Vid EU:s informella sociala toppmöte i Porto den 7–8 maj diskuterade EU-ländernas stats- och regeringschefer hur EU bör säkerställa en inkluderande återhämtning med utbildning och kompetens i centrum för unionens politiska insatser. Mötet var ett viktigt tillfälle att diskutera EU:s portfölj med sociala frågor som ökat i vikt för EU-kommissionen de senaste åren. Inför toppmötet kommunicerades dels att det var dags att omsätta den sociala pelarens principer i handling, som antogs vid toppmötet i Göteborg 2017, dels att sätta i gång en sysselsättningsskapande återhämtning i EU. Mötet skedde i samband med ett högnivåmöte mellan arbetsmarknadens parter och andra organisationer inom arbetslivet. EU:s 24 av 27 stats-och regeringschefer deltog i Porto, däribland statsminister Stefan Löfven. Det var den första gången sedan Covid-19-pandemin bröt ut som de möttes fysiskt.  

Förväntningarna på den europeiska sociala pelaren har sett olika ut i medlemsländerna och frågan debatteras ihärdigt. Vissa länder anser att innehållet i den sociala pelaren bör utkristalliseras med konkreta åtgärder för att jämna ut sociala skillnader mellan EU-länderna, medan andra länder är mer restriktiva gällande att EU ska lagstifta i social välfärd. Toppmötet resulterade ändock i ett gemensamt socialt åtagande där medlemsländerna skrev under Portoförklaringen med tre överordnade mål och en vision om en digital, grön och rättvis omställning i Europa för 2030. I Portoförklaringen är de tre målen:  

1) Minst 78 % i åldern 20–64 år ska ha en anställning. 

2) Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år. 

3) Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner individer, varav 5 miljoner barn. 

Åtagandet gjordes den första dagen av det sociala toppmötet av EU-kommissionens ordförande, Europarlamentets talman, Portugals premiärminister (som för närvarande innehar EU-ordförandeskapet i Europeiska unionens råd), de europeiska arbetsmarknadsparterna och organisationer i det civila samhället. Parterna åtog sig också att göra sitt yttersta för att skapa ett mer inkluderande och socialt Europa, och välkomnade handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att omsätta dess principer i handling och sätta i gång en sysselsättningsskapande återhämtning. 

I det gemensamma åtagandet välkomnade de undertecknande parterna handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som EU-kommissionen lade fram i början av mars och som innehåller åtgärder för att utföra pelarens 20 principer. I planen rekommenderas också övergripande mål för sysselsättning, kompetens och social inkludering som ska uppnås till år 2030. Handlingsplanen är tänkt som en stöttande guide för Europa att hantera de omställningar som den nya samhälleliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen och pandemins socioekonomiska konsekvenser har haft till följd, och bidra till att ingen lämnas utanför i de dubbla omställningarna. 

Ett annat resultat från toppmötet var att utvecklingen på det sociala området ska tas upp i Europeiska rådet, som är det högsta politiska organet inom EU, minst en gång per år. Den sociala pelaren inkluderas därmed i den så kallade europeiska planeringsterminen, där medlemsländerna samordnar den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken. 

Andra frågor som diskuterades vid det sociala toppmötet i Porto var:

Mer utbildning 

Utbildningens roll som en väg ut ur Covid-19-pandemin, som kommer samtidigt med andra stora omvälvningar, såsom digitaliseringen, var något som framhävdes av flera talare, däribland Sanna Marin, Finlands statsminister. 

”Europa behöver kreativt tänkande och kunniga individer för att göra framsteg med den digitala och gröna omställningen. Slutsatsen är klar: mänskligt kunnande är Europas viktigaste resurs. Därför bör EU sätta upp som mål att utbildningsnivån i unionen ska vara den högsta i världen”, sa Sanna Marin. 

En oro för EU-minimilöner  

Innan mötet skickade 11 av medlemsländerna ett brev till toppmötet, däribland de nordiska och baltiska länderna tillsammans med Bulgarien, Irland, Malta, Nederländerna och Österrike, där frågor såsom sysselsättning och utbildning betonades vara medlemsländernas ansvar. I brevet hävdades även att EU-initiativ kan komplettera medlemsländernas åtgärder, men att de måste helt och hållet respektera maktfördelningen mellan medlemsländerna och EU-kommissionen. Det var framför allt frågan om minimilöner, som låg bakom brevet, och oron för att den nordiska modellen ska frångås. Trots försäkringar från EU-kommissionen om att de länder som har kollektivförhandlingar inte ska tvingas införa minimilöner, så finns en oro att det ändå kan bli fallet om EU-domstolen tar ställning, på samma sätt som i det uppmärksammade Laval-målet. 

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, sa i den avslutande uppsummeringen av mötet: 

”Jag har en stark tro på kollektiva förhandlingar, och jag har en stark tro på starka fackförbund och arbetsgivarorganisationer. De kan alla detaljerna exakt och de kan förhandla fram skräddarsydda avtal - vilket är nödvändigt. Men om de inte finns där, om det inte finns fackförbund i den sektorn eller regionen, om det inte finns några arbetsgivarorganisationer som ömmar för rättvisa mellan de anställda: Då kan du inte säga: "Det finns ingen minimilön". Då måste vi se på alternativa förslag”.  

Bakgrund 

Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen tillkännagav den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid toppmötet i Göteborg 2017. Den sociala pelaren omfattar 20 viktiga principer och rättigheter, centrala för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem i EU. Pelaren är uppbyggd kring tre kapitel som ska förebygga sociala klyftor i EU: 1) lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, 2) rättvisa arbetsvillkor och 3) social trygghet och social inkludering. 

Läs handlingsplanen för den sociala pelaren här    

Läs de gemensamma sociala åtaganden som antogs i Portoförklaringen här 

/Andreas Stenlund och Julia Hanson