Den 6 mars medverkade North Sweden vid ett möte mellan den svenska arktiska ambassadören, Björn Lyrvall, och hans team samt den av EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, utsedda särskilda rådgivaren för arktiska frågor, Jari Vilén, för att diskutera EU:s arktiska politik och hur den skall utvecklas. Det är en del av EU:s ökande engagemang i Arktis och norra Sveriges positionering som en av EU:s egna arktiska regioner tillsammans med de finska nordligaste regionerna. 2016 kom EU:s första arktiska policy och inför att en ny EU-kommission skall tillträda under hösten tar den nu sittande kommissionen fram underlag för hur policyn skall utvecklas och stärkas i samspel med aktörerna i Arktis. För svensk del spelar Övre Norrland en viktig roll.

Elinor Blomberg, UD, Björn Lyrvall, Arktisk Ambassadör, Jari Vilén, EU-kommissionen, Mikael Janson, North Sweden, och Signe Burgstaller, UD

2008 lanserade EU-kommissionen den första arktiska kommunikationen och i samband med den etablerades också en så kallad arktisk urfolksdialog med urfolken runt Arktis. I och med klimatförändringarna som står för både hot mot hela världen genom smältande isar som såväl höjer vattennivåer som skyndar på växthuseffekten, samtidigt som det också öppnar möjligheter för nya transportrutter och tillgång till råvaror, inte minst kritiska mineraler som behövs för mobiltelefoner och bilbatterier, har hela världens intresse för Arktis ökat och det gäller även EU, som har ambitionen att liksom idag länder som Kina, Chile och Singapore, få full obervatörsstatus i Arktiska Rådet där Sverige är en av de åtta permanenta arktiska staterna. 2012 följdes det upp men en förnyad kommunikation som utöver fokus på klimat och internationell samverkan även lyfte fram vikten av just hållbar tillgång till de arktiska råvarorna.

Arktisk EU-politik på tre ben med ökat fokus på norra Sverige

I och med den kommunikationen inledde också North Sweden i samspel med Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, ett arbete för att i samspel med EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst, EEAS, samt andra aktörer såsom Europaparlamentet och Utrikesdepartementets arktiska ansvariga, bidra till det pågående arbetet inför det som kan sägas vara EU:s första riktiga arktiska policy. I det arbetet, som inbegrep flera olika konferenser och möten runtom i den arktiska regionen och samspelade väldigt väl med den pågående OECD-studien över NSPA, kunde regionerna i norra Sverige genom North Sweden medverka till den nu gällande policyn som vilar på tre ben:

1. Klimatutmaningen.
2. Bidra till utveckling av den arktiska regionen.
3. Internationell samverkan.

Den första punkten handlar mycket om forskning kring klimat i och om Arktis och den tredje punkten syftar ytterst till att genom samverkan bidra till att bibehålla Arktis som ett konfliktfritt område och därmed ytterst helt enkelt om säkerhetspolitik. I en värld där spänningarna ökar samtidigt som det finns en kapplöpning om att säkra sina geopolitiska intressen i kombination med att få tillgång till och dra nytta av de resurser och råvaror som finns, så är även den arktiska regionen allt mer indraget utifrån de klimathot och de tillgångar som finns. Det har, genom inte minst Arktiska Rådet, kunnat hanteras genom samverkan och gemensamma beslut och förhandlingar och ett föredöme för andra områden kring hur upprätthålla en ”low tension area” med de olika intressekonflikter som finns. Även urfolkens unika ställning i det Arktiska Rådet har kunnat lyftas fram.

För finskt och norskt vidkommande är detta av många olika skäl mer nära i de politiska avvägningarna än för svensk del, som inte av tradition har samma fokus norrut. Det är dock för hela EU av allt större vikt att tillförsäkra en fortsatt fredlig samexistens och såväl ta sig an de utmaningar som de möjligheter som finns. För svenskt vidkommande gör det samtidigt att det funnits och finns en allt mer välutvecklad och god dialog mellan de svenska regionerna och nationell nivå om Sveriges roll i Arktis, som stärks i och med samverkan inom ramen för EU med tonvikt på det europeiska Arktis som också ger EU:s legitimitet för sina övergripande arktiska intressen. En fortsatt god samverkan i norr förutsätter befolkade regioner som utvecklas i samspel över alla gränser geografiskt och mellan olika politiska nivåer. Mötet den 6 mars på UD är ett konkret uttryck för den viktiga samverkan.

Det nordligaste Europa i EU:s blickfång för EU Arctic Forum i norra Sverige

Det i sin tur är grunden för att NSPA:s arbete i samspel med EU landade i ett tydligt fokus på att från EU bidra till den arktiska regionens utveckling med väldigt mycket utgångspunkt i de egna arktiska regionerna i norra Sverige och Finland, i samspel med Norge, även om Arktis är större än så. Det finns, som det ofta påpekas, många olika Arktis, där det nordliga Europa är det välutvecklade, befolkade och innovativa Arktis som lyfts fram i många olika sammanhang. Den extra gleshetsallokering i EU:s regionalpoliti,k som tillfaller NSPA-regionerna för att bidra till hållbar regional utveckling och att EU aktivt agerat för att kunna förlänga transportkorridorerna norrut för att knyta EU till Arktis via Norrbotniabanan, Malmbanan och Haparandabanan, är direkt kopplat till den arktiska politiken av vikt för såväl norra Sverige som hela Sverige och EU. Det är perspektiv som, efter att den nuvarande policyn antagits, kunnat byggas vidare på och förstärkas i den samrådsprocess som var en del av policyn och där NSPA kunde bidra till att ta fram underlagen för den rapport som sedermera blev om hur de regionala perspektiven kan stärkas med stöd av EU i den process som kallades EU Arctic Stakeholder Forum under 2017.

Jari Vilén har, utifrån att EU-kommissionens ordförande ser vikten av att EU spelar en roll i Arktis och att Finland och Sverige tar ledartröjan för EU:s räkning, fått sitt uppdrag att, med placering på EU-kommissionens egen interna tankesmedja, under våren se över den arktiska politiken och föreslå hur den kan utvecklas och ytterligare stärkas för en kommande översyn av policyn framåt 2021 när den nya EU-kommissionen och parlamentet är på plats.

Ett ytterligare avstamp blir det första EU Arctic Forum som efter ett intensivt förarbete nu kommer att hållas i Umeå den 3-4 oktober i år i samspel mellan EU, UD och regionerna, till vilket såväl ansvarig EU-kommissionär för de arktiska frågorna, Karmenu Vella, som EU:s höga representant för utrikesfrågor, vice ordföranden i EU-kommissionen, Federica Mogherini, kommer, tillsammans med Sveriges utrikesminister Margot Wallström, med flera från runtom i den arktiska världen och hela EU. Det ligger också kombinerat med det Barents Ministermöte som Sverige står värd för som ordförandeland i samspel med Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten. Det blir en konferens för uppsummering av vad som hittills åstadkommits med sikte framåt och även om det blir ett högnivåmöte i regi av EU och UD i första hand, så är det en given möjlighet för norra Sverige att fortsatt ta en central plats i diskussionen i samspel med relevanta olika parter nationellt, i EU och runtom i hela den arktiska intressesfären, som idag inbegriper snart sagt mer eller mindre hela världen egentligen. 

Läs mer om EU:s arktiska policy
Läs mer om den arktiska samrådsprocessen och rapporten

/Mikael Janson