Ett fullspäckat schema väntade när nätverket Europaforum Norra Sverige anlände till hjärtat av EU för det årliga så kallade utökade rapportörsmötet, lett av Jonas Andersson, ordförande i EFNS. 

– Det är viktigt att vi är på plats i Bryssel, både för att uppdatera oss om vad som rör sig här nere med också för att berätta om vad som händer i norra Sverige. Vi måste fortsätta vara ännu mer proaktiva och lyfta fram våra möjligheter på EU-arenan, inledde Jonas Andersson, ordförande i EFNS. 

Antagande av positioner från Europaforum norra Sverige

När EFNS rapportörer möts fastställs också positioner från EFNS som tydligt visar vad norra Sverige tycker i olika sakfrågor. Dessa positioner används sedan för att påverka kommande lagförslag och utformning av EU:s finansieringsverktyg för att hänsyn ska tas till norra Sveriges förutsättningar och möjligheter. Under besöket i Bryssel passade EFNS på att lämna fram positioner till relevanta talare.

På rapportörsmötet den 9 november antogs;

• Europaforum Norra Sveriges synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet,
• Europaforum Norra Sveriges inspel till en ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel,
• Europaforum Norra Sveriges deklaration om förväntningar på EU:s sammanhållningspolitik efter 2027,
• Europaforum Norra Sveriges synpunkter på PRI, RIV och framtidens S3.

Norra Sverige och EU i en förändrad värld

Det är en förändringens tid på många plan i ett Europa som hanterat en pandemi, befinner sig mitt i ett krig och en alltmer utmanande värld som sätter press på många fronter. Samtidigt är det snart dags för Europaparlamentsval igen, juni 2024, där ett nytt Europaparlament ska tillträda och under hösten 2024 kommer den nuvarande EU-kommissionen att bytas ut mot en ny. Redan nu pågår också diskussioner på EU-arenan kring vägval och innehåll i EU:s kommande långtidsbudget 2028–2034. Det var ramen för när företrädarna från norra Sverige landade in i Bryssel, mitt i diskussionerna och förhandlingarna om EU:s framtid i en förändrad värld.

Vad händer med regionernas roll för EU i världen?

Under första passet gav Alison Hunter, senior rådgivare inom regionalpolitik, innovation och industriell tillväxt på European Policy Center (EPC), en bild av vad som händer med regionernas roll i EU i tider av återhämtning efter pandemin, ökande geopolitiska spänningar, mitt i krig och konflikt, klimatkris och demografiska förändringar – en turbulent tid som inte liknar någon annan sedan EU skapades. Några av EU:s svar på dessa utmaningar har varit ökat fokus på strategisk autonomi, ekonomisk säkerhet, stärkt konkurrenskraft, reform och utvidgning. Svar som kommer få konsekvenser för hur framtiden för sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, kommer se ut, menade Hunter.

– I dessa tider av kriser har vi sett tendenser av centralisering, där pengar från kommissionen går direkt till huvudstäderna genom olika krispaket. Många medlemsländer är positiva till denna utveckling.

Hon avslutade med att uppmana EFNS att fortsätta vara aktiva på EU-arenan.

– Arrangera event, ta plats i fler nätverk, kroka arm med andra regioner och var tidiga med att berätta för den kommande kommissionen om hur ni vill att framtiden för Europa ska se ut.

Framtidens regionalpolitik i EU

Ett av utvecklingsredskapen EU har är de olika regionalstöden som är en del av EU:s sammanhållningspolitik för regional utveckling och sammanhållning i hela EU. Dessa utgör viktiga utvecklingsmedel för norra Sverige. Inom bara något år kommer EU-kommissionens förslag för hur EU:s långtidsbudget ska se ut nästa programperiod. Den stora frågan nu är hur mycket av EU:s budget som ska satsas på regionalpolitiken när EU står inför ett flertal nya utmaningar.

Fredrik Tiger, programchef Sverige vid EU-kommissionens enhet för regionalpolitik och reformer, DG Regio, gästade mötet och delade med sig av sina tankar. De stora frågorna som han ser kommer påverka diskussionerna inför framtidens regionalpolitik är bland annat de demografiska förändringarna, den gröna omställningen, krig och kriser och inte minst utvidgningen.

– Om vi bara tittar på Ukraina, om de i nuläget blivit medlemmar, skulle alla andra länder bli nettobetalare till EU-budgeten. Så mycket pengar skulle strömma till Ukraina. Så antingen måste budgeten ökas jättemycket eller så måste både sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken förändras rejält.

En annan viktig fråga handlar om sammanhållningspolitiken ska användas för att parera olika kriser. Sammanhållningspolitiken är egentligen tänkt för att skapa långsiktig utveckling, men under senaste årens kriser har sammanhållningsmedel använts till kortsiktig krishantering med centraliserade strukturer.

– Sammanhållningspolitiken är enormt viktigt för den regionala utvecklingen i våra regioner och en av nycklarna till att klara den gröna omställningen i norra Sverige. Därför har vi tagit fram en deklaration där vi understryker de viktigaste punkterna som EFNS vill se i framtidens sammanhållningspolitik, sa Rickard Carstedt vid överlämnandet av EFNS deklaration forumet antagit om norra Sveriges syn på sammanhållningspolitiken. 

Verktyg för glesbygds- och landsbygdsutveckling

Den OECD-studie som genomfördes 2015–2016 över de 14 regionerna i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) följdes av fler studier från OECD med fokus på landsbygdsutveckling och har i sin tur lett till att EU-kommissionen arbetar med en särskild landsbygdsagenda. Det har också från EU:s sida etablerats verktyg för lokalt ledd utveckling med syfte att stärka exempelvis glesbygdssamhällen. EFNS har varit engagerat i dessa delar och fört dialog med EU-kommissionen för att få också Sverige att vilja pröva dessa instrument för lokalt ledd utveckling och så kallade integrerade territoriella investeringar genom EU:s olika stödmekanismer.

Eleftherios Stavropoulos har tidigare varit på EU-kommissionens DG Regio och arbetat med dessa frågor utifrån regioner med olika särskilda utmaningar såsom norra Sverige och är idag policy officer på EU-kommissionens egen utredningsenhet, Joint Research Center (JRC). Han berättade bland annat om den ”verktygslåda” för landsbygdsutveckling som JRC nu arbetar fram som syftar till att hjälpa intressenterna att nyttja de finansieringsmöjligheterna som finns inom landsbygdsområden och som JRC gärna har en fortsatt dialog med norra Sveriges regioner när den lanseras i början av 2024. 

Transporter i en ny världsordning

Den europeiska transportpolitiken är under omstöpning med den pågående revideringen av förordningen för det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T, där förhandlingarna nu är i slutfasen. Revideringen har tydligt präglats tydligt av det nya säkerhetspolitiska läget. Det berättade Siamak Jalali, nationell expert vid EU-kommissionens generaldirektorat med ansvar för transportfrågor, DG Move.  

Han gick också in på militär mobilitet som sedan ett par år tillbaka är ett av EU:s mer prioriterade insatsområden och som blivit än mer angeläget efter Rysslands angrepp mot Ukraina. För militär mobilitet finns särskild pott inom finansieringsverktyget kopplat till TEN-T, CEF, Connecting Europe Facility, för att medfinansiera utveckling av infrastrukturen utifrån så kallad dual use – civila och militära behov. Än så länge har Sverige varit dåliga på att söka dessa medel, berättade Jalali. Det är frågor som regionerna i norra Sverige arbetar med och bland annat under det svenska ordförandeskapet såg till att det anordnades en konferens i Östersund för att lyfta EU:s arbete med militär mobilitet som också innebär behov av satsningar på stråken mellan Norge och Finland via norra Sverige. 

Hur går det för EU egentligen?

Åsa Webber, kabinettschef för Sveriges EU-kommissionär Ylva Johanssons kabinett, gav överblick över tillståndet i EU inifrån kommissionens perspektiv.

– Det har varit en otroligt utmanade period men vi har ändå hyggligt lyckats hålla ihop, vi har tagit oss framåt.

Hon lyfte fram vikten av att hela EU-kommissionen besökte Kiruna i januari i och med det svenska ordförandeskapet 2023

– Invigningen i Kiruna var den bästa som Ursula van der Leyen, kommissionens ordförande, hade varit på sade hon efteråt. Där visade man för henne och hela kollegiet vad som händer i norra Sverige. Det var ett genidrag.

Webber betonade vikten av att vara på plats för att kunna påverka EU-politiken.

– Man behöver vara därute, springa runt och prata om de här frågorna. Har man exempelvis 70 procent av Sveriges yta täckt av skog så har man ett förhållningssätt till vad skog är än om man är Malta. Man behöver trava runt, synas, höras. Det är viktigt att man finns på plats och pratar om vad det här är ur vårt perspektiv, pratar om frågor som är viktiga på ett konstruktivt sätt. Peka på alternativa lösningar, vägar ut. Ni kan bidra till avvägningen av detaljreglering. Det är viktigt att ni syns här, men också att ni bidrar till diskussionen därhemma.

Går det åt skogen med skogen i EU?

På bara drygt två år och i snabb takt har nära ett tiotal strategier, direktiv och förordningar presenterats, diskuterats och flera har klubbats, med direkt påverkan på sitt sätt hur skogen i norra Sverige kan brukas. 

Emma Wiesner, Europaparlamentariker, (C) sitter i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), där förslagen om skog ofta landar i Europaparlamentet. Hon var inbjuden till dialog med Carina Christiansen, projektledare inom bioekonomi på North Sweden, om hur det är att arbeta med skogsfrågorna i EU och hur debatten om skogen går i EU.

– Det är ensamt att jobba med skogen i Bryssel. Ofta arbetar man motvind och mycket handlar om att förklara hur det svenska skogsbruket fungerar, det finns en enorm kunskapslucka där.

– Wiesner betonade också att Sverige måste bli bättre på att ta plats på EU-arenan.Vi i Sverige kan inte bara fortsätta upprepa att skog inte är en EU-kompetens och inte säga att EU inte ska prata skog. För nu kommer mycket lagstiftning som påverkar skog och då har andra istället kunnat styra debatten. Vi måste istället vara med och prata skog på vårt sätt och lyfta att skog har andra värden än bara till klimat, miljö eller finans. Skog är innovation, kultur, ger arbetstillfällen och är avgörande för den gröna omställningen och EU:s konkurrenskraft.

Studiebesök på EU-kommissionen och Regionkommittén

Foto: Sara Stylbäck Vesa, Region Norrbotten

/Maria Boström

Läs övriga antagna positioner av Europaforum Norra Sverige här  

Läs State of Play om utmaningar för EU:s regionalpolitik här  

Läs om den tidigare OECD-studien för NSPA här   

Läs om mötet om militär mobilitet i Östersund här  

Läs om uppstartsmötet i Kiruna för det svenska ordförandeskapet här  

Läs om EU:s skogspolitik här