Svenskt Näringsliv pekar på utmaningar för en klimatneutral produktion inom energi- och transportsektorn

Under 2018 publicerades färdplaner från flera branschsegment inom svenska industri- och transportsektorn om hur sektorerna ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045 enligt EU:s klimatmål. Trots många ambitiösa förslag visar Swecos rapport som Svenskt Näringsliv låtit göra att Sverige står inför utmaningar när det kommer till att tillgodose energi- och transportsektorerna med klimatneutral energi eftersom det behövs lösningar för att accelerera produktionen av el och biodrivmedel, menar Svenskt Näringsliv.

Den 1 februari 2019 höll Svenskt Näringsliv ett seminarium, ”Klimatneutral Konkurrenskraft” där en rapport om de färdplaner som släpptes från olika branschsegment inom energi- och transportsektorn presenterades.

Rapporten belyser utmaningar

Rapporten, som utfärdats av konsulentföretaget Sweco, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, lyfter problem med ökad elanvändning och biodrivmedel. För att samtliga färdplaner inom energisektorn ska nå sitt mål, krävs en ökning av elanvändning med 37TWh, vilket motsvarar ca 30% mer än vad som krävs i dagsläget. För transportsektorn handlar det om en ökning från 87TWh till 162TWh 2045 – en ökning på 86%.

Kopplat till EU:s klimatmål

Om sektorerna skulle lyckas med omställningen innebär detta att dess sammanlagda utsläpp skulle minska med 89%. Detta är i linje med det klimatmål EU-kommissionen satt upp. EU:s vision är att till 2050 ska medlemsländernas gemensamma utsläpp av växthusgaser minska med 80–95%. Industri- och transportsektorns satsningar är därför viktiga för att Sverige ska uppnå EU-kommissionens mål.

Utmaningar att uppfylla klimatmålen

Under Svenskt Näringslivs seminarium framhöll experter på klimatfrågor, däribland Linda Flink, att det bara är i ett gott näringslivsklimat som satsningarna kan lyckas. ”Det måste finnas en konkurrenskraftig marknad och kunder som är villiga att betala”, menade Flink.  I detta fick hon medhåll från Magnus Berg, chef för näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna, som menade att förutsättningen för att bioenergiproduktionen ska kunna öka är att det finns konkurrenskraftig skogsproduktion, eftersom bioenergi görs av restproduktionen av denna. Men i Flinks oro över det ökade behovet av elproduktion, som hon tror kommer att stiga till hela 50-60TWh för hela samhällets sammanlagda konsumtion, fick hon inte mycket medhåll från chefen för strategi på Vattenfall, Andreas Ragnell. Ragnell menade på att den ökade elproduktionen inte skulle bli ett problem, utan lyfte istället vikten av att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa flexibilitet i systemet.

EU-kommissionens strategi för klimatneutral energi 2050.

Svenskt näringslivs bedömning av den ökade belastningen på energisektorn delas emellertid av EU-kommissionen. För att nå målen med 80–95% mindre koldioxidutsläpp har man i färdplanen för låga koldioxidutsläpp 2050, utvecklat strategier och rekommendationer som medlemsländerna kan följa. Dessa är sammanfattningsvis:

- Att öka produktionen av förnybar energi och införa med energieffektiv taktik är avgörande oavsett vilken energiförsörjnings metod ett land väljer.
- Tidiga investeringar i infrastruktur kostar mindre i längden och mycket av infrastrukturen i EU som byggdes 30–40 år sedan behöver bytas ut. Att så snart som möjligt byta ut äldre infrastruktur mot en sådan som är koldioxidsnål kan förhindra med kostsamma förändringar i framtiden. Enligt ”International Energy Agency” kan investeringar i energisektorn som görs efter 2020 kosta upp till 4,3 gånger så mycket som investeringar innan dess.
- Ett gemensamt Europeiskt förhållningsätt förväntas generera lägre kostnader och säkrare energiförsörjning jämfört med nationers individuella planer. Med en gemensam energimarknad kan energi produceras där det är mest kostnadseffektivt och levereras dit det finns behov.

För att energi- och transportsektorerna, Sverige och hela EU ska kunna nå målen för 2050 behövs såldes investeringar i klimatneutral energiproduktion, så att industrier och samhälle kan ställa om till koldioxidfri produktion. 

Läs mer om Svenskt Näringslivs seminarium ”Klimatneutral Konkurrenskraft”.

Läs mer om EU:s färdplan för energi.

/Clara Lundén

19 Feb 2019 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information