Lagen om återställande av natur har väckt starka känslor och skapat mycket debatt runt om i EU-länderna. En del av kritiken har handlat om att lagförslaget inte tar hänsyn till de olika förhållandena i Europa men mycket har korrigerats under de månadslånga förhandlingarna.

– Den text som nu presenterats av Europeiska unionens råd är en stor framgång för alla som arbetat hårt för att frisk produktionsmark inom jordbruket och skogsbruket ska skyddas i så stor utsträckning som möjligt från att tas ur bruk, säger Gölin Carina Christiansen på North Sweden European Office i Bryssel.

Mål för återställande av naturen

Europaparlamentet enades med Europeiska unionens råd om ett EU-mål att återställa minst 20 procent av land- och 20 procent av havsområdena senast 2030 och alla ekosystem som behöver återställas senast 2050. För att nå dessa mål måste EU-länderna återställa minst 30 procent av de livsmiljötyper som omfattas av den nya lagen och som är i dåligt skick, till ett gott skick senast 2030, vilket ska öka till 60 procent senast 2040 och 90 procent senast 2050.

Medlemsländerna måste anta nationella restaureringsplaner som beskriver hur de avser att uppnå dessa mål. I linje med Europaparlamentets ståndpunkt bör EU-länderna prioritera områden som ligger i Natura 2000-områden, alltså naturområden som redan skyddas av EU-lagstiftningen. Medlagstiftarna enades också om att när ett område har uppnått ett gott skick ska EU-länderna sträva efter att se till att det inte försämras avsevärt.

Ekosystem inom jordbruket

För att återställa naturen på mark som används av jordbrukssektorn ska EU-länderna införa åtgärder som syftar till att senast i slutet av 2030 och därefter vart sjätte år uppnå en positiv trend för två av följande tre indikatorer:

- Index för gräsmarksfjärilar

- Andelen jordbruksmark med landskapselement med hög mångfald

- Lager av organiskt kol i mineraljord på odlingsmark.

Skogsekosystem och urbana grönområden

Fram till 2030 måste EU-länderna också vidta åtgärder för att uppnå en positiv trend för flera indikatorer i skogsekosystemen. Samtidigt måste ytterligare tre miljarder träd planteras i EU och minst 25 000 km floder återställas till fritt flödande floder.

EU-länderna ska också se till att det senast 2030 inte sker någon nettoförlust av den totala nationella ytan av urbana grönområden och av trädkronstäckningen i urbana ekosystemområden jämfört med 2021. Efter 2030 måste de öka detta, och framstegen ska mätas vart sjätte år.

Finansiering och nödbroms

Inom 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska EU-kommissionen bedöma eventuella skillnader mellan de finansiella behoven av återställande och tillgänglig EU-finansiering och undersöka lösningar för att överbrygga en eventuell skillnad.

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd enades också om en nödbroms, i enlighet med europaparlamentets begäran, så att mål för jordbruksekosystem kan upphävas under exceptionella omständigheter om de skapar allvarliga EU-omfattande konsekvenser för tillgången på mark som krävs för att säkra tillräcklig jordbruksproduktion för EU:s livsmedelskonsumtion.

Europa Forum Norra Sveriges ställningstagande

Nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS), som samlar politiken i de fyra nordliga länen, välkomnade ambitionen bakom förslaget och instämmer i behovet av att skydda ekosystem och säkerställa att ekosystem fungerar och att biologisk mångfald gynnas, men ifrågasatte EU-kommissionens förslag om juridiskt bindande och detaljerade mål för återställande av natur är en lagstiftning som är effektiv och rimlig.

– Detta hörsammades och har korrigerats i det nu presenterade förslaget som innehåller en jämförelsevis stor andel flexibilitet för medlemsstaterna, säger Gölin Carina Christiansen på North Sweden European Office i Bryssel.

I korthet handlar positionen om:

• Rådigheten över skogen. Vi stödjer riksdagens invändning per den 21 september 2022 om att förslaget strider mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
• Definition av återställande. Återställande av ekosystem bör handla om att återställa ekosystems förmåga till leverans av nyttigheter, exempelvis biomassa, jordbruksprodukter, habitat eller biologisk mångfald.
• Problemet med procentsatser. Flera av målen i lagförslaget anges i procentsatser i stället för i absoluta tal. Det kan ge orimliga konsekvenser i fall där en stad, en region eller ett land redan presterar väl inom ett område.
• Osäkerheten med referensnivåer. EU-länders rapportering av status när det gäller biologisk mångfald, habitat och definition för andel skyddad skog bör beräknas på samma sätt i medlemsländerna för att bli jämförbara.
• Behovet av en producerande landsbygd. I oroliga tider med brist på energi och konstgödsel och ökande matpriser är det extra oansvarigt att föreslå nedläggning och omläggning av mark i produktion.

/Alexander Castwall

Läs mer om EFNS position här

Läs mer om överenskommelsen här

Läs mer om North Swedens tidigare artikel om Naturrestaureringslagen här