Den 26 januari presenterade regeringen sin EU-politiska deklaration för i år. Deklarationen redogör för regeringens syn på Europeiska unionen, samt hur regeringens kärnfrågor ska bedrivas i EU. Första gången en deklaration av detta slag presenterades var under hösten 2019 - tjugofem år efter att svenskarna röstade ja till EU-medlemskap i folkomröstningen 1994.

Under Statsrådsberedningens tal framkom det att regeringen prioriterar följande:

1. Att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten

För att bryta segregationen vill regeringen att EU förhandlar fram ett gemensamt regelverk så att EU:s migrationshantering förbättras och fler medlemsländer i EU tar ansvar genom att ta emot flyktingar. För att bekämpa kriminaliteten vill regeringen på EU-nivå fördjupa samarbeten mellan åklagare och polis samt revidera lagstiftning så att brottsbekämpande myndigheter erhåller nödvändiga verktyg. ”Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur. Därför krävs det lösningar som också är gränsöverskridande”, menar Dahlgren.

2. Att öka takten i klimatomställningen

Klimatkrisen anses av den sittande regeringen vara vår tids existentiella fråga. Regeringen håller fast vid EU-kommissionens lagförslag om att minska utsläppen med 55 procent till 2030, och har förhoppningar om att EU:s ambitiösa klimatpolitik ger ringar på vattnet även utanför unionens gränser. Regeringen ser gemensamma lösningar och nya gröna investeringar som avgörande för att nå klimatmålen men när det gäller vissa förslag delar man inte EU:s ståndpunkt, exempelvis delar av det omfattande paketet ”Fit for 55” som berör skogspolitik. ”Det svenska skogsbruket ska inte detaljregleras i Bryssel”, sade Dahlgren.

3. Att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden

Det tredje prioriteringsområdet berör välfärden. Två år av pandemi har i synnerhet ansträngt sjukvården, men även utmanat andra delar av medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter. Därför vill regeringen möta 2022 års kriser med gemensamma krafter och ett stärkt EU-samarbete. ”När gränser har stängts och sjukvårdsmateriel inte har kunnat komma fram har det drabbat alla. Därför ska de grundläggande principerna om fri rörlighet värnas”, sade Dahlgren. Regeringen vill nu se att EU:s krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet stärks.

Läs hela Statsrådsberedningens tal, här.

Läs Europaportalens artikel där detaljer från den efterföljande debatten i riksdagen går att läsa, här.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

/Vilma Johansson