Den 26 oktober presenterade EU-kommissionen sin översyn av det nästan trettio år gamla direktivet om rening av avlopp från tätbebyggelse för att ta itu med dagens och de kommande årtiondenas samhällsutmaningar. Revideringen innehåller en rad olika skärpningar, inklusive striktare krav på hur avloppsreningsverk samlar upp och hanterar avloppsvatten.

Tidigt på morgonen den 27 april dukades det upp till frukostmöte anordnat av Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) Brysselkontor, tillsammans med sina nordiska motsvarigheter, om revideringen av avloppsdirektivet. Till frukostmötet bjöds Europaparlamentariker som är arbetar med frågan, miljöråd från de nordiska ländernas ständiga representationer och andra intressenter in för att lyfta och diskutera de specifika nordiska perspektiven, och utmaningarna, på lagförslaget.  

Ulrika Palm, SKR:s Brysselkontor, inledde mötet med att hälsa alla välkomna och framförde SKR:s synpunkter och inspel till förslaget. Med på mötet fanns även Europaparlamentarikern Nils Torvalds som är rapportör för avloppsdirektivet i Europaparlamentet. Utöver att lyssna och samla in inspel berättade också Europaparlamentarikern om hur arbetet med revideringen fortskred.

Europeiska Vattenbolagens, EurEau:s, seniora policyrådgivare Gari Villa-Landa Sokolova, beskrev vilka ändringar de föreslagit. Bland annat lyftes utmaningar med de korta tidsplanerna på när investeringarna ska vara genomförda och som behöver flyttas fram. Investeringar bör snarare prioriteras där det finns mest behov och gör mest miljönytta, menade Gari Villa-Landa Sokolova. 

Även Axelle Griffon från den europeiska paraplyorganisation som samlar Europeiska regioner och kommuner, The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) fick möjlighet att presentera deras synpunkter på förslaget. CEMR poängterade att det inte finns någon ”one-size fits all” lösning och att det måste vara möjligt med individuella system och lokala anpassningar.

Konsekvenser för kommuner i norra Sverige

Även politikernätverket Europaforum Norra Sverige, ett politiskt nätverk för Norra Sveriges regioner och kommunförbund där North Sweden ingår, lyfter i sin position att avloppsdirektivet bör innefatta vissa lokala anpassningar då förslaget riskerar att få dyra konsekvenser för kommunerna i norra Sverige.

För att konkretisera vad förslaget innebär för kommuner och medborgare i glesbygdsområden ombads North Sweden att beskriva ett fall från norra Sverige och vilka utmaningar som avloppsdirektivet där medför. Maria Larsson, senior rådgivare för klimat, energi och råvaror på North Sweden, förklarade problematiken kring att direktivet inte tar hänsyn till de förutsättningar som kommuner i glesbygd med kallt klimat och med älvar som rinner ut i Bottenhavet påverkas av. Förslaget medför höga kostnader till ingen eller liten miljönytta och kan också resultera i att andra planerade investeringar inte blir av. Till exempel i Nordmaling skulle förslaget, som det är skrivet nu, innebära att medborgarna behöver finansiera biologisk rening för två reningsverk, vilket betyder en kostnad på 50 miljoner kronor samt högre driftkostnader. För att hålla en ekonomi i balans skulle det kräva en höjning av Vatten och Avlopps-avgiften med 26 procent.

Förslaget slår hårdare mot kommuner i glesbygd och ökar avståndet mellan land och stad. Orimliga krav av det här slaget drabbar inte bara svenska kommuner och medborgare, de riskerar också i längden att undergräva förtroende för miljöpolitiken och EU-samarbetet. Maria Larsson, North Sweden, passade än en gång på att poängtera att det måste vara möjligt med lokala anpassningar och att direktivet behöver vara målbaserat men teknikneutralt.

I slutet på maj planeras diskussionerna i Europaparlamentet att sätta i gång och de förväntas ha förhandlat klart tidig höst.

Läs mer om Avloppsdirektivet här.

Läs Europaforum Norra Sveriges position om Avloppsdirektivet här.