Umeå Universitet på besök i Bryssel!

Den 22 mars var Umeå Universitets ledningsgrupp på besök i Bryssel vilket organiserades av North Sweden. Gruppen, bestående av 18 avdelningschefer och administrativa direktörer från universitets olika institutioner, var intresserad av att lära sig mer kring EU:s olika forskningsprogram, ansökningsförfarandet kring EU:s fonder samt EU:s ramprogram Horizont 2020 som sträcker sig mellan 2014–2020 och omfattar europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete och dess fortsättning efter 2020.

Umeå universitet 22 mars 1

Umeå Universitet utanför North Swedens kontor i Bryssel

Sveriges och North Swedens påverkansarbete inom innovation i EU

Inledningsvis gjorde gruppen ett besök på Sveriges Ständiga Representation i EU där de träffade Åsa Petri, utbildningsråd, och Per-Erik Yngwe, forskningsråd. De berättade om deras arbete på svenska representationen samt om vilka aktuella frågor Sverige driver inom forskning och Innovationspolitiken (FoI) i EU, med fokus på FP9 (EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation) som ersätter Horizont 2020 när nästa sjuåriga EU-budget tar vid.

Gruppen följde upp det med att träffa Anna Tranberg, samordnare på Vinnovas Brysselkontor, som berättade om kopplingen mellan EU och forskning och Vinnovas roll för att stärka Sveriges innovationsförmåga med stöd av EU. Hon berättade främst om det nuvarande innovationsprogram som är regionernas verktyg för att nå sin forsknings- och innovationspotential.

Under eftermiddagen fick gruppen möta North Swedens direktör Mikael Janson och Tony Scully, senior Advisor inom forskning- och innovationsfrågor på kontoret. De berättade övergripande om verksamheten och hur de arbetar för att synliggöra Norra Sverige styrkor och behov inom forskning och innovation på EU-nivå.

umeå ns

Lunchmöte där Mikael Janson, direktör på North Sweden, berättar om kontorets verksamhet

ERRIN och ERC om framgångsrikt arbete för att få forskningsstöd från EU

Pernille Dagoe, medlemsansvarig på ERRIN som är ett regional nätverk där North Sweden är medlem och som arbetar med forsknings- och innovationsfrågor, anslöt sig därefter till North Swedens kontor för att berätta för gruppen om ERRINS arbete och de möjligheter som aktörer på universiteten i norra Sverige har att hitta partners i Europa, visa sina styrkeområden och bidra till att påverka EU:s forskningsagenda samt arbeta aktivt i olika arbetsgrupper kring olika för EU viktiga forskningsområden och få löpande information om vad som sker i EU och forskningspolitiken och olika utlysningar från dessa arbetsgrupper genom North Swedens medlemskap i ERRIN.

Avslutningsvis besökte gruppen det verkställande rådet på European Research Council (ERC), där de träffade Anna Lönnroth, chef för enheten Life Science. Lönnroth berättade om ERC: s uppdrag att uppmuntra den högsta kvalitativa forskningen i Europa genom konkurrenskraftig finansiering och att stödja utredningsdriven gränsforskning inom alla områden på grundval av vetenskaplig excellens. Hon kunde också visa upp statistik över hur mycket de olika EU-medlemsländerna söker om forskningsmedel från EU-medel från ERC och med vilken framgång. På en skala från 0-25 med fokus på ansökningar, där rankningen baseras på hur många ansökningar landet gjort och blivit beviljade, har Sverige 10 i betygsättning medan exempelvis Frankrike har 15, liksom Nederländerna, Danmark och Österrike medan Storbritannien har 14. Projekt finansierade av ERC uppgår i Sverige till 270 stycken och i Storbritanniens 1664 stycken projekt. Löönroth framhöll att Sveriges projektansökningar ofta håller en hög kvalité men att det totala antalet projektansökningar är färre än exempelvis Storbritannien. Bland svenska institutioner som ERC tar emot projektansökningar från, ligger Karolinska institutet på första plats gällande antalet beviljade ansökningar med 52 stycken projekt medan Umeå Universitet på näst sista plats beviljats 4 projekt. Löönroth uppmanar därför Umeå Universitet att skicka in fler ansökningar eftersom den låga siffran på beviljade ansökningar beror på det låga antalet projektansökningar. Viktigt att tillägga är att detta enbart är siffror på projektansökningar och EU-finansiering av ERC. Lönnroth gick även in på den heta frågan om Brexit och förklarade att Storbritanniens utträde ur EU kommer att påverka Storbritanniens position som framgångsrika bidragssökare ur EU:s forskningsfonder vilket lämnar mer utrymme för andra EU-länder att ansöka om dessa medel.

umeå uni ecr