I och med Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen har Barentsregionen med sina råvarutillgångar och innovationsledande industri fått en allt viktigare roll för EU:s gröna omställning och EU:s självförsörjningsambitioner, vilket har lett till ett allt mer intensifierat intresse för regionen från omvärlden.

Den 22 mars bjöd Barents euroarktiska råd – ett 30 år gammalt mellanstatligt samarbete mellan Sverige, Danmark, Finland, Island, Norge, EU och det numera avstängda Ryssland – in till ett seminarium i Bryssel om den gröna omställningen i Barentsregionen. Under evenemanget presenterades en nyligen publicerad åtgärdsplan – Fastställande av åtgärder för att påskynda den gröna omställningen i den nordliga regionen – inför representanter från EU:s institutioner och andra intressenter i Bryssel.

Fastställande av åtgärder för att påskynda den gröna omställningen i den nordliga regionen

Åtgärdsplanen är ett finsk-svenskt-norskt initiativ som har varit ett flagskeppsprojekt under det finska ordförandeskapet för Barentrådet 2021–2023 och bygger på en rapport framtagen av Lapplands Handelskammare och Gaia Consulting. Rapporten identifierar flaskhalsarna för gröna investeringar i norra Sverige, Finland och Norge och innehåller konkreta rekommendationer för att frigöra regionens gröna investeringspotentialer – som enligt rapporten uppskattas gå upp till 160 miljarder euro under de närmaste åren.

Bristen på arbetskraft och långa tillståndsprocesser några av de mest kritiska utmaningarna

Tillgången till arbetskraft och kompetens identifieras i rapporten som en regions- och sektorsövergripande flaskhals. Att underlätta arbetskraftsinvandring, att säkerställa attraktiva levnadsförhållanden vilket bland annat innebär bra tillgång till bostäder, infrastruktur och tjänster samt att förbättra samarbetet med utbildningsinstitutioner och företag som behöver arbetskraft är viktiga lösningar som föreslås. Likaså är komplicerad lagstiftning och långa tillståndsprocesser återkommande utmaningar i flera regioner och sektorer. Där understryks bland annat vikten av förbättrad kommunikation mellan regionala aktörer och EU:s lagstiftare om lagstiftningsprocesser i EU och ökat gemensam påverkatsarbete för frågor som är specifika för de norra regionerna som viktiga lösningar.

Utmaningar och styrkor specifika för norra Sverige

I rapporten görs även en kartläggning av specifika styrkor och utmaningar för varje land. Några av de flaskhalsar som lyfts fram för norra Sveriges del är:

• Det saknas lämpliga forum för att balansera olika nationella intressen i tillståndsplaneringen.
• Det är oklart hur olika aspekter av miljömässig hållbarhet (klimat vs. biologisk mångfald till exempel) i målen för miljöskydd ska balanseras.
• Väg- och järnvägsförbindelser är inte tillräckliga för de industriella investeringarna.
• Brist på bostäder hindrar inflödet av nya människor som behövs för de nya investeringarna.
• Mer offentlig finansiering behövs för att påskynda och stimulera investeringar på området.
• Befolkningen förväntas minska i de flesta landsbygdskommunerna.
• Bristande attraktivitet i inlandskommuner med en begränsad tillgång till sjukhus, universitet, städer och internationella flygningar.
• Det krävs mer samarbetet mellan olika intressegrupper, till exempel industrier, samer, EU behövs för att säkerställa ömsesidig förståelse och gemensamma fördelar gällande metaller och mineraler.

Några utav styrkorna i norra Sverige som framhävs:

• Innovativa metoder för att övervinna strukturella utmaningar, till exempel arktiska testbäddar för rymdteknik, flygteknik och teknik för distansöverbryggning.
• Kommunernas proaktivitet gentemot företag. Skellefteås samarbete med Northvolt lyfts fram som ett bra exempel där kommunen agerade snabbt för att få företaget på sin sida och tillhandahöll tillgång till hamn, energi och vatten och utbildning.
• Större delen av landet har tillgång till höghastighetsinternet.

Panelsamtal: Norra Europas regioner avgörande för den gröna omställningen

Med slutsatserna i åtgärdsplanen som utgångspunkt diskuterade sedan en högnivåpanel den ekonomiska dimensionen av den gröna omställningen och de potentialer som finns för gröna investeringar i regionen men också vilka hinder som finns och hur dessa kan tacklas genom samarbete och EU:s stödinsatser.

• I Sverige görs just nu tillståndsprocesserna för gröna industrietableringar mycket mer komplicerade än vad de behöver vara och utgör ett stort hinder för att den gröna omställningen ska nå sin fulla potential. Det handlar inte om att sänka miljöstandarder utan om att arbeta smartare och bättre, sa Erik Bergkvist, Europaparlamentariker och före detta regionråd i Västerbotten.

Erik Bergkvist ville också belysa vikten av att hänsyn tas för de lokala samhällena under beslutsprocesser för den gröna omställningen:

• När vi använder resurser från norra regionerna behöver vi göra det på det sätt som mest gynnar alla människorna som lever och verkar på platsen. Men det saknas bra processer för god och strukturerad dialog i Sverige.

Representanter från EU-kommissionen fanns också på plats för att presentera de senaste initiativen inom EU:s gröna industriplan – nettonollindustriakten, reformen av EU:s elmarknad och akten om kritiska råvaror, men också gör att ge EU-kommissionens perspektiv på åtgärdsplanen.

• Dessa frågor som diskuterats här idag är också högt prioriterade frågor för EU-kommissionen, inte minst frågan om tillståndsprocesser som tydliggörs i EU:s gröna industriplan. Åtgärdsplanen illustrerar väldigt väl de utmaningar och möjliga lösningar som finns för den gröna omställningen i norra Europa och dess slutsatser överensstämmer med EU:s analyser, sa Maria Nyberg, rådgivare för råmaterialfrågor på EU-kommissionen generaldirektorat för energifrågor för den inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag.

Seminariet arrangerades i anknytning till toppmötet för Barentsregionens samiska urbefolkning i Bryssel den 23–24 mars i Bryssel. Läs mer om eventet här.

Läs rapporten i sin helhet här

Läs mer om Barents euroarktiska råd här

Läs mer om Nettonollindustriakten här

Läs mer om Reformen av EU:s elmarknad här

Läs mer om Akten om kritiska råvaror här

Bland källorna som användes för rapporten finns bland annat OECD:s studie om Northern Sparsely Populated Areas regionerna från 2017 som North Sweden var med och initierade. Läs mer om den studien här.

/Maria Boström