Varje höst sedan 2010 har International Polar Foundation med arktiska partners, däribland North Sweden, anordnat en multinationell, multidisciplinär konferens om Arktis. Symposiet samlar en mängd olika arktiska aktörer engagerade i Arktis: lokala och regionala beslutsfattare, representanter från EU:s institutioner, arktiska ursprungsbefolkningar, akademiker och representanter från näringslivet. På årets konferens deltog cirka 100 personer digitalt och ett 30-tal på plats.  

Styrning i Arktis 

Den första dagen fokuserade på styrning i Arktis (Governance in the Arctic) från olika perspektiv där det Arktiska rådet tidigt i diskussionerna lyftes fram som en viktig plattform. Det Arktiska rådet består av de 8 arktiska staterna Sverige, Norge, Finland, Island, USA, Danmark, Canada och Ryssland, med ett aktivt och permanent deltagande från 6 urfolksorganisationer. Arktiska rådet har också ett flertal länder och organisationer som deltar i arbetet som observatörer, varav EU har ansökt men ännu inte beviljats observatörsstatus. Ordförandeskapet går i tvåårscykler, med Ryssland som för närvarande innehar ett, enligt många i panelen, hittills väldigt lyckat ordförandeskap. En återkommande punkt var den ändrade dynamiken runt Arktis. Intresset för regionen har ökat drastiskt på senare tid, främst till följd av den extra starka påverkan av klimatförändringarna som sker i Arktis. Detta har resulterat i ett ökat geopolitiskt intresse och att ett globalt strålkastarljus riktats mot regionen.  

Arktis är inget allemansland 

Det nämndes flertalet gånger att Arktis inte är ett isigt allemansland eller ett vilda västern, utan har ett starkt och välutvecklat styre med en lång historia och folk som faktiskt lever och bor i området. Det handlar dels om de åtta arktiska staterna som innehar hela Arktis landmassa, samt internationella lagar såsom FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Utöver det Arktiska rådet finns även Barentssamarbetet mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland på nationell, regional och lokal nivå. Det har skett en hel del utveckling över tid med ökat klimatfokus, ökat fokus på urfolk och lokalbefolkning, minskad isolering till följd av ökad infrastruktur, och ett föränderligt säkerhetspolitiskt läge bland annat. Kontentan av diskussionen var att det arktiska styret ständigt måste anpassa sig till nya omständigheter, men att det inte krävs någon förändring i strukturen eller institutionerna då det redan fungerar väldigt bra. Arktis har länge varit ett område av stabilitet och internationellt samarbete, och målet är ett det ska fortsätta så. Engagemang från icke-arktiska aktörer med intresse i Arktis, eller observatörer till Arktiska rådet välkomnades också att bidra till samarbetet.  

Åsa Ågren Wikström, Europaforum Norra Sveriges vice ordförande och regionpolitiker i Västerbotten, representerade Northern Sparsely Populated (NSPA) nätverket vid årets symposium och pekade på att det är viktigare än någonsin att involvera lokal och regional nivå, att ta vara på den kunskap som finns där samt att arbeta mer tillsammans interregionalt och skapa synergier, till exempel med hjälp av EU-medel. Åsa välkomnade EU:s arktiska policy, och särskilt det erkännande NSPA-nätverket fått tillsammans med Arctic Mayors Forum, Arctic Economic Council, och Samerådet, som viktiga samtalspartners för EU.  

Gemensamma utmaningar och möjligheter för människor i Arktis 

Under konferensens andra dag, den 7 december, låg fokus på unga i Arktis, arktisk resilliens och affärsutveckling i Arktis. I panelerna var det ett starkt deltagande från människor som lever och verkar i Arktis, inklusive urfolk, kvinnor och unga. Representation som EU påpekat är särskilt viktigt i arktiska sammanhang. Samtliga deltagare påminde om att Arktis är först och främst ett hem till en heterogen befolkning med olika bakgrund och behov, men där många av utmaningarna och möjligheterna ofta är gemensamma. Dialogerna rörde sig kring öppna och personliga berättelser och erfarenheter av att leva och verka i Arktis.  

Brist på infrastruktur, valmöjligheter och bostäder för unga i Arktis 

Arktiska regioner står inför enorma utmaningar i flertalet länder när det gäller framtida demografiska trender då många unga väljer att lämna regionerna och få väljer att flytta till regionerna. De huvudsakliga utmaningarna som paneldeltagarna lyfte för unga i Arktis var bristen på tillgängliga bostäder och valmöjligheter när det kommer till utbildning, jobb och fritid samt bristen på infrastruktur, både i förhållande till social infrastruktur och transport.  

Hållbar affärsutveckling i Arktis 

De arktiska regionerna kan erbjuda många klimatsmarta lösningar för EU i framtiden. Inte minst när det kommer till den gröna omställningen och en fossilfri energiförsörjning genom den stora tillgången på bland annat vatten- och vindkraft, vätgas, mineraler och växande gröna industrier. Northvolt i Skellefteå och H2 Green Steel i Boden lyftes fram som exempel på detta. Men i takt med att de gröna industrierna växer behövs också allt mer arbetskraft och kompetens, vilket många av konferensens deltagare lyfte fram som en av de största utmaningarna att hantera i tider av samhällsomvandlig i och med nya industrietableringar. 

Polaris(bas)erad bild av Arktis 

Niklas Eklund, föreståndare för Arktiskt Centrum vid Umeå universitet, lyfte problematiken med att beskrivningen av Arktis ofta är snedvriden. Bilden av att Arktis är kopplat till polaris, isbjörnar, snötäckta och obebodda landskap och liknande, ger en negativ och orealistisk bild av Arktis. Historiskt sett menade Eklund att uppfattningen om Arktis internationellt och nationellt varit bredare och mer diversifierad varvid han ser en oroande diskursförändring. Vi måste börja med att prata om Arktis utifrån ett mer holistiskt perspektiv då Arktis är högteknologiskt och modernt med små och mellanstora städer, industrier och företag. Arktis borde inte förstås som en motpol till det moderna, utan som en plats där det traditionella och moderna kan samexistera utan att förbise utmaningarna, underströk Eklund. Han menade även att idén om arktisk exceptionalism, oroar honom. Ett begrepp som ofta förekommer för att beskriva Arktis som frikopplat från övrig geopolitik.  

- Vi måste prata om Arktis ur ett mer holistiskt perspektiv, som en del av världen vi bor i och inte som något exotiskt och en avlägsen plats, sa Niklas Eklund.  

Kopplat till forskning argumenterade Eklund för att EU:s syn på arktiskt forskning måste bli bredare och mer lokalt förankrad. Den arktiska forskningen bör inte enbart handla om polarforskning utan det måste också göras studier på samhällen, människor, kultur och annan social forskning och mer baserad på regional och lokal efterfrågan. Forskningsområden som Umeå Universitet är ledande inom.  

Slutsatser 

Sammanfattningsvis var symposiets deltagare överens som att det behövs mer fokus på utökat gränsöverskridande samarbete, mer satsningar på forskning och utbildning, bredare och mer balanserade perspektiv på Arktis och framförallt att dialogen med människorna som bor, lever och verkar i Arktis måste få utgöra grunden för EU:s arktiska politik. 

Vad gäller utvecklingen av EU:s arktiska politik, så förväntas ministerrådet anta sina slutsatser om EU:s uppdaterade arktiska policy under början av 2022, och Europaparlamentets resolution om policyn lär ha en liknande tidtabell. Inspel till Brysselaktörer på EU-arenan från aktörer i norra Sverige som under detta event är väldigt viktiga för att göra intressen hörda på EU-nivån, vilket kan få betydelse för hur utformningen av hur rådslutsatserna och resolutionen till sist landar. 

Läs mer av North Swedens arktiska nyheter här: 

Vad betyder den arktiska politikens för norra Sverige? 

EU:s nya arktiska politik presenterad  

EU:s arktiska forum och urfolksdiaolog i Bryssel 

Europaparlamentet vill se mer EU i Arktis och mer Arktis i EU  

Regional utveckling i fokus när Arktis framtid diskuteras 

Läs EU:s nya arktiska policy här 

Läs Europaforum Norra Sveriges position om EU:s Arktiska Policy här 

/Maria Boström & Lisa Berglund