Nätverket Europaforum norra Sverige (EFNS) anordnar varje år ett så kallat utökat rapportörsmöte med fokus på EU-frågor relevanta för norra Sverige. Vanligtvis anordnas det som ett fysiskt event för de politiskt utsedda rapportörerna från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland samt inbjudna politiker och tjänstemän från regionerna, men på grund av rådande pandemi skedde årets träff i digital form med sammanlagt ett femtiotal deltagare. Med på mötet fanns även företrädare från EU som via länk redogjorde för slutförhandlingarna inför nästa programperiod. Frågor som lyftes var bland annat utformningen av regionalstödet kopplat till landsbygdsutveckling och EU:s nya tillväxtstrategi, den gröna given, men även utformningen av EU:s  arktiska politik. Politikområden som alla är av stor vikt för norra Sverige i EU. Åsa Ågren Wikström, vice ordförande i EFNS, höll i mötet tillsammans med övriga rapportörer.  

Next Generation EU och nationella återhämtningsplaner  

Annika Wäppling Korzinek, biträdande chef för EU-kommissionen i Sverige, redogjorde för EU-kommissionens prioriteringar det kommande året då EU:s kommande långtidsbudget innebär en hel del förändringar för EU:s politik. Mycket kretsar kring den pågående coronapandemin och EU:s insatser för att lindra dess konsekvenser. Tillsammans med EU:s nästa långtidsbudget (MFF) kommer återhämtningspaketet Next Generation EU (NGEU) fungera som ett samlat stödpaket för Europas återhämtning samt för den gröna och digitala omställningen. NGEU består av 750 miljarder euro och kommer fördelas enligt nationella planer där varje medlemsland redogör för hur de avsatta medlen ska användas under åren 2021–2023. I Sverige är Finansdepartementet ansvarig för framtagandet av planen och ett utkast ska lämnas in till EU-kommissionen senast 30 april 2021. Regionerna är angelägna om att insatserna i den nationella planen ska komplettera sammanhållningspolitiken och det arbete som redan görs på regional nivå, framförallt när det gäller en grön och digital omställning. Det är därför viktigt att regionerna tidigt involveras i utformningen.  

En breddning av Fonden för Rättvis omställning 

Helena Sundblad Schäfer, programansvarig vid EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik, DG Regio, fortsatte med att mer ingående redogöra för olika finansieringsmöjligheter som finns på EU-nivå för att starta upp och ställa om EU:s ekonomi. Bland annat lyfte hon förändringar gällande Fonden för rättvis omställning (FRO). FRO är en del av den gröna given och presenterades i januari 2020 i syfte att stödja en rättvis klimatomställning. Alla investeringar genomförs baserat på territoriella övergångsplaner där EU-kommissionen tillsammans med medlemsstaterna identifierar vilka områden som har störst behov av stöd för en grön omställning.  

EU-kommissionen har tidigare identifierat stålindustrin i Övre Norrland som särskilt viktig dit Sverige bör rikta medlen, då en omstrukturering av industrin kan orsaka negativa konsekvenser för anställda och ekonomin. Förslaget har därför varit att FRO enbart bör gå till stålindustrins omställning, men EU-kommissionen föreslår nu att bredda fonden för att inkludera fler insatsområden. Bland annat föreslås satsningar på förnybar energi och cirkulär ekonomi,. Rickard Carstedt, regionråd i Västerbotten, välkomnade breddningen, men menade att det saknas en dialog med regionerna gällande programmeringen inför nästa budgetperiod. Exempelvis finns det flera möjliga synergier mellan FRO och regionala utvecklingsfonden (ERUF), men avsaknaden av en sammanhållen process gör att de synergierna riskerar att gå förlorade.  

EU:s gröna omställning med fokus på skogen 

Pierre Schellekens, enhetschef för EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk, DG Agri, och tidigare biträdande kabinettschef hos klimatkommissionären Miguel Arias Cañete, lyfte EU:s höjda klimatambitioner och vad det innebär för Sveriges del. EU-kommissionen förslag om en minskning av växthusgasutsläpp på minst 55 procent till år 2030 är vägledande och kommer att påverka all EU-lagstiftning de närmsta åren. DG Agri har under hösten arbetat särskilt med reformen av EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP), vilket är en central pelare för att uppnå flera av EU:s klimat- och miljömål. För norra Sveriges del är skogsnäringen en särskilt viktig fråga och Pierre menade att ett hållbart skogsbruk har en viktig roll för målet om klimatneutralitet till 2050. Han lyfte att en del i förslaget om nästa CAP är bättre stödersättningar för den klimatnytta skogen kan erbjuda. Det är också viktigt att ha med sig att det finns olika intresseområden att beakta gällande skogsfrågorna, där det i slutändan krävs en balans mellan användning och bevarande.  

Landsbygdsutveckling på EU-nivå  

Sverker Lindblad, ämnesråd på Näringsdepartementet och den som från regeringen följt arbetet med OECD:s studie över regionerna i norra Sverige, Finland och Norge inom nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), redogjorde för olika aspekter av EU:s landsbygdspolitik och dess allt starkare länk till regionalpolitiken. Han anser att det finns en allt tydligare politisk ambition att klargöra ansvaret mellan länsstyrelserna och regionerna gällande dessa två politikområden. Lindblad menade också att landsbygdsfrågorna har fått allt större fokus, inte minst på EU-nivå. Det syns bland annat i och med EU-kommissionens pågående samråd om en långsiktig EU-vision för landsbygdsutveckling. Från Näringsdepartementets håll framhäver man att en sådan vision först och främst måste bredda bilden av landsbygderna och inte enbart fokusera på jordbruksnäringarna. För det andra krävs det ett erkännande av olika typer av landsbygder, där man måste komma bort från en utdaterad uppdelning mellan stad och land. Elise Ryder Wikén, ordförande regionala utvecklingsnämnden i Jämtland Härjedalen, påpekade sambandet mellan landsbygdsutveckling och EU:s gröna omställning och lyfte särskilt skogens betydelse för norra Sveriges utveckling.  

Norra Sveriges position om EU:s arktiska politik 

Som sista talare deltog EU:s arktiska ambassadör, Michael Mann, som började med att ge en bakgrund till EU:s nuvarande arktiska politik från 2016. EU-kommissionens nuvarande budskap är att EU ska bedriva en integrerad arktisk politik med fokus på följande tre prioriteringar: klimatförändringar och skydd av miljön i Arktis, hållbar utveckling i och kring den arktiska regionen samt internationellt samarbete om frågor som rör Arktis. I dagarna har det pågått ett öppet samråd gällande EU:s arktiska politik som kommer ligga till grund för en ny arktisk strategi för EU. De tidigare prioriteringarna är fortfarande högaktuella men med bakgrund av exempelvis EU:s höjda klimatambitioner finns det anledning att komma med eventuella uppdateringar. En position som formulerats av EFNS inför mötet presenterades av Nils-Olov Lindfors, regionråd i Norrbotten, och antogs under rapportörsmötet för att sedan skickas vidare till Michael Mann. Positionen framhåller bland annat att EU behöver en långsiktig arktisk politik som främjar en hållbar regional utveckling i dialog med invånarna i de arktiska regionerna.  

Mötet avslutades med att Erik Bergkvist, Europaparlamentariker från Västerbotten och tidigare ordförande i EFNS, samlade intrycken från dagen. Han lyfte att norra Sverige är regioner med mycket att erbjuda EU i en tid av stora utmaningar, både för att hantera det geopolitiska läget men också för att möjliggöra en grön omställning för att hantera den globala klimatkrisen. Det finns många motsättningar i EU och globalt samtidigt som det är viktigare än någonsin att värna alla former av samarbete.  

Läs EFNS:s position om EU:s arktiska politik här. 

Läs mer och svara på samrådet om EU:s långsiktiga vision för landsbygdsutveckling senast 30 november här.

/Elin Johnson