EU:s förväntningar och ambitioner inför G20 och COP26
Inför G20 toppmötet och FN:s klimatkonferens COP26 presenterade EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd sina förväntningar och ambitioner. Ökad klimatfinansiering, regler för internationella koldioxidmarknader och en kortare tidsram för nollutsläpp utgör några av de största prioriteringarna.
COP26, FN:s klimatkonferens, går av stapeln mellan 31 oktober-12 november 2021 i Glasgow, Skottland med målet att skapa ett starkare samarbete bland världens ledare för att accelerera arbetet mot att nå Parisavtalets och FN:s klimatkonvention, UNFCCC:s mål. På G20:s (de 20 största och mest avancerade ekonomierna i världen) årliga toppmöte som hölls i Rom, 31–31 oktober, låg fokus, förutom på att hantera Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser, på det globala samarbetet för att förstärka klimatåtgärderna.
EU-kommissionens ordförande om förväntningar inför COP26 och G20
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen påpekade under en presskonferens inför G20 toppmötet och COP26 vikten av att stänga gapet i klimatfinansiering genom att mobilisera klimatfinansiering för att stötta sårbara samhällen att anpassa sig till en ren tillväxt. von der Leyen lovade att tillföra ytterligare 5 miljarder euro från EU:s budget fram till 2027 utöver de 27 miljarder euro som spenderades på ändamålet till 2020. Hon anmodade de största ekonomierna att åta sig en ledande roll i att nå nollutsläppsmålet till 2050, men tryckte särskilt på att detta arbete måste ta ett stort kliv framåt redan detta årtionde. von der Leyen tillkännagav därtill ett antal nya initiativ som EU planerar att lansera under COP26, som till exempel EU-US globala metanlöfte, det globala skogslöftet, och det Rättvisa energiomvandlingspartnerskapet (Just Energy Transition Partnership).
Europaparlamentet presenterade ökade ambitioner inför COP26
Den 21 oktober röstade Europaparlamentet ja till en position med stor majoritet gällande vad som borde uppnås under COP26. EU-parlamentarikerna kommer att arbeta för att se till att lagförslagspaketet Fit for 55 till år 2030 lever upp till Parisavtalet. Från Europaparlamentets håll finns dock en oro att Parisavtalets mål inte är tillräckliga för att hålla uppvärmningen under tre grader till år 2100. Parlamentet säger att man vill att EU ersätter sin tioårsplan med en femårsplan och att alla subventioner till fossila bränslen ska ha fasats ut till 2025 i EU, men påpekar också att andra länder borde ta liknande beslut Att skydda ekosystem och bevara den biologiska mångfalden nämndes också som en essentiell pusselbit, både för att kunna anpassa sig till, och bekämpa den globala uppvärmningen.
EU-parlamentarikerna åberopade också skapandet av en internationell klimatklubb med de andra största producenterna av växthusgaser, inkluderat införandet av ett pris på koldioxid för vissa importvaror från mindre klimat-ambitiösa länder (EU Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM).
Sammanfattning av Europaparlamentets klimatambitioner:
- Alla G20 länder klimatneutrala till 2050.
- Minst 100 miljarder dollar i finansiering per år till utvecklingsländer
- Fem års tidsram nödvändig för att snabba på klimatåtgärderna.
En delegation från Europaparlamentet kommer vara i Glasgow från 8–13 november.
Ministerrådets hållning
Ministerrådets huvudmål inför COP26 är för parter att presentera ambitiösa Nationellt avgjorda bidrag, eller NDC:s (Nationally Determined Contributions), med utsläppsmål till 2030, ökad klimatfinansiering, samt att slutföra Paris regelbok med detaljer kring hur man ska operationalisera Parisavtalet. Det är också en prioritering att enas om regelverket för internationella koldioxidmarknader.
Läs mer om det inledande toppmötet vid COP26 här. I nästa nyhetsbrev kommer det gå att läsa mer om resultaten från hela COP26.
Läs mer om Europaparlamentets klimatambitioner här
Läs mer om EU-kommissionens klimatambitioner här
Läs mer om Europeiska Unionens råds förberedelser här och i större detalj här
Läs mer om COP26 här
/Lisa Berglund
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information