Varje år granskar EU-kommissionen den ekonomiska utvecklingen i de 27 medlemsländerna för att i senare skede kunna utfärda olika typer av rekommendationer. Tanken är att länderna på ett tidigt stadium ska kunna förebygga olika typer av risker för ekonomi och samhällsutveckling, samt stoppa eventuell spridning till andra medlemsländer. I landrapporten om Sverige har allt från handel, ekonomi och arbetsmarknad till utbildning och sjukvård djupgranskats. Rapporten genomsyras av ett hållbarhetstänk och pekar på utmaningar och trender inom flera områden.

EU:s syn på Sveriges ekonomiska utveckling

För Sveriges del noterar EU-kommissionen att den svenska ekonomin har presterat väl, men de dämpande tillväxtutsikterna på medellång sikt kräver ytterligare strukturreformer. Däremot är den ekonomiska tillväxten fortsatt positiv, men förväntas sakta in under året. Enligt Kommissionen kommer tillväxten per bruttonationalprodukt, BNP, i fasta priser ligga kvar strax över 1%, då det finns en vikande inhemsk efterfrågan, svag investeringstakt och en avmattad global ekonomi. Men de totala investeringsnivåerna är fortsatt höga.

Sverige får goda betyg av Kommissionen gällande minskningen av utsläpp av växthusgaser. Under perioden 1990–2017 minskade Sveriges växthusgasutsläpp med 26% samtidigt som BNP per capita ökade med 54%. Exporttillväxten, särskilt i fråga om tjänster, var stark under 2019. Kommissionen förutspår att exporttakten av varor och tjänster kommer sannolikt att öka med ungefär 2% under 2020–2021 för Sverige. Prognoserna tyder på att bytesbalansöverskottet kommer att stiga till över 4% av BNP.

Arbetsmarknaden är en av sektionerna i riskzonen, enligt Kommissionen, då den har börjat försvagas. Höstprognosen 2019 visar att arbetslösheten kommer att stiga från 6,3% 2018 till 7,2% under 2021. Arbetskraftsbristen och kompetensglappet, som innebär att de lediga jobben och de arbetslösas kompetens inte matchar varandra, kommer att kvarstå framförallt i fråga om högkvalificerade jobb.

Landrapporten nämner att Övre och Mellersta Norrland har haft låg eller till och med negativ produktivitetstillväxt. Därtill sticker Mellersta Norrland ut med måttlig innovationsförmåga, enligt Regional Innovation Scoreboard, gentemot andra svenska regioner med mestadels stark förmåga, och i storstadsregionernas fall ledande innovationsförmåga.

Därför vill EU-kommissionen att norra Sverige tar del av Fonden för rättvis omställning

Övre Norrland hamnar i botten när det gäller målet att minska utsläpp av växthusgaser. Rapporten nämner att stålindustrin är en viktig bransch för regionen och Europa, men också en stor utsläppskälla med växthusgasintensitet som avsevärt överstiger genomsnittet i EU. Även med målet att stålindustrin ska bli fossilfri senast 2035 så har utsläppen av koldioxid hittills ökat, enligt EU-kommissionen. Men att ställa om stålindustrin är förenat med enorma risker och eventuella negativa konsekvenser för de omkring 4 000 personer som är direkt sysselsatta i produktionen, samt ytterligare konsekvenser för underleverantörer och hela den regionala ekonomin för Övre Norrland.

Stålindustrins stora betydelse för ekonomin och människorna i norra Sverige är anledningen till förslaget i Kommissionens landrapport om att Fonden för en rättvis omställning i Sverige under perioden 2021–2027 ska riktas till just Övre Norrland och underlätta för regionen att växla om till fossilfri produktion, samt främja diversifiering och utveckling av andra branscher, för att därmed både minska utsläppen av växthusgaser och regionens beroende av stålindustrin. Fonden ska främst ta hänsyn till sociala aspekter och bidra till att skapa nya innovativa lösningar inom stålindustrins värdekedja under omstruktureringsprocessen. Fonden går in under EU:s sammanhållningspolitik och ska bland annat växlas upp med medel från Europeiska regionalfonden och Europeiska socialfonden. Regionala omställningsplaner ska tillsammans med regionala smarta specialiseringsstrategier ligga till grund för vilka insatser som ska prioriteras.

/Ozan Yücel & John Kostet

Du kan läsa landrapporten i sin helhet, här.