I direktivet från 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning är det fastställt att tredjelandsmedborgare kan få status som varaktigt bosatta i hela EU om de har bott "lagligt" i ett EU-land i minst fem år. Som en del av åtgärderna för att göra EU mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft från tredjeland föreslog EU-kommissionen förra året att uppdatera sådana regler genom en översyn av EU:s direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare. Några av de brister som uppdateringen är tänkt att täcka är bland annat att villkoren för att sökande ska kunna förvärva denna ställning är alltför invecklade och att det finns många hinder för utövande av rätten att röra sig inom EU. Det över­gripande syftet med uppdateringen är att för­bättra EU:s möjlig­heter att attra­hera kompetens och talanger. 

Uppdaterade villkor för tredjelandsmedborgare 

Enligt EU-ländernas förhandlingsmandat för uppdateringen av direktivet ska tredjelandsmedborgare kunna räkna in bosättningsperioder på upp till två år i andra medlemsländer för att uppfylla kraven för bosättningsperioden på fem år. Om en sökande har bott i ett annat medlemsland har medlemsländerna dock beslutat att endast godta vissa typer av lagliga uppehållstillstånd, till exempel det så kallade EU-blåkortet eller uppehållstillstånd som utfärdats för högkvalificerad anställning. 

Förutom varaktigheten måste personer som bor utanför EU fortfarande uppfylla strikta krav för att beviljas långtidsstatus. Sökande från tredjeländer måste till exempel kunna styrka att de har stabila och regelbundna inkomster som är tillräckliga för att försörja sig själva och sina familjemedlemmar samt att de har en sjukförsäkring. Medlemsländerna ska också få kräva att tredjelandsmedborgare uppfyller integrationsvillkoren genom exempelvis ett språk eller integrationsprov.  

När en person har beviljats ​​som varaktigt bosatt i EU är detta permanent. Däremot finns omständigheter under vilka det kan dras tillbaka, exempelvis om personen inte haft sin huvudsakliga bosättning i landet under 18 efterföljande månader. 

Rättigheter som varaktigt bosatt inom EU 

Ett viktigt inslag i EU:s status som varaktigt bosatt är rätten till rörlighet inom EU. Till skillnad från nationella uppehållssystem får de som har denna status flytta och vistas i andra EU-länder med skäl av exempelvis arbete eller studier. Dock kommer även detta med ett antal villkor som att medlemsländerna få bedöma situationen på sin egen nationella arbetsmarknad om en person som är varaktigt bosatt i EU flyttar dit från ett annat EU-land för att arbeta.  

Varaktigt bosatta i EU ska behandlas på samma sätt som landets egna medborgare när det gäller exempelvis tillgång till anställning och egenföretagande, utbildning och yrkesutbildning samt skatteförmåner.  

Nästa steg 

Medlemsländernas position på uppdateringen av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare skiljer sig mycket mot Europaparlamentets position, som bland annat vill sänka bosättningsperioden till tre år. Tuffa förhandlingar förväntas mellan medlemsländerna och europaparlamentet om den slutliga lagtexten. 

Northern Sparsely Populated Areas synpunkter på EU:s initiativ för att attrahera arbetskraft 

Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) som representerar de 13 nordligaste regionerna I Norge, Finland och Sverige har tidigare kommit med inspel på initiativ gällande att attrahera och bevara talanger i Europas regioner. NSPA har då välkomnat EU:s ambitioner om att attrahera mer arbetskraft med även betonat att det finns ett stort behov av att attrahera all form av arbetskraft till de nordliga glesbefolkade regionerna, inte bara högkvalificerad arbetskraft.  

/Alexander Castwall 

Läs NSPAs postitionspapper om braindrain här

Läs NSPAs positionspapper om EU Talent Pool här

Läs mer om förslaget i sin helhet här

Läs mer om europaparlamentets position här