Den 5 mars möttes EU:s miljöministrar för att diskutera direktivet om kvaliteten på dricksvatten, EU-kommissionens långsiktiga klimatstrategi och EU:s ramverk för hormonstörande ämnen som har en inverkan på miljön och är kopplade till hälsoproblem hos människor. Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin har meddelat att Sverige vill se mer konkreta förslag om hormonstörande ämnen och tydligare regler exempelvis gällande minimikrav jämfört med EU-kommissionens förslag. Ministrarna bestämde bland annat att medlemsländerna numera ska mäta förekomsten av bland annat uran och hormonstörande ämnen i vattnet.

Bakgrund om EU:s dricksvattendirektiv

Direktivet om kvaliteten på dricksvatten skapades 1998 är utformat för att skydda människor från skadliga effekter av att dricka förorenat vatten genom att säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent. Eftersom direktivet är 20 år gammalt har EU-kommissionen efterfrågat en granskning utifrån befintliga och framväxande typer av påverkan och vill genom en omarbetning säkerställa att människor i hela EU ska ha tillgång till dricksvatten av hög kvalitet i framtiden.

EU-ramverk för hormonstörande ämnen

EU- kommissionen antog i december 1999 en gemenskapsstrategi för hormonstörande ämnen. Nu, nästan 20 år efter att gemenskapens strategi från 1999 antogs, finns ett behov av att uppdatera EU:s strategi för hormonstörande ämnen så att den fortfarande är aktuell och på ett konsekvent sätt hanterar dessa ämnen inom olika områden. EU-kommissionen presenterade därför i november 2018, sin strategi för hormonstörande ämnen för de kommande åren, med målet att säkerställa en hög skyddsnivå för EU:s befolkning och miljön.

Sveriges position och miljöministerrådets beslut

EU-kommissionens förslag för omarbetningen av direktivet av kvaliteten på dricksvatten kom i februari 2018. Sedan dess har Sveriges prioriteringar fått bra genomslag i förhandlingarna. Det rör sig bland annat om kvalitetsparametrar för högfluorerade ämnen, PFAS och krav på provtagning riktade till dricksvattenproducenterna. Beskedet om en omarbetning av direktivet togs därför positivt emot av Sverige även om man hade velat se striktare och tydligare regler.

Sverige välkomnade att EU-kommissionen kommer att inleda en översyn av viktigare rättsakter med avseende på hormonstörande ämnen, till exempel leksaksdirektivet.

Miljörådet enades kring att nya parametrar som mäter kvalité på dricksvatten ska ersätta gamla parametrar. Framöver ska man mäta perfluorerade föreningar, uran och vissa hormonstörande ämnen. Risker ska hanteras i distributionssystemet innan det når konsumenterna via vattenkranen och nya regler ska sättas upp för för miljöfarligt material där risk finns att de kommer i kontakt med dricksvatten.

Miljörådets beslut var en allmän inriktning om dricksvattendirektivet vilket innebär att miljöministrarna kom överens om ett kompromissförslag inför kommande förhandlingar med Europaparlamentet.

Långsiktig klimatstrategi för EU

Diskussionerna den 5 mars involverade även EU-kommissionens meddelande om en långsiktig klimatstrategi, som presenterades i november 2018. EU-kommissionens klimatstrategi omfattar nästan alla EU:s policyområden och följer Parisavtalets mål att hålla temperaturhöjningen under 2°C, och sträva efter att hålla den vid 1,5°C. Sverige står bakom detta förslag. EU-kommissionens förslag till en långsiktig klimatstrategi kommer att diskuteras på många olika ministerråd i vår. När exakt medlemsländerna kan besluta om strategin går dock inte helt att förutspå.

”Sverige kommer att fortsätta trycka på vikten av att EU ska sätta upp en målsättning om att nå nettonollutsläpp senast 2050, eller tidigare om vetenskapen visar att det krävs för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål”, sa Isabella Lövin inför mötet. 

Läs mer om resultatet från miljörådsmötet.

Läs mer om EU-kommissionens förslag för omarbetade direktivet om kvaliteten på dricksvatten.

Läs mer om EU:s ramverk för hormonstörande ämnen.

Läs mer om EU:s långsiktiga klimatstrategi.

/Clara Lundén