Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg bjöd den 14 februari in till nationella skogsprogrammets årskonferens. Konferensen som genomfördes online anordnades gemensamt av Skogsstyrelsen, Näringsdepartementet och Sveriges Lantbruksuniversitet, och deltog gjorde politiker, ministrar, länsstyrelser, myndigheter, regioner, kommuner samt representanter från akademin, skogsindustrin och näringslivet. Fokus för i år var bland annat regeringens skogsproposition som presenterades i november 2021, Skogsstyrelsens årliga omvärldsanalys samt den svenska skogens roll i EU och i den globala klimatomställningen.

Anna-Caren Sätherberg inledde konferensen med att jämföra Sverige och EU. Hon tryckte framför allt på skillnaderna mellan regioners olika förutsättningar. Sveriges norra boreala skogar är inte jämförbara med skogen på den italienska sydspetsen och detta gör det svårt att enas om ett skogsbruk som passar alla, hävdade Anna-Caren Sätherberg. Hon tillade att vi bör se Europas mångfald av skog som en tillgång – och som en last att vi gör olika - så länge det görs insatser.

- Vi måste jobba aktivt för att få förståelse och genomslag för svenskt skogsbruk. Det svenska skogsprogrammet behövs för att sätta skogspolitiken på kartan, föra dialog, hela tiden höra alla olika aspekter och få en större förståelse för skogen, sade Anna-Caren Sätherberg.

EU-kommissionens perspektiv på svenskt skogsbruk

Torbjörn Haak, biträdande myndighetschef vid Sveriges EU-representation i Bryssel, lyfte fyra av EU:s strategier och initiativ för hållbart skogsbruk – Fit for 55, EU:s skogsstrategi, EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och EU:s markstrategi. Han betonade att dessa fungerar som en karta mot EU:s gemensamma mål, men att de stundom motsäger sig varandra och gör att vägen dit inte är självklar. Torbjörn Haak underströk att Sverige har en lång tradition av skogsbruk och behöver därför mindre rådgivning än länder som är relativt nya på skogsfrågor. På EU-nivå finns utmaningar när det gäller kopplingen till skog inom bland annat förordningen för markanvändning (LULUCF), direktivet om förnybara energikällor och förslaget om avskogning (som ersätter den tidigare timmerförordningen).

- Vad EU-kommissionen vill åstadkomma skiljer sig inte så mycket från våra nationella mål, betonade Torbjörn Haak. Utmaningen är att enas om vad som är målen och medlen, och hur dessa kan mötas.

Humberto Delgado Rosa, direktör vid EU-kommissionens generaldirektorat Environment, framförde kommissionens ståndpunkt och svarade på deltagarnas frågor. Han nämnde dualiteten i att efterfrågan på trä ökar i samma takt som bevarandet av skogen för kolsänkor och biologisk mångfalt blir allt viktigare. Från kommissionens sida får två ämnen högsta prioritet: klimatåtgärder och bevarandet av biologisk mångfald för att motverka den ekologiska kris vi befinner oss i.

- EU föreskriver inte vad varje land ska göra. Jag är glad att höra att vi och Sverige är överens om slutmålet, även om vi ser olika på hur vi ska nå dit, sade Humberto Delgado Rosa.

EU:s skogsstrategi för 2030 går i linje med Fit for 55-paketet och har som mål att öka kvantiteten och kvaliteten på skogen samt att maximera ekosystemtjänsterna som beräknas ha ett ekonomiskt värde av 81 miljoner euro per år. Något som EU-kommissionen håller på att utveckla är metoder för att sätta ett monetärt värde på ekosystemtjänster.

- Det är lättare att sätta en prislapp på koldioxidutsläpp än på ekosystemtjänster, men forskare jobbar på det, sade Humberto Delgado Rosa.

I dialog med Torbjörn Haak gav han EU-kommissionens perspektiv på Sveriges skogsstrategi. Han betonade att EU:s skogspolitik är av generell karaktär, och att alla åtgärder inte bör tillämpas på alla plan. Vissa beslut bör regleras på EU-nivå, andra på nationell, regional eller lokal nivå. Humberto Delgado Rosa sade att det inte finns en ”one size fits all”-lösning men att det finns vissa metoder som är bättre än andra när det kommer till bevarandet av biologisk mångfald.

- Det här gäller allt – vatten, jord, och så vidare. När vi (EU-kommissionen) försöker främja något är det för att forskarna säger det, och forskare är överens om att kalhygge och monokultur är dåligt för den biologiska mångfalden, sade Humberto Delgado Rosa.

EU-kommissionären lägger till att kalhygge kan vara lämpligt i vissa fall och att kommissionen är öppna för dialog om vad som är bäst. Torbjörn Haak håller fast vid den svenska regeringens ståndpunkt att dessa frågor bäst besluts på nationell nivå, inte EU-nivå.

- På övergripande nivå är vi överens, men vi vill inte se detaljreglering av skogsbruket på EU-nivå, sade Torbjörn Haak.

Paneldebatt med svenska ministrar

I den avslutande ministerpanelen diskuterade landsbruksminister Anna-Caren Sätherberg, klimat – och miljöminister Annika Strandhäll och EU-minister Hans Dahlgren hur skogen bör brukas för att tillgodose diverse ekonomiska, sociala och miljömässiga behov. Annika Strandhäll lyfte också skogens betydelse för mänsklig rekreation och en central del av den svenska folksjälen. Hans Dahlgren framförde att skogen tagit större politisk plats i EU de senaste åren, framför allt i klimatdiskussionerna och i diskussion om EU:s gröna taxonomi (sättet att klassificera olika slags ekonomiska aktiviteter som hållbara). Han lyfte skogens viktiga roll i klimatarbetet - som kolsänka, källa till hållbart producerat råmaterial och som biobränsle. Hans Dahlgren är positiv till EU:s insatser för att möta klimatkrisen och sade att det krävs en enorm kraftsamling över nationsgränserna för att klara den gröna omställningen. Det är enligt honom helt nödvändigt att arbeta tillsammans med EU. Däremot är inriktningen för alla de här förslagen inte till fördel för Sverige.

- Skulle EU tvinga Sverige till detaljreglering av skogsbruket och därmed hindra vårt nuvarande sätt att förvalta skogen så kan det drabba möjligheten för oss att ersätta fossila produkter genom att exempelvis bygga i trä, möjligheten att producera förnybara förpackningar eller möjligheten att tillverka biobränslen, sade Hans Dahlgren.

Annika Strandhäll sade sig uppskatta EU-kommissionens klimatfokus, men betonade gång efter annan att det är viktigt att det nationella självbestämmandet över skogspolitiken värnas. Både Annika Strandhäll och Hans Dahlgren betonade att skogen inte ska detaljregleras från Bryssel.

Se hela årskonferensen på SLU:s hemsida, här. 

Läs om det nationella skogsprogrammet här. 

Läs om regeringens nya skogsproposition från november 2021, här. 

Läs North Swedens nyhet om vad EU:s nya skogsstrategi för 2030 betyder för norra Sverige, här. 

/Vilma Johansson