I november 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till EU-regler för certifiering av koldioxidupptag, ett ramverk som ska garantera gemensamma spelregler på marknaden för kolkrediter inom EU. 

Under de senaste åren har en marknad växt fram för klimatkompensation genom kolkrediter. Företag och organisationer som inte kan vara ”klimatneutrala” ska erbjudas köpa kolkrediter för att klimatkompensera. En del av pengarna går till att betala skogsägare för att låta skog stå, alternativt återbeskoga områden. Förutom att säkerhetsställa att certifikaten bidrar till verklig klimatnytta och undvika så kallad “greenwashing”, vill EU-kommissionen genom förslaget skapa incitament för att öka kolbindningen utöver det som är lagstadgat. 

Europaforum Norra Sverige tar ställning till förslaget genom ny position 

Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politiskt nätverk för norra Sveriges regioner och kommunförbund där North Sweden ingår, har tyckt till om förslaget genom att lämna in sina synpunkter under ett av EU-kommissionens öppna samråd.  

Nedan följer en sammanfattning av EFNS position på förslaget om certifiering av koldioxidupptag:  

• EFNS välkomnar förslaget i sin helhet, och menar att det är viktigt att EU utvecklar ett ramverk med gemensamma regler i och med att marknaden för koldioxidupptag är så pass ny. Ett gemensamt regelverk främjar både marknadens stabilitet och framväxande.  
• Det nya regelverket bör även inkludera kollagring i träbyggnader, i och med att träbyggnader är långlivade konstruktioner som kan lagra kol på ett tillförlitligt sätt. EFNS betonar att kolsänkor i byggnader är mer tillförlitliga än koldioxidupptag i stående skogar, i och med risker kopplat till skogsbränder, insektsangrepp, stormskador m.m. 
• EFNS betonar att det nya ramverket för koldioxidupptag bör bygga på frivilligt deltagande.  
• EFNS efterfrågar även en konsekvensanalys av förslaget, vilket är viktigt för att kunna bedöma effekterna för EU:s skogs- och jordbruk. Exempelvis bör förslagets möjliga effekter för minskad produktion av livsmedel och träråvara utvärderas.
• EFNS menar att ett oberoende tillsynsorgan behöver inrättas, i syfta att se till att marknaden för kolkrediter blir rättvis med lika villkor.
• EU-kommissionen vill att delar av förslaget, till exempel ett övervakningssystem av mark, ska utformas i kallade delegerade akter, vilket är lagstiftning som kompletterar tidigare rättsakter. I och med detta ges EU-kommissionen större inflytande över rättsakten på bekostnad av medlemsländerna, och därför vill EFNS begränsa EU-kommissionens användning av delegerade akter.
• EFNS invänder mot förslaget om ett centraliserat EU-baserat övervakningssystem, och menar att medlemsländerna själva ska ges inflytande att sköta tillsynen utifrån gemensamma kriterier som beslutats om på EU-nivå.
• EU-kommissionens vill i sitt förslag utesluta metoder såsom skogsmonokulturer för certifiering. EFNS lyfter däremot fram att monokulturer, vilket är ett skogsområde som består av ett trädslag, är sällsynta i norra Sverige och ofta ett resultat av specifika miljöförhållanden såsom fjällmiljö. Skogsmonokulturer bör därmed inte uteslutas från certifieringssystemet. 

Vad händer nu? 

Förslaget om certifiering av koldioxid kommer att diskuteras i Europaparlamentet och ministerrådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Dessutom arbetar EU-kommissionen med att inrätta en expertgrupp som ska ge särskild teknisk rådgivning om utarbetandet av certifieringsmetoder, där ett första möte är planerat första kvartalet 2023.

Läs mer om förslaget här.

Läs EFNS position i sin helhet här.

/ Vilma Nuldén