Inför att medlemsstaternas regeringar just nu förhandlar om EU:s långtidsbudget Multi-annual Financial Framework (MFF) för tidsperioden 2021–2027 har EU-kommissionen publicerat en rapport som visar på vilka ekonomiska fördelar EU-medlemsländerna har tack vare tillgången till EU:s inre marknad.

Oenighet i fråga om avgiften för medlemsländerna i EU:s nästa långtidsbudget

Kommissionens budgetförslag innebär en något högre medlemsavgift för medlemsländerna i jämförelse med avgiften för budgeten 2014–2020. Detta beror enligt kommissionen främst på inflation och budgetunderskottet på grund av att Storbritannien lämnar unionen vid en eventuell Brexit men också att kommissionen i sitt budgetförslag stärker upp vissa utgiftsområden i enlighet med nya prioriteringar. Kommissionen vill med undersökningen visa på att diskussionen om budgeten är allt för svartvit Ett fokus på enbart medlemsavgiften och direkta återflöden från EU:s fonder ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska utfallet med EU-medlemskapet.

Kommissionen poängterar bland annat att fonderna för sammanhållningspolitik indirekt gynnar en nettobetalare trots att pengarna inte investeras direkt i det landet. Kommissionen använder som ett exempel att nettobetalaren Tyskland gynnas av sammanhållningsinvesteringar i Polen då tyska företag har en stor exportmarknad i Polen som blir mer attraktiv genom investeringar i Polen genom sammanhållningspolitiken.  

Den ekonomiska nyttan som tillträdet till den inre marknaden innebär, är en faktor som inte sällan glöms bort i debatten om medlemsavgiften. Enligt undersökningen kommer Sverige framledes i genomsnitt, årligen att tjäna nära 30 miljarder euro genom tillträdet till den inre marknaden vilket är ungefär 7 gånger mer än den föreslagna medlemsavgiften. Studien visar även att detsamma gäller för nästan samtliga EU-länder.

Bakgrund

De traditionellt stora utgiftsområdena för Regionalpolitiken, även kallad Sammanhållningspolitiken, och jordbrukspolitiken kommer med kommissionens förslag att minskas något samtidigt som mer pengar ur budgeten kommer att läggas på program som forskningsprogrammet Horisont Europa (tidigare Horisont 2020) och Erasmus+ som riktar sig mot framförallt kompetens- och utbildningssatsningar såsom elev-, student- och lärarutbyten.

Enligt kommissionens beräkning kommer Sverige fortsatt att vara en nettobetalare även under nästa budgetperiod, vilket innebär att medlemsavgiften är större än återflödet från EU:s olika fonder och program. Sverige för mot den bakgrunden en budgetrestriktiv linje i förhandlingarna samtidigt som EU-kommissionen vill visa på att Sverige är ett av de länder som samtidigt tjänar på EU-medlemskapet genom deltagandet på den inre marknaden.

Läs studien från EU-kommissionen här

/Oskar Helsing