Marken är vårt viktigaste arvegods och behöver värnas, konstaterar Europaforum Norra Sverige (EFNS) i den antagna positionen, men anser ändå att förslaget bör dras tillbaka och omarbetas. Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys blir kostnaderna högre för Sverige på grund av färre invånare och stora landområden.

Det ifrågasätts om det är rimligt att använda samma modell för övervakning av så vitt skilda marktyper i ett så geografiskt skiftande område som EU. Fjäll och arktiska skogar har svag koppling till fruktodling i södra Europa. Att använda samma modell för markövervakning i hela EU riskerar att resurser slösas på att mäta indikatorer utan värde i stället för riktat mot lokalt kända problem, anser EFNS.

Europaforum Norra Sveriges ståndpunkter i korthet:

I Sverige, med en stor bioekonomi från skogsbruk och jordbruk, är vi väl medvetna om markens betydelse och mäter regelbundet dess tillstånd. Vi har generellt en god markhälsa i Sverige. De indikatorer som anges i direktivet tycks dessutom vara anpassade för jordbruksmark och är direkt felaktiga för skogsmark i Sverige.

Jordbruksmarken i EU miljöstyrs redan genom den gemensamma jordbrukspolitiken och de åtgärder som markdirektivet anger för jordförbättring är redan mycket väl kända i lantbruket. Exempelvis vikten av växtföljd, kvävebindande klöver i vall och begränsad plöjning.

Sverige har redan ett omfattande och väl fungerande system för övervakning av markhälsa. Ytterligare ett system ovanför de nationella känns inte motiverat. EU bör inhämta information genom förfrågan till medlemsländerna och att det sedan sammanställs på önskat sätt, menar EFNS.

EFNS säger också nej till ökad central övervakning av all mark i Sverige med satellit, eftersom detta kan påverka integriteten, speciellt på längre sikt. Sådan övervakning bör hållas nationellt.

EFNS står bakom Sveriges nationella synpunkter om vikten av respekt för medlemsländernas kompetens samt existerande nationella processer inom markhälsa. Markdirektivet kan komma att reglera frågor som anses ligga inom nationell kompetens på flera olika nivåer. EFNS manar därför till stor flexibilitet vid ett eventuellt genomförande samt respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Vidare behöver det svenska kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet respekteras, exempelvis utifrån föreslagna principer för ianspråktagande av mark (artikel 11). EFNS anser särskilt att markdirektivet bör möjliggöra, och inte försvåra, en ökad samhällsutbyggnad. Detta gäller inte minst den militära uppbyggnaden inom totalförsvaret och investeringar som syftar till den gröna omställningen.

Positionen antogs vid Europaforum Norra Sverige den 6 oktober 2023

/Linda Henriksson

Läs positionen i sin helhet här