Särskilda utmaningar kräver särskilda insatser och det så snart som möjligt, det var slutsatsen från Europeiska rådets ordförande Charles Michel efter regeringschefernas anföranden vid det senaste EU-toppmötet som ägde rum via videolänk på midsommarafton. Mötet blev en smärtsam uppvisning i hur digitala mötesformer begränsar möjligheterna till diskussion. När det nu blir möjligt att träffas fysiskt igen ökar chanserna att nå en överenskommelse, även om det lär behövas en hel del intensiva förhandlingar och bilaterala möten för att till sist kunna enas om EU:s långtidsbudget 2021–2027 och den nya återhämtningsfonden som föreslogs den 27 maj. Investeringar på totalt 1 850 miljarder euro.

Nytt kompromissförslag lägger grunden för tuffa förhandlingar

Inför toppmötet 17–18 juli har Charles Michel lagt fram ett nytt kompromissförslag som bygger vidare på det underlag som togs fram inför rådsdiskussionerna i februari. Då kom man inte så långt i förhandlingarna, och sedan dess har diskussionerna handlat något mer om behovet av omedelbar återhämtning än långsiktig ekonomisk utveckling, även om EU behöver göra både och. I stora drag så innebär det senaste kompromissförslaget till långtidsbudget inte så stora skillnader mot vad som presenterats tidigare i både februari och maj. För EU:s sammanhållningspolitik innebär det faktiskt en liten marginell ökning jämfört med februari, men fortfarande något mindre än både EU-kommissionens grundförslag och i jämförelse med nuvarande programperiod.

Den största skillnaden för norra Sverige i det senaste förslaget är en minskning av Fonden för rättvis omställning, Just Transition Fund (JTF). EU-kommissionens grundförslag var 7,5 miljarder euro, innan det femdubblades till 47 miljarder euro med stöd av den nya återhämtningsfonden. Men nu har det alltså justerats ner något till 37 miljarder euro, varav Sverige skulle få en tilldelning på strax under 2,92 miljarder kronor. Fonden ska fortsatt utgå från en regional omställningsplan och kommer bland annat kunna ge riktat stöd till smart omställning av små- och medelstora företag med bas i Norr- och Västerbottens värdekedjor för stål- och gruvindustri enligt de förslag som hittills förberetts från EU:s sida. 

Regionalpolitiska ställningstaganden från norra Sverige

Nätverken Europaforum norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) har antagit positioner som välkomnar förslagen till EU:s sammanhållningspolitik i EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond. EU-kommissionens ambition och inriktning ligger väl i linje med vad norra Sverige tidigare kommunicerat. Struktur- och investeringsfonderna har varit avgörande för utveckling över tid och är även fortsättningsvis viktiga för kapacitetsbyggnad, kompetensförsörjning, transport och digital infrastruktur, forskning och utveckling samt kommersialisering och internationalisering av små och medelstora företag i norra Sverige. Förslagen ger regionerna goda förutsättningar att fortsätta göra långsiktiga och strategiskt investeringar med EU-stöd.

Förslagen innebär också en viktig förstärkning och förlängning av nuvarande programperiod under två år parallellt med uppstarten av de nya. Det för att hantera de omedelbara behoven av ekonomiskt stöd till särskilt utsatta branscher, och samtidigt överbrygga glappet mellan perioderna som orsakats av försenade förhandlingar. De tillfälligt mer flexibla reglerna för hur medlen får användas förlängs också, något som välkomnas av regionerna då exempelvis småföretag inom besöksnäringen kan ges möjlighet till driftstöd via strukturfonderna.

Norra Sverige välkomnar de särskilda extra gleshetsmedlen som står för drygt hälften av regionalstödet till norra Sverige under nuvarande programperiod, samt det särskilda undantag som gör att man kan investera mer i satsningar på bland annat transport och digital infrastruktur än vad som är möjligt i andra mer tätbefolkade regioner. Samtidigt saknas ett undantag för att kunna göra investeringar i flygplatsinfrastruktur. Något som inte är möjligt i det liggande förslaget, men som är helt nödvändigt för att kunna uppgradera regionala flygplatser och därmed få behålla flygtrafik, samt tillvarata möjligheterna till att testa och utveckla nya hållbara transportlösningar.

Förhoppning om större regionalt inflytande över de regionalpolitiska instrumenten

Förslagen ger till stor del regionerna mer resurser att fortsätta det regionala utvecklingsarbetet på samma sätt som tidigare. Men ett flertal av de nya verktygen saknar ännu förtydliganden om den regionala nivåns roll, och ger medlemsstaterna möjlighet att centralstyra vissa insatser. Samtidigt verkar det finnas ett positivt tryck och en förståelse om att Europa ser väldigt annorlunda ut och har drabbats på olika sätt av den ekonomiska krisen, vilket därför också kräver att EU:s investeringar anpassas bättre till varje regions särskilda förutsättningar för att kunna göra så stor nytta som möjligt. Det är också en av de huvudfrågor som norra Sverige tillsammans med norra Finland och norra Norge ständigt lyfter i kommunikationen med EU:s olika institutioner.

Svåra och intensiva förhandlingar lär vänta. De flesta verkar övertygade om att läget är akut och att en överenskommelse verkligen behöver nås så snart det bara är möjligt för att återhämtningspaketet ska kunna dämpa de värsta negativa ekonomiska effekterna. Samtidigt löper EU:s nuvarande långtidsbudget ut vid årsskiftet, och från dess att budgetförhandlingarna är klara beräknas det ta uppemot ett halvår till ett år innan struktur- och investeringsfonderna har operativa program som är klara att rulla igång. Så det börjar bli lite bråttom även för det mer strategiskt långsiktiga arbetet.

Läs tidigare artikel om förslagen till budget och återhämtningsfond här.

Läs Mikael Jansons senaste State-of-play här.

Läs Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) positionsdokument här 

Läs Europaforum norra Sveriges (EFNS) positionsdokument här.

/John Kostet