under det senaste året har EU-kommissionen lagt fram ett flertal åtgärder som de menar ska skapa en mer förutsägbar och stabil marknad på lång sikt:  

  • Åtgärder som skapar incitament för långsiktiga avtal mellan elproducenter och konsumenter, vilket främst sker genom så kallade energiköpsavtal (PPA) som möjliggör för köpare att skaffa sig direkta energilleveranser från en elproducent med ett fast pris.
  • Främja långsiktiga kontrakt, så kallade terminskontrakt, som binder framtida priser under en viss tidsperiod.
  • Kräva att alla nya statliga investeringar i koldioxidsnål elproduktion ska ge genom så kallade dubbelriktade differenskontrakt, vilket är ett avtal som sluts mellan en statlig aktör och en elproducent. Genom dessa kontrakt sätts ett pristak. Om marknadspriset överstiger pristaket får elproducenten tillbaka mellanskillnaden, och tvärtom betalar producenterna tillbaka överskottet om marknadspriset är lägre än det satta pristaket.

Ska ge ett bättre skydd och fler valmöjligheter för EU:s konsumenter

Därefter innefattar reformen ett flertal förslag som syftar till att främja skyddet och inflytandet för EU:s konsumenter:  

  • EU:s medborgare ska i högre grad kunna välja mellan ett brett urval av avtal. Det ska vara möjligt att ingå långfristiga avtal med fasta priser, samtidigt som konsumenterna ska kunna kombinera och skräddarsy sina avtal i syfte att dra nytta av prisvariationer.
  • Åtgärder som skyddar konsumenterna från att få sin el avstängd vid försenad betalning.
  • Medlemsländerna ska inrätta en sistahandsleverantör som säkerhetsställer att ingen konsument riskerar att bli utan el.

En del av EU:s gröna industriplan ska främja förnybara energikällor

Reformen av elmarknaden presenterades i mitten av mars och i samband med att EU-kommissionen lade fram två ytterligare förslag på rättsakter: akten om kritiska råvaror och förordningen om nettonollindustri. De tre rättsakterna utgör en del av EU:s gröna industriplan som presenterades tidigare i år, och som i sin tur är en del av EU:s gröna giv som har som målsättning att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent 2050.  

Reformen av elmarknaden syftar likt de två nämnda rättsakterna till att främja förnybara energikällor och till att öka EU:s tillverkning av grön teknik. EU-kommissionen menar att reformen kommer att bidra till att EU:s medborgare och industrier kommer att få tillgång till förnybar energi till ett rimligt pris vilket i sin tur skapar incitament till en utfasning av fossila bränslen. Dessutom lägger EU-kommissionen fram ett flertal mer konkreta åtgärder, däribland:  

  • Nya skyldigheter för systemansvariga ska införas för att underlätta integreringen av förnybar energi i systemet. 
  • Förslag på att medlemsländerna ska bedöma behovet av flexibilitet (exempelvis efterfrågeflexibilitet och lagring) i energisystemet från förnybara energikällor, vilket ska bidra till att fler förnybara energikällor ska kunna integreras. 
  • Möjliggöra för ökad energidelning mellan elkonsumenter. Exempelvis ska en privatperson lättare kunna sälja och dela med sig av sitt överskott av förnybar el till en granne, familj eller vänner.

Öppet samråd fram till 22 maj

Nu finns det möjlighet till att lämna synpunkter på EU-kommissionens förslag till reform av elmarknaden. EU-kommissionen har lanserat ett öppet samråd och välkomnar berörda aktörer och allmänheten till att komma med inspel och synpunkter på förslaget. Det finns även möjlighet till att tycka till om EU-kommissionens nyligen presenterade förslag på rättsakter inom ramen för den gröna industriplanen: akten om kritiska råvaror och förordningen om nettonollindustri.

Foto: Valentine Zeler© Europeiska unionen, 2023

Läs mer om EU-kommissionens förslag till reform av elmarknaden här.

Läs mer och svara på det öppna samrådet senast 22 maj här. 

Läs mer om nettonollindustriaktenr och svara på samrådet senast 22 maj här. 

Läs mer om rättsakten för kritiska råvaror här och svara på samrådet senast 22 maj här.

/ Vilma Nuldén

27 Mar 2023 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information