North Sweden har medverkat i en studie om transportinfrastruktur i glesbygd “Transport infrastructure in low-density and depopulating areas” som Europaparlamentets transport- och turismutskott beställt. Studien undersöker de viktigaste utmaningarna och trenderna när det gäller tillhandahållandet av transportpolitik och transportinfrastruktur, och ger en omfattande bedömning av relevant transportpolitik och relevanta transportprojekt som genomförs på dessa områden. Slutligen ger den beslutsfattarna en rad politiska rekommendationer som syftar till att övervinna de identifierade utmaningarna och luckorna. 

Studiens geografiska räckvidd omfattar alla EU:s medlemsstater, med en central inriktning på avfolkningsområden och områden med låg täthet, inbegripet landsbygdsområden, öar, avlägsna och bergiga regioner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de viktigaste samhällsgrupperna som berörs av transportbristen i alla ovannämnda områden. Att kvaliteten på tjänsterna och välbefinnandet i dessa områden faktiskt också vilar på transportinfrastrukturens skick. 

Regioner 

Huvudsakligen lantliga och avlägsna regioner finns mestadels på den Iberiska halvön (speciellt gränsen mellan Spanien och Portugal) södra Frankrike; öarna Korsika och Sardinien, många delar av Irland; norra Storbritannien (särskilt Skottland); Norden och Baltikum (särskilt Sverige, Finland, och Lettland); södra delarna av Centraleuropa (Österrike, Slovakien, Kroatien); och över hela Rumänien, Bulgarien och Grekland. 

Northern Sparsely Populated Areas 

Frågan om lågdensitets- och glesbygdsområden (eller de särskilda konkurrensavtalen) infördes redan i den europeiska debatten om sammanhållningspolitiken 1995, som en del av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutningsfördrag. Omfattande delar av Norra och Östra Finland och Norra Sverige (även märkta som nordliga glesbygdsområden – NSPA – Northern Sparsely Populated Areas) erkändes som tillhörande mindre välmående områden i Europeiska unionen på grund av att det saknades ett brett spektrum av ekonomiska och sociala verksamheter, samt bristen på grundläggande infrastruktur. 

Den här kategoriseringen hjälpte EU- kommissionen att fastställa en mer objektiv och rättvis metod för att identifiera regioner som är berättigade till ekonomiskt stöd. 

Utmaningar för glesbygden 

Glesbygden medför utmaningar kopplade till dess ekonomiska utveckling och på grund av bristen på vissa typer av lokaliseringsfördelar enligt rapporten. Exempel på de här utmaningarna kan vara:  

• Sammanslagning av arbetsmarknaden  
• Mindre tillgång till ett utbud av lokala leverantörer 
• Brist på kunskapsutbyten 
• Begränsade möjligheter till bland annat pendling 
• Höga transportkostnader 

I studien har man valt att göra en fallstudie över övre Norrland 

• Vägnät 

Norra Sverige är mycket bilberoende, främst på grund av bristen på transportalternativ för många samhällen. Vägar är den viktigaste interna kommunikationskanalen mellan vitt spridda städer i regionen, särskilt för transport av människor och varor, samt för gränsöverskridande rörlighet. Dessutom är fordon avgörande på grund av sin roll som "sista milen" transport. Vägunderhållet och säkerheten måste förbättras. Klimatet och det bergiga landskapet kräver ett strikt skyddande av infrastrukturen, och den ökade trafiken på de stora turistmålen förvärrar dessa utmaningar. 

• Järnvägsnätet 

Sverige har ett av de största järnvägsnäten i världen, men infrastrukturen och tjänsterna i Övre Norrland har många brister konstaterar rapporten. Det kräver en viktig modernisering, där de viktigaste åtgärderna är att förbättra Malmbanan, nya järnvägsutbyggnader och införandet av ERTMS- signalsystem. Samt återinvesteringar på kontaktledningar och spåren, och en bro över Kalixälven.  

• Flygförbindelser 

Flygtransporterna av passagerare uppgick till 2,2 miljoner under 2018, vilket upprätthåller den ökande trenden som registrerats under de senaste åren. Däremot har flygfrakttransporterna minskat för första gången på flera år, från 6 000 ton 2012 till 4 000 ton 2018. De här siffrorna understryker vikten av att tillförlitlig tillgång till inrikes- och internationella flygförbindelser med hög frekvens är oumbärliga för regioner som är starkt beroende av export, med testbäddar och små och medelstora företag sammankopplade i globala värdekedjor, samt en växande global turistnäring.  

• Båt och andra vatten transporter 

Sjötransporterna av passagerare nådde 212 000 år 2018, vilket fortsatte den ökande trenden som har observerats under de senaste åren. På samma sätt har godstransporterna till sjöss förblivit ganska stabila. Med 13 244 tusen ton lastat och lossat under 2018 står norra Sverige för cirka 7,4 % av den nationella sjögodstransporten.  Havskorridoren i Botniska viken är väsentlig för transporterna och Östersjön utgör en direkt förbindelse till övriga Europa. Ändå är Luleå den enda TEN-T Core Network-hamnen i Övre Norrland. Umeå är i stället med i det övergripande nätet. 

• Lokal kollektivtrafik 

Den lokala kollektivtrafiken är mycket begränsad, särskilt i västra delen av Övre Norrland. Den glesa befolkningen gör den gränsöverskridande rörligheten ännu viktigare, eftersom vissa städer ligger närmare tjänster och marknader i grannländerna.  

Centrala frågor och utmaningar 

De stora avstånden, en gles och åldrande befolkning, hårda väderförhållanden och en ekonomi baserad på naturresurser är några av de viktigaste frågorna som rör Övre Norrland och Norra Sverige i allmänhet. Alla dessa har en viktig effekt på tillhandahållandet av transporter. Försämringen av infrastrukturen utgör ett hot mot säkerheten, särskilt när det gäller vägar och järnvägar, eftersom de är mer utsatta för vädret och i vissa fall, övergivna på grund av den låga trafiken. Vägar kan också ofta stängas under snöoväder och snöfall i exempelvis fjällen, vilket hindrar människor och godstransporter.  

Dessutom finns det inga rimliga alternativ till luftfarten i det europeiska Arktis, eftersom järnvägs- och vägnäten inte är tillräckligt välutvecklade och underhållna. Det här utgör tydliga hinder för utvecklingen av turistsektorn, som vuxit snabbt i regionen och förväntas fortsätta att stiga. I detta avseende är kollektivtrafiken dåligt anpassad till turisters behov. 

Framstående trender  

Några positiva framstående trender som rapporten pekar på är: 

• Övre Norrland ägnar stora ansträngningar i övergången till en hållbar transport. Fokus på rena transporter och stimulans till alternativa bränslen är anmärkningsvärda. 
• Digitaliseringen är en annan viktig trend i regionen. Utbyggnaden av Intelligenta transportsystem (ITS) är avsedd att bidra till att optimera trafiken, förbättra dess tillförlitlighet och säkerhet under alla förhållanden. 
• Det finns en viktig utveckling inom intermodala och kombinerade transporter. Det gränsöverskridande samarbetet inom transportområdet i Barentsregionen stöds också genom initiativ som gemensamma plattformar för att offentliggöra transportinformation, integrerade biljettsystem, eller utarbeta en gemensam krisplan i samarbete med bussoperatörer. 

Slutsatser 

En framgångsrik utbyggnad av bredband och styrkan i det regionala innovationsekosystemet driver på utvecklingen av digitalt baserade mobilitetslösningar. Syftet är att optimera restider, tillförlitlighet och mer övergripande; förbättra tjänsterna. Transportens hållbarhet är också ett stort mål i förbättringen av systemet. De här initiativen åtföljs av stora investeringar både på nationell nivå och på EU-nivå. Investeringarna i järnvägssystemet är särskilt betydande. På samma sätt förstärks de gränsöverskridande transporterna inom Barentsregionen. Insatser för att främja multimodala transporter är också av stor vikt. 

De viktigaste resultaten av studien tyder på att den regionala politiken och sammanhållningspolitiken omfattar huvuddelen av EU:s stöd till transportpolitik och projekt i områden med låg densitet och avfolkning, särskilt de projekt som finansieras av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Med undantag för vissa hänvisningar som beviljas glesbygder och yttersta randområden (delar av vissa EU-medlemsstaters territorier vilka är belägna i områden som geografiskt ligger långt från Europa). Inom ramen för sammanhållnings- och regionalpolitiken har de traditionella transportsätten fortfarande en betydande tyngd i EU:s politik i regioner med låg densitet och avfolkning. 

Länk till hela studien 

Läs mer om NSPA 

/Andreas Stenlund