Efter två månaders förhandlingar och uppskjutna beslut införde USA den 1 juni tullar på importerat stål och aluminium. Tullarna omfattar en tullavgift på 25 % av priset på stålprodukter samt 10 % på priset av aluminiumprodukter. EU besvarar det med att införa egna tullar på amerikanska produkter samt anmäler USA till världshandelsorganisationen WTO på grund av bristande efterföljande av de uppsatta internationella regler som finns kring tullar.

Hotet om en begynnande global handelskonflikt som varit under större delen av våren blev den 1 juni verklighet för EU-länderna när USA införde sina tullar på stål- och aluminiumimport. Efter det uppmärksammade beslutet planerar EU motåtgärder för att kompensera de väntade förluster som USA:s tullar beräknas resultera i. Ett spann av råvaror kommer den 20 juni att beläggas med en tullavgift för import till EU: bland annat ris, bönor, apelsinjuice, Bourbon-whisky, jeans, tunga motorcyklar, med mera, till ett planerat värde av 2,8 miljarder euro för att möta de nya stål- och aluminiumtullarna inom ramen för WTO:s regelverk.

Fortsatt upptrappning?

EU har även beslutat att anmäla USA:s tullar till den internationella handelsorganisationen WTO, eftersom tullarna inte följer de regler som är uppsatta för internationell handel. USA:s tullar har även upprört andra globala aktörer som drabbats, bland annat Kina och Mexico samt Kanada som även dem infört en rad tullar mot amerikanska livsmedelsprodukter för att kompensera för deras drabbade stålexport. Oron är också att kinesiskt statligt subventionerat billigt stål som inte längre finner avsättning i USA istället letar sig till Europa och därför inför även EU skyddstullar mot sådant stål som strider mot WTO:s regler om lika konkurrensvillkor utöver att fortsatt föra dialog med framförallt USA och Japan om gemensamma tag mot Kinas olagliga stöd till sin inhemska stålindustri. 

För USA verkar stål- och aluminiumtullarna därtill bara vara ett första steg då spekuleras om ytterligare importtullar som kan komma att införas, bland annat på bilar som producerats utanför USA vilket skulle slå hårt mot inte minst Tyskland för europeisk del. Samtidigt har USA idag redan högre tullar på tunga fordon gentemot omvärlden.

Tullarnas betydelse för Sverige

Ännu är det oklart i vilken grad Sverige kan komma att drabbas av USA:s nuvarande tullar, och det mesta talar för att det specialstål som utgör större delen av Sveriges stålexport (utöver att det även finns avsättningsmarknader på annat håll) kan komma att få undantag från tullarna. Det kräver dock att amerikanska företag som importerar det stålet begär sådana undantag och det kan vara processer som tar lång tid att få prövat före ett beslut om sådant undantag i varje enskilt fall. Exempelvis SSAB uttalar sig om att det kommer att få en påverkan men att redan idag tillverkas det mesta av deras stål till den amerikanska marknaden redan av deras anläggningar i USA. Hur det slår mellan de olika anläggningarna inom koncernen i Sverige och på andra håll finns inga uppgifter om. Det kan också påverkas av hur väl EU:s skydd fungerar mot att marknaden flödar över av prisdumpat kinesiskt stål egentligen avsett för USA. Skulle dock tullar på motorfordon såsom bilar och lastbilar införas skulle den svenska exportmarknaden drabbas hårdare då Sverige där har en mer omfattande exportmarknad.

Läs mer i vår tidigare artikel om eventuella konsekvenser för svensk stålproduktion: 

Källor: SVT, Dagens Industri, SSAB.

/Andreas Andersson Kurdve