Den 17 juni anordnade EPRD, konsultföretaget för ekonomisk policy och regional utveckling, ett webbinarium rörande hur Arktis påverkas av EU:s lagstiftning och de miljöavtryck EU:s ekonomiska närvaro har i regionen. Under webbinariet presenterades en rapport skriven av bland annat Timo Koivurova, professor vid det arktiska centret vid Lapplands universitet, som behandlar hur EU:s lagstiftning påverkar den arktiska regionen, både den miljömässiga påverkan, men även den ekonomiska. Rapporten är en del i den pågående översynen av EU:s arktiska politik. North Sweden sammanfattar nedan några av dagens viktiga diskussioner. 

En översikt över EU:s åtgärder i Arktis och deras inverkan på regionen 

Stefan Schleuning, gruppledare vid EU-kommissionens tjänst för instrument för utrikespolitiken, inledde webbinariet med att poängtera rapportens angelägenhet och betonade hur EU-kommissionen på senare tid har uppmärksammat en rad olika arktiska frågor. Schleuning menade att studien kan komma att utveckla en omfattande förståelse av EU:s påverkan på Arktis, både den negativa och den positiva påverkan för en hållbar framtid i Arktis och i hela EU.  

Astrid Schomaker, EU-kommissionens generaldirektorat för miljö, talade om hur den arktiska regionen står i det europeiska rampljuset och att det som händer i Arktis i allra högsta grad berör EU och hela världen. Våra handlingar kommer att ha en stor påverkan på den arktiska regionen och det är därför otroligt viktigt att våra handlingar verkligen gör skillnad, betonade Schomaker.  

Timo Koivurova, professor vid det arktiska centret vid Lapplands universitet och en av författarna till rapporten, berättade hur de i rapporten har behandlat frågor som vilken ekonomisk och miljömässig påverkan EU:s policy har haft på den Arktiska regionen, vilka policies som har haft störst påverkan, på vilket sätt de har påverkat och hur EU kan agera för att göra dem bättre. Rapporten, som är uppdelad i olika områden, behandlar den påverkan som EU:s policies har haft på bland annat den arktiska ursprungsbefolkning, effekten av klimatförändringarna, den biologiska mångfalden, fisket, maritim transport, energi, råmaterial och den regionala utvecklingen i Arktis. En av slutsatserna ur rapporten var att EU:s policies på ett bättre sätt behöver belysa de utmaningar, men även möjligheter som finns i den arktiska regionen.  

North Swedens Mikael Janson deltog i diskussionen kring EU:s arktiska politik  

Petteri Vuorimäki, finska utrikesministeriets ambassadör för Arktis och Antarktis, underströk inledningsvis att han hoppas att de som arbetar med dessa frågor verkligen läser och tar sig till vad som står i rapporten. Han uttryckte därefter att det ofta finns ett glapp mellan det EU arbetar för och vad människor uppfattar att EU arbetar för, där unionens arbete behöver belysas på ett bättre sätt. Vuorimäki lade avslutningsvis tonvikt på rapportens grundläggande vikt, då den belyser vilken påverkan EU har i Arktis.  

Elle Merete Omma, chef vid Samerådets EU-avdelning, konstaterade att rapportförfattarna på ett bra sätt har identifierat samernas perspektiv genom hela rapporten och menade att detta kan bidra till att EU:s arbete blir meningsfullt för regionen, samerna och för hela EU. Hon uttryckte även att EU behöver ha ett större helhetsperspektiv när det gäller EU:s arbete i Arktis, exempelvis hur samernas traditioner och arbetssätt på ett bättre sätt behöver tas i beaktning under den gröna omställning som är ett av EU:s stora fokus generellt och för sin arktiska politik.  

Mikael Janson, direktör vid North Sweden European Office, lade stort fokus vid hållbar regional utveckling när han talade om EU:s påverkan på Arktis. EU måste arbeta med och genom sina egna arktiska regioner i dialog med dessa för att nå framgång och legitimitet för sina intressen i Arktis utifrån hållbar utveckling som en bärande pelare. Det var perspektiv som inte fullt ut synliggjordes i rapporten. Han lyfte bland annat hur ett grönt Arktis är beroende av skogsindustrin, där det idag finns en missvisande bild i EU av vad skogen gör och kan göra för klimatet. Det finns även andra delar i EU:s lagstiftning som ger den arktiska regionen konkurrensnackdelar i hur exempelvis systemet med utsläppsrätter fungerar, som gynnar industri i andra delar av Europa med mycket mer påverkan på miljön i Arktis, att också ta med in i en analys av EU:s påverkan på Arktis.  

Mer EU i Arktis och mer Arktis i EU 

Janson lyfte även att rapporten genom otydliga gränsdragningar i vad som är Arktis och inte, missade viktiga delar av infrastruktur- och transportfrågorna i det europeiska Arktis. Vidare talade han om den gröna omställningen där norra Europa är ledande och med det ökar investeringarna i de gröna industrierna kraftfullt, vilket givetvis är positivt. Samtidigt är det viktigt att se att det fortfarande finns stora utmaningar som riskerar att drunkna i alla positiva nyheter. Det nordligaste Europa ligger i framkant, men är samtidigt sårbara regioner i avsaknad av egen kritisk massa, även om det finns städer och tunga industrier. Här spelar EU en viktig roll menade Janson och lyfte samtidigt nätverket Northern Sparsley Populated Areas (NSPA), som samlar de 13 nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland. Det är regioner som välkomnar mer EU i Arktis och mer Arktis i EU. 

- I rapporten står det att det är svårt att mäta åtgärder för regional utveckling från EU och vad de lett till. Det håller vi inte med om, fråga bara oss, avslutade Janson, som också välkomnade en bredare ansats i EU:s syn på och stöd till arktisk forskning att också inbegripa exempelvis social utveckling och arktiska testbäddar.  

Webbinariet avslutades med en paneldebatt där North Swedens Mikael Janson deltog tillsammans med bland andra Raphael Goulet från EU-kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske och Michael Mann, EU:s arktiska ambassadör. Under paneldebatten diskuterades bland annat EU:s engagemang för samarbete i den arktiska regionen, hur Arktis påverkas av klimatförändringarna, hur regionen kan komma att påverkas av den gröna omställningen samt hur kommunikationen mellan ledare, företag och lokalbefolkningen i det arktiska området och EU bör gå till. Raphael Goule konstaterade att det är viktigt att man på EU-nivå förstår att Arktis inte är en plats långt bort, utan en viktig del av EU. Michael Mann lyfte i linje med Goulet att EU och de arktiska regionerna är sammanlänkade och avslutade webbinariet med att betona att det är viktigt att EU har en heltäckande och inkluderande arktisk policy som värdesätter regionalt deltagande och inflytande.  

Läs mer om webbinariet här. 

Läs mer om EU:s arktiska policy från 2016 här. 

Läs mer om den tidigare konsultationen om EU:s framtida arktiska policy här.  

Läs NSPA:s position om revideringen av EU:s arktiska policy här. 

/ Matilda Albertsson