Mer omfattande krav från EU på företags hållbarhetsrapportering

Från och med 2024 kommer de första företagen som berörs av det nya direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) att omfattas av de nya reglerna för hur en hållbarhetsrapport ska utformas. CSRD innefattar en rad striktare krav på hur EU:s stora och börsnoterade företag, med undantag för börsnoterade mikroföretag, ska redovisa sin sociala och miljömässiga påverkan genom hållbarhetsrapportering. Cirka 50 000 företag i Europa, varav 4 100 svenska bolag, kommer att omfattas av det nya direktivet.

Det nya direktivet om företags hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), kommer från och med 2024 att reglera hur stora och börsnoterade företag, med undantag för börsnoterade mikroföretag, ska utforma hållbarhetsrapporter. CSRD ersätter direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) och innefattar striktare och mer omfattande krav för hållbarhetsrapportering. Det nya direktivet kommer bland annat öka mängden information som företagen ska rapportera och ställer högre krav på att företag ska lämna ut information om risker och påverkan på människor och miljö. Genom att skärpa kraven på hur företag utformar hållbarhetsrapporter ska det bli enklare för intressenter, investerare och konsumenter att ta del av transparent, tillförlitlig och jämförbar information om de risker, möjligheter och effekter som deras verksamhet har på människor och miljö. Målet är att detta ska underlätta investeringar i gröna och hållbara företag.

Påverkar cirka 50 000 företag inom EU

Det nya direktivet berör även en bredare uppsättning aktörer än rådande hållbarhetsrapporteringskrav. Stora och börsnoterade företag, inkluderat små och medelstora börsnoterade företag med undantag för mikroföretag, omfattas av det nya direktivet som totalt kommer att påverka cirka 50 000 företag, jämfört med runt 11 000 företag i dag. Dessutom införs krav på att de berörda företagen ska rapportera enligt en ny gemensam standard kallad European Sustainability Reporting Standard (ESRS), utarbetad av Europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (EFRA).

Implementeras i tre olika steg

Senast den 30 juni 2023 ska EU-kommissionen anta delegerade akter för att specificera den information som företagen ska rapportera. Cirka 4 100 svenska bolag kommer att omfattas av direktivet: 

  • Från och med 1 januari 2024, med rapportering 2025, måste stora företag med fler än 500 anställda efterfölja kraven i CSRD.
  • Från och med 1 januari 2025, med rapportering 2026, måste stora företag med mer än 250 anställda efterfölja kraven i CSRD.
  • Från och med 1 januari 2026, med rapportering 2027, måste små och medelstora företag noterade på reglerad marknadsplats samt små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag efterfölja kraven i CSRD. 

Fram tills dess att ett företag omfattas av CSRD, är de skyldiga att hållbarhetsrapportera enligt det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD), om företaget omfattas av direktivet sedan tidigare.

EU:s åtgärdspaket för hållbar ekonomi

CSRD utgör en del av ett större åtgärdspaket för en hållbar ekonomi som EU-kommissionen presenterade 2021 för att öka investeringarna i hållbara verksamheter runtom i EU och som ett led i att nå ett klimatneutralt Europa 2050. EU:s taxonomi utgör en annan av dessa delar och syftar likt CSRD till att styra penningflödet till gröna och hållbara investeringar. Den tredje delen av åtgärdspaketet är sex delegerade rättsakter som handlar om hur förvaltningsuppdrag, investerings- och försäkringsrådgivning ska få finansiella företag – till exempel rådgivare, kapitalförvaltare och försäkringsbolag – att inkludera hållbarhetshänsyn i sina rutiner och i sin investeringsrådgivning till kunder.

Läs mer om CSRD här.

Läs Tillväxtverkets nyligen framtagna rapport om taxonomin och dess påverkan på små och medelstora företag här.

Läs mer om EU:s taxonomi här.

Följ statusen över arbetet med rapporteringsstandarder via EFRAGS hemsida här.

/ Vilma Nuldén

15 Mar 2023 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information