Skogspolitik smyger sig in i den gröna given

Den gröna given innehåller ett 50-tal initiativ som alla ska bidra till målet om nettonollutsläpp. Det handlar om initiativ inom alla olika politikområden för att varje aspekt av samhället och ekonomin ska vägas in. Initiativen inom den gröna given omfattar bland annat åtgärder för att minska utsläppen och energianvändningen, att skydda den biologiska mångfalden och säkra en hållbar livsmedels- och jordbrukspolitik. Given inkluderar också insatser för förnybar energi, byggande och renovering, hållbar och smart mobilitet samt ett helhetsgrepp för en framtid utan föroreningar och farliga kemikalier. Som ett led i att förankra målet om klimatneutralitet 2050 vill kommissionen även öka EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030 till minst 55 % jämfört med 1990 samt införa bindande klimatmål i en första europeisk klimatlag.

Något vi arbetar med mycket från North Swedens sida är skogsfrågorna. Även ifall skogspolitik är nationell kompentens så kan EU-lagstiftning och initiativ på ett eller annat sätt påverka våra möjligheter att bruka vår skog. Skogen är en av Sveriges stora exportnäringar, samtidigt som den spelar en avgörande roll både när det gäller biologisk mångfald och klimatet. Med ett aktivt skogsbruk kan skogen fungera både som kolsänka och som fossilfri råvarukälla i klimatomställningen, men skogsbruket ifrågasätts ofta ur hållbarhetssynpunkt från miljörörelsen både på EU-nivå och nationellt. I Sverige har vi en lång tradition av hållbart skogsbruk där balansen mellan naturvård och produktion utgör en grundstomme. Så är inte fallet i alla medlemsstater och framför allt finns det en utmaning när skogrika medlemsstater som Sverige och Finland ska förhandla med medlemsstater med så begränsade skogsbestånd att varje träd har ett namn, som man skämtsamt brukar säga i EU.

I kommissionens arbetsprogram för 2021 finns ett lagstiftningspaket som döpts till ”Fit for 55” med omfattande redan existerande lagstiftning som nu ska revideras för att anpassas till det nya målet om utsläppsminskning med 55 % till 2030. Bland förslagen finns förnybarhetsdirektivet (RED II), förordningen om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF), energiskattedirektivet med mera som alla på olika sätt sätter ramar för skogsnäringen. Flera samråd finns öppna redan nu. Europaforum Norra Sverige (EFNS) har tidigare antagit positionspapper som rör både bioenergi och LULUCF och nu är det alltså dags att damma av dem och ta nya samtal med EU-kommissionen och andra aktörer på EU-nivå så att arbetet går i rätt riktning.

Parallellt arbetar kommissionen på ett förslag till en ny europeisk skogsstrategi och även för den finns ett samråd öppet. North Sweden kommer att spela in den position som EFNS antog i våras om skogen, som på ett pedagogiskt vis förklarar skogens klimatnytta.

EU:s taxonomi – EU:s klassificeringssystem för gröna investeringar

EU:s förordning om taxonomi har fått stor uppmärksamhet i media senaste tiden. Förordningen är en av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som kommissionen antog år 2018 och syftar till att styra in kapital till miljövänliga investeringar. Taxonomiförordningen grundar sig på rekommendationer från en expertgrupp, Technical Expert Group (TEG), som presenterades i en slutrapport i mars 2020. Förordningen är redan antagen (18 juni 2020) och ska träda i kraft den 31 december 2021. Taxonomin utgår från 6 miljömålsättningar:

1. minska klimatutsläpp
2. klimatanpassning
3. vatten och marina resurser
4. cirkulär ekonomi
5. föroreningar
6. skydd av ekosystem

För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra till minst ett av miljömålen och samtidigt inte heller ha negativ påverkan på något av de andra.

Genom taxonomiförordningen har EU-kommissionen ett uppdrag att etablera en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter genom att definiera tekniska urvalskriterier för varje miljörelaterat mål. Dessa kriterier ska etableras genom så kallade delegerade akter, det vill säga regleringar som EU-kommissionen själv styr över inom ramen för de övergripande regleringar som lagts fast av Ministerrådet och Europaparlamentet. EU-kommissionen presenterade i dagarna ett förslag till första delegerad akt med tekniska urvalskriterier för de strikt klimatrelaterade miljömålsättningarna, mål 1 och 2 ovan, och öppnade samtidigt ett samråd kring akten.

Taxonomin kommer att bli grunden för den gröna återhämtningen och styrande för både hur banker och kreditinstitut lånar ut pengar och hur finansmarknaden väljer att investera. Den kommer troligtvis även kopplas till såväl återhämtningsfonder som andra EU-fonder och statsstödsregler och påverka hur de medlen ska prioriteras. Det är därför avgörande att urvalskriterierna speglar verkligheten vad gäller klimatnyttiga investeringar och inte utesluter hållbara sektorer.

Den nya taxonomin får kritik från många olika håll. I Sverige har till exempel frågan om klassificeringen av skogsbruk och bioenergi kommit upp där det finns oroande skrivningar i utkastet. Taxonomin kommer att påverka skogsnäringen inom flera olika områden såsom skogsbruk, transport, energi och byggande. I kommissionens utkast till delegerad akt klassas det normala svenska skogsbruket inte längre som hållbart, vilket dels går emot TEG:s egna rekommendationer i slutrapporten, dels sätter käppar i hjulet för Sveriges klimatarbete överlag, som till mångt och mycket bygger på det aktiva skogsbruket. Till exempel föreslås att varje skogsägare ska kunna uppvisa en konstant ökning av kolförrådet i växande skog på beståndsnivå, vilket omöjliggör avverkning. Skogens roll i klimatarbetet kan inte värderas utifrån snäva betraktelser av kolflöden i enskilda skogsbestånd eller över en kort tidsperiod. Det blir helt missvisande, vilket understryks i EFNS positionspapper om skogens klimatnytta. Transportsektorn kan även den drabbas hårt då biodrivmedel föreslås fasas ut och endast rena elbilar ska räknas som hållbara efter 1 januari 2026. Investeringar i t ex bioraffinaderier betraktas då inte som hållbara, vilket slår hårt mot en skogsnation som Sverige där en kraftigt ökad inblandning av biodrivmedel i de fossila bränslen som driver bensin- och dieselbilar, och kanske även flygplan, är en viktig byggsten i klimatpolitiken. Forskning kring bioenergi är ett annat område som ser ut att drabbas då bioenergi inte betraktas som hållbart mer än i en övergångsperiod. Ett annat orosmoln är att den svenska vattenkraften inte kommer att kunna leva upp till hållbarhetskriterierna. De föreslagna kriterierna är ensidigt fokuserade på vattenmiljö och sträcker sig längre än de regleringar som redan finns i ramdirektivet för vatten, vilket gör att det blir svårt att genomföra både miljöanpassning och andra investeringar i svensk vattenkraft.

Taxonomin, som kriterierna är satta i förslaget, riskerar att slå undan benen för svensk energiförsörjning och klimatomställning. Det finns all anledning att tycka till i samrådet för att påverka det slutliga förslaget. Det är en snäv deadline då synpunkter ska ha inkommit till EU-kommissionen senast 18 december. EFNS arbetar på en position i frågan för att lyfta de farhågor vi ser med fokus på skogsbruk, biomassa och vattenkraft. North Sweden arrangerar även en workshop den 8 december kring EU:s taxonomi för regionens aktörer med syftet att tillsammans undersöka vad EU:s taxonomi kan komma att innebära för norra Sverige samt vad som bör framhållas i dialogen gentemot EU.

/Lotta Rönström

Läs Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen här.

Läs mer och tyck till i samrådet om en ny europeisk skogsstrategi här.

Läs mer om samrådet om EU:s taxonomi för gröna investeringar här. 

Läs EFNS position om bioenergi här.

Läs EFNS position om LULUCF här.

Läs EFNS position om en ny skogsstrategi här.

Läs Technical Expert Groups (TEG) slutrapport om taxonomi här.

Läs mer och registrera dig till North Swedens workshop om EU:s taxonomi den 8 december här.