Hur röstade Norrbotten och Västerbotten i EU-valet?

I Norrbottens län gick 50,4 procent av invånarna och röstade i EU-valet, en ökning med 3,1 procentenheter i jämförelse med det förra EU-valet 2014. I Västerbottens län var valdeltagandet högre, med 54,9 procent av invånarna vilket innebär en ökning med 1,2 procentenheter från 2014 års EU-val.

Partiet som tog hem flest röster i Norrbottens län var Socialdemokraterna med 37,9 procent, vilket följdes av Sverigedemokraterna som landade på 14,7 procent och Moderaterna som fick 10,6 procent av rösterna. Även i Västerbottens län fick Socialdemokraterna flest röster med sina 34,9 procent, följt av Centerpartiet och Miljöpartiet som landade på 12,2 respektive 10,9 procent.

Se statistik från Norrbottens län och Västerbottens län på Valmyndighetens hemsida.

Norra Sveriges representation och partifördelning

Från norra Sverige står det nu klart att Erik Bergkvist (s) från Västerbotten kommer att representera våra regioner i EU-parlamentet. I dagsläget representeras Sverige av 20 mandat (EU-parlamentariker) i Europaparlamentet, vilket kan komma att ändras vid Storbritanniens utträde ur Unionen till att istället bli 21 mandat. Det svenska parti som fick flest mandat till Europaparlamentet vid valet i maj blev Socialdemokraterna med fem stycken, följt av Moderaterna som fick fyra. Sverigedemokraterna blev därefter tredje största parti som fick tre mandat, följt av Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet som fick två mandat vardera. Vänsterpartiet och Liberalerna fick varsitt mandat medan feministiskt initiativ förlorade sitt tidigare mandat varvid partiet upphör att representeras i Europaparlamentet. Enligt nyhetsbyrån TT beräknas det eventuella Brexitmandatet tillfalla Miljöpartiet, sett till partiets röstprocentsats.

Läs mer om Europaparlamentet här.

Europaparlamentsledamöterna arbetar i olika partigrupper

Europaparlamentet består också av olika partigrupper som sammanför parlamentsledamöter från olika medlemsstater på grundval av sin politiska tillhörighet. I dag finns åtta politiska grupper i Europaparlamentet. I nuläget beräknas den största partigruppen bli Europeiska folkpartiets grupp (EPP) där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, med en sammansättning av 177 mandat. Den näst största gruppen förväntas bli Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D) där Socialdemokraterna ingår, med en sammansättning av 149 mandat.

Trots EPP:s förväntade förstaplats och S&D:s andraplats har de båda partigrupperna erhållit färre mandat än vid EU-valet 2014, detta till förmån för framförallt liberala och gröna partier som vuxit sig starkare denna gång.

Efterfrågan av jämställd fördelning av EU:s toppositioner

Nästa steg i EU:s demokratiska process efter Europaparlamentsvalet är att tillsätta en ny EU-kommission där varje land nominerar sina kandidater för Ministerrådet att utse ordförande. EU-kommissionen är den instans som lägger fram de lagförslag som Europaparlament och Ministerråd förhandlar och röstar om och före att den tillträder den 1 november ska det hållas utfrågningar av kandidaterna i det nytillträdda parlamentet. Därtill skall ett antal andra poster utses i de olika församlingarna.

EU:s stats- och regeringschefer träffades vid ett informellt EU-toppmöte den 28 maj för att diskutera tillsättningen av EU-institutionernas nya ledare. Posterna som skall tillsättas är utöver en ny kommissionsordförande även ordförande för Europeiska Rådet som leder arbetet i Ministerrådet, utrikeschef för EU:s externa utrikesmyndighet, talman för Europaparlamentet och chef för Europeiska centralbanken.

Sveriges statsminister Stefan Löfven lyfte fram, uppbackad av en majoritet från riksdagens EU-nämnd, att tillsättningen av EU:s toppositioner bör vara jämställd. Europeiska Rådets ordförande Donald Tusk har även poängterat vikten av att kvinnor tillsätts till toppositionerna.

En stor vattendelare är tillsättningen av EU-kommissionens ordförandepost där den omtalade Spitzenkandidatprocessen - att utse kandidater från EU-parlamentets största partigrupper – vilken har mötts av stor kritik. Medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel är positiv till att Spitzenkandidatprocessen tillämpas, är Frankrikes president Emanuel Macron mycket kritisk. Donald Tusk, nuvarande ordförande för Europeiska rådet, betonade under mötet den 28 maj att EU:s stats- och regeringschefer inte är bundna till att följa systemet.

Vad händer härnäst?

Donald Tusk har således fått i uppdrag av EU:s stats- och regeringschefer att ta fram ett kompromissförslag till kommande EU-toppmöte som anordnas den 20-21 juni 2019 för tillsättningen av de toppositioner som Rådet har att hantera med frågan om kommissionsordförandekandidat som den centrala punkten. Denne måste därefter tillsammans med hela kommissionsförslaget godkännas av Europaparlamentet med absolut majoritet.

Europaparlamentet sätter officiellt igång sitt arbete den 1 juli 2019 men redan undre juni pågår förberedelserna för de val av utskott och ordföranden och andra positioner som skall tillsättas under den första sessionen i Strasbourg första veckan i juli. 

/Hannes Wigerfelt