Dagen inleddes med att rektor Hans Adolfsson hälsade välkommen och gav några inledande ord om viktiga diskussioner i en värld som på bara några år förändrats med stor betydelse för EU. Därefter gav Annika Korzinek från EU-kommissionens kontor i Sverige samt Björn Kjellström från Europaparlamentets motsvarande representationskontor i Sverige sina bilder av de utmaningar EU har genomgått och står inför med fokus på varför EU finns: Att genom förhandlingar och kompromisser lösa de gemensamma frågor som tidigare allt för ofta löstes på slagfälten genom hela Europas historia.

Efter lunch följdes de bilderna upp av en diskussion mellan Ungerns ambassadör till Sverige, Adrien Müller, och Belgiens ambassadör, Hugo Brauwers, samt riksdagsledamoten Björn Wiechel från Västerbotten, för att ge sin syn på EU:s framtid. Även om det finns mycket som förenar så ses det från svensk sida av vikt att bibehålla dagens EU med en rimligt låg budgetnivå även om EU gärna kunde hantera fler frågor gemensamt för alla länder. Från belgisk sida framfördes mer tankar kring ett federalt EU med makt och möjlighet att hantera de gemensamma utmaningar som finns och från ungersk sida att EU inte får bestämma över ländernas huvuden eller hota med sanktioner när ett land utövar sin demokratiska rätt att avgöra vilka aktörer som får driva Universitet och inte exempelvis, som är en fråga där det hettade till efter fråga från publiken.

Samtliga var dock överens om att det i nuläget inte är möjligt att göra några revideringar av EU:s grundfördrag som redan i sig ger utrymme för de förändringar som kan vara önskvärda i det kortare perspektivet. Även i denna diskussion var EU:s roll som fredsprojekt tydligt, att i Europa aldrig mer lösa konflikter med vapen och soldater.

På toppen av Europa och mitt i EU

Det var också ett tema för Mikael Janson, direktör North Sweden, som bjudits in för att berätta om norra Sverige i ett föränderligt EU och med sitt anförande gjorde ett svep över regionen och dess plats i EU med det ökande arktiska fokus som också bidrar till att sätta norra Sverige i fokus, förutsatt att regionen och dess aktörer aktivt själva ser till att finnas med i den diskussionen, och hur det går in i EU:s många stora och övergripande utmaningar att hantera, från klimatet och en värld där stormakterna allt mer spelar sitt eget spel. Detta medan EU är byggt för och baseras på en värld av multilateralism, såväl inom sig mellan medlemsländerna för att kunna fatta gemensamma beslut, som gentemot omvärlden med plattformar som FN, världshandelsorganisationen WTO och försvarssamverkan inom NATO att verka genom, i och med att EU inte själv står med några egna egentliga muskler militärt, politiskt eller ens ekonomiskt.

Trots att EU är världens största marknad klarar inte EU av att skapa sin egen hållbara tillväxt med mer än att USA drar världsekonomin. I en tid när USA sätter upp tullar och går in i handelskrig börjar också EU:s styrfart att hacka. Det är för att vända det som EU-kommissionen föreslår satsningar på innovation och forskning men också regionalpolitiska stöd för att runtom i hela EU skapa utveckling och stärka konkurrenskraften genom att bygga kapacitet, fylla på med nödvändig kompetens som kan leda över i innovation och smarta strategier för hållbar utveckling genom grön omställning.

Det är mitt i allt detta som den tillträdande EU-kommissionsordföranden Ursula von Leyen, ett nytt Europaparlament och ett Ministerråd med stora interna slitningar i frågor som kring migration, budgetnivån för EU samt synen på grundläggande demokratiska rättssystem och till allt detta Storbritanniens utträde ur EU, nu skall manövrera i för den omstart med en ny mandatperiod och slutfas av förhandlingar om nästa långtidsbudget 2021–2027 för EU som är för handen. Det är med andra ord inga enkla utmaningar EU står inför.

Universitetens roll för EU:s utmaningar

Mikael avslutade med att koppla såväl de regionala som de globala perspektiven till den roll ett Universitet som UmU har för att medverka till hållbar utveckling och innovation genom forskning och nya lösningar. Genom att koppla upp sig mot EU kan stöd erhållas från EU men också etablera möjligheten att vara en del av att bidra till att lösa EU:s, Europas och världens olika utmaningar som är det som ytterst är EU:s intresse i att bidra till regionen och regionens forskning.

I det har norra Sverige ett unikt innovationssystem att bygga på och få stöd för genom sin närhet mellan olika aktörer, kluster och tradition av samverkan över alla gränser för att kompensera den avsaknad av kritisk massa som annars ofta är ett faktum i geografiskt stora men befolkningsmässigt små regioner. Den samverkan som etablerats mellan de fem nordligaste universiteten i norra Sverige, Norge och Finland i det som kallas Arctic Five är ett mycket bra exempel på detta att bygga vidare på, menade Mikael.

Karin Röding från Universitets – och Högskolerådet, UHR, satte före lunchen också in den högre utbildningens roll och plats i EU utifrån ett svenskt perspektiv och Jessica Umegård från Vinnova avslutade sedan dagen med att fylla på kring de framtida forskningsfondernas utformning och fokus i EU och vad de syftar till för att skapa innovation och utveckling i Europa. Parallellt med delar av EU-dagen anordnades därtill ett lunchprogram med forskare inom EU-program på Umeå Universitet för de studenter som önskade ta del av deras arbete. Utöver rektorn Hans Adolfsson medverkade från UmU även vice rektor Dieter Müller samt Universitetslektor Magnus Blomgren med flera.

/Mikael Janson

Läs mer om EU-dagen

Läs mer om Arctic Five vid deras besök i Bryssel