Hur EU arbetar under och efter Coronapandemin för att stärka kvinnors rättigheter och motverka könsrelaterad våld
I samband med den internationella kvinnodagen behandlades frågor vid olika forum relaterade till jämställdheten inom EU. Exempelvis hur Covid-19-pandemin påverkar kvinnors situation och hur EU kan förebygga könsrelaterat våld. North Sweden sammanfattar några av de diskussioner som ägde rum den 8 mars och vilka relevanta EU-publikationer som presenterats på området.
Ett av EU-kommissionens grundläggande mål är jämställdhet mellan kvinnor och män, där det behövs ett fortsatt arbete, både på nationell och europeisk nivå. Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presterar inte EU:s medlemsländer tillräckligt högt. Under sitt tal på internationella kvinnodagen berättade hon hur exempelvis sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU:s medlemsländer är 67% jämfört med 78% för män och att EU-kommissionens nya mål är att 78% av alla européer, oavsett kön ska ha en anställning 2030. För att ta ett annat exempel så har 33% av EU:s kvinnor blivit utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld, medan 55% har blivit utsatta för sexuella trakasserier.
Von der Leyen underströk att EU:s medlemsländer behöver sätta kvinnor i centrum i nationella återhämtningsplaner när Covid-19-pandemin är över då pandemin innebär ett hot mot jämställdheten. Kommissionen hade redan innan pandemin uppmärksammat att jämställdheten i EU var bristfällig. Nu pekar statistik på att jämställdheten har försvagats och våldet mot kvinnor har ökat på grund av pandemin. Att gamla könsroller återupptagits, varvid många kvinnor utför obetalt hemarbete i högre utsträckning, ska exempelvis inte vara ovanligt på grund av nya levnadsförhållanden under pandemin. Kommissionen menar att utvecklingen riskerar att bryta ner de framsteg som gjorts på jämställdhetsområdet.
Rapport visar på växande ojämlikheter under Coronapandemin
EU-kommissionen har nyligen släppt 2021 års jämställdhetsrapport. Rapporten är en slags uppföljning av kommissionens jämställdhetsstrategi och behandlar de svårigheter pandemin medfört, som på många sätt förvärrat den redan existerande ojämställdheten mellan män och kvinnor. Rapporten behandlar även framsteg och ger exempel på olika framgångsrika EU-projekt som främjar jämställdhet.
Europaparlamentet vill se en förstärkning av kvinnors fri- och rättigheter
I februari tog Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan män och kvinnor, FEMM, fram ett betänkande som ligger till grund för en resolution om utvecklingen av Pekingdeklarationen. I betänkandet från FEMM diskuteras hur jämställdhetsarbetet inom EU ska utvecklas och förbättras med ett särskilt fokus på hur pandemin har påverkat kvinnors fri- och rättigheter.
Europeiska jämställdhetsinstitutet om det ökade våldet i nära relationer under pandemin
Det europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, släppte den 5 mars en rapport rörande Covid-19 pandemin och våld i nära relationer. Studier har visar att våld i nära relationer har ökat under pandemin där nedstängningen av samhällen innebär att kvinnor och barn blir isolerade med sina förövare. EIGE:s rapport undersöker vilka åtgärder EU:s medlemsländer har vidtagit för att skydda kvinnor och barn från våld i nära relationer under pandemin, rapporten visar även vad som kan förbättras för att säkerställa att de som är utsatta för våld har tillgång till hjälp och stöd.
Hur ska EU stärka kvinnors rättigheter under pågående Covid-19-kris?
Vid ett digitalt panelsamtal som anordnades av Europaparlamentets Sverigekontor den 8 mars om hur EU kan stärka kvinnors rättigheter under Covid-19-krisen, medverkade fem svenska europaparlamentariker.
Hélene Fritzon tryckte på hur viktigt det är att EU mobiliserar sig i jämställdhetsarbetet och menade att EU behöver arbeta hårdare för att åtgärda den ojämna maktfördelningen mellan kvinnor och män, lönegapet och mäns våld mot kvinnor. Alice Bah Kuhnke lyfte hur många av EU:s medlemsländer går bakåt i utvecklingen av jämställdhetsarbetet, en trend som enligt henne är väldigt oroande. Europaparlamentarikerna Abir Al-Sahlani och Arba Kokalari ansåg båda att internationella kvinnodagen är till för att lyfta kvinnliga förebilder, men betonade även att det är viktigt att lyfta de kvinnor som inte har en röst. Jessica Stegrud menade att det är viktigt att se till de grupper i samhället som inte lever på jämställda villkor med utmaningar såsom hedersvåld och hedersförtryck. Majoriteten av europaparlamentarikerna menade även att det återhämtningspaket som ska verka för att hjälpa EU:s medlemsländer att komma på fötter efter pandemin behöver ha ett stort fokus på jämställdhetsfrågor samt kvinnors och barns fri- och rättigheter. Denna bild delades dock inte av Jessica Stegrud, som istället menade att det viktigaste är att få igång EU:s ekonomi.
/ Matilda Albertsson
Läs EU-kommissionens jämställdhetsrapport 2021 här.
Läs FEMM:s betänkande här och Europaparlamentets resolution för en utveckling av jämställdhetsarbetet inom EU här.
Läs europeiska jämställdhetsinstitutets rapport här.
Läs mer om EU:s jämställdhetsarbete här.
Läs mer om Europaparlamentets arbete kring Covid-19 och kvinnors situation här.
Medborgarnas EU
För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, folkhälsa, jämställdhet, kompetensutveckling och civil- och demokratifrågor.
Kontakt: Maria Bostrom
Mer information