Fredagen den 20 april bjöd Lantbrukarnas riksförbund i Bryssel in till ett möte för att informera om EU-kommissionen kommande förslag till nytt regelverk i CAP (Common Agricultural Policy), EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som beräknas presenteras före sommaren. Just nu är ett samråd ute för den som vill att ge sin syn om framtidens jordbrukspolitik i EU. I dagsläget kommer 15-20 procent av de svenska lantbrukarnas inkomster från CAP och reglerna i CAP påverkar hur jordbruket bedrivs genom olika direktstöd till jordbruket samt i övrigt insatser för utveckling av landsbygden. I och med den nya tänkta jordbrukspolitiken, som ska gälla för EU:s nästa långtidsbudget, vill EU-kommissionen se en mer moderniserad CAP som ska öka produktivitet inom jordbruket, säkerhetsställa levnadsstandarden, stabilisera marknaden och säkerhetsställa skäliga pris.

Vad är CAP?

Europas gemensamma jordbrukspolitik (CAP) skapades 1962 i syfte att tillhandahålla gemensamma bestämmelser gällande livsmedelsförsörjning och jordbruk för att stärka jordbrukssektorn i ett Europa som ännu led under sviterna av andra världskrigets införda ransoneringar. Under EU:s nuvarande långtidsbudget 2014-2021 är CAP en av de budgetposter som erhåller mest pengar även om nivåerna över åren minskat de senaste decennierna, drygt 50 miljarder euro per år.

CAP syftar inte bara till att trygga livsmedelförsörjningen inom EU, utan också till att främja mångfald och kvalitet samtidigt som man tar hänsyn till medlemsstaternas olika jordbrukstraditioner. Därmed riktas offentligt stöd till olika EU-länder och regioner till olika typer av jordbruk och jordbruksmetoder, oavsett om de är små- eller storskaliga, familjedrivna, konventionella eller ekologiska. Idag syftar CAP även till att modernisera och effektivisera jordbruken genom att avsätta medel till innovation och forskning för att öka produktivitetstillväxten (då det saknas möjlighet att utöka EU:s jordbruksyta), hålla landsbygdssamhällen levande och att skydda miljön och den biologiska mångfalden.

CAP består dels av det inkomststöd jordbrukare får genom den så kallade första pelaren direktstödet, vilken motsvarar 75 procent av CAP-budgeten och cirka 42 miljoner euro årligen. Det kan vara gårdsstöd, stöd till unga landbrukare och marknadsstöd med mera. Den andra pelaren landsbygdsprogrammet, består av 25 procent av CAP-budgeten vilket motsvarar cirka 14 miljarder euro årligen. Där ligger fokus på jordbrukets konkurrenskraft, miljöpåverkan, livsmedelskedjor, djurvälfärd, riskhantering, klimatåtgärder och en allmän landsbygdsutveckling.

EU-kommissionens förslag på CAP-reform

Då en ny finansiell sjuårsperiod påbörjas 2021 i samband med EU:s nya långtidsbudget innebär det förändringar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Därför håller EU-kommissionen på att ta fram förslag om ett utarbetat regelverk kring själva utformningen av CAP.

EU-kommissionen anser i det förberedande arbetet att de två pelarnas strukturer fortsättningsvis ska kvarstå. Däremot trycker man på en ökad subsidiaritet vilket innebär att medlemsländerna ska få friare händer, utifrån EU-kommissionens nya riktlinjer, att självständigt genomföra CAP-planen i en större utsträckning än förut. Riktlinjerna kommer att omfatta miljöåtgärder, omfördelning från större till SME:s (små-medelstora företag) där CAP delas ut per arial. Vidare vill EU-kommissionen se en förenkling av CAP, att kompensationsstöd kvarstår för jordbrukare i hela EU och att CAP blir mer tillgänglig samt tilldragande för unga och nya lantbrukare. De tänkta riktlinjerna ska även fungera som en uppmaning till utveckling såsom ökad innovation och ökad landsbygdsutveckling. Mycket fokus kommer att ligga på FN:s hållbarhetsmål.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har lyft fram till EU-kommissionen att svenska bönder är beroende av stöd på grund av det ogynnsamma klimatet varvid det är mer kostsamt att vara lantbrukare i Sverige än på andra platser i EU. Mot den bakgrunden har jordbruket i norra Sverige också särskilda möjligheter att få extra nationella stöd för att kompensera för de särskilda förutsättningar som finns att bedriva ett arktiskt jordbruk, som det definieras i EU, för att från svensk nationell nivå – och på motsvarande sätt på finsk sida – tillse att det finns ett levande jordbruk även i EU:s nordligaste områden.

Svenska synpunkter på CAP

LRF är positiva till det generella innehållet i EU-kommissionens underlag på utformningen av CAP, LRF stödjer bland annat den ökade subsidiariteten, viljan att skapa utveckling och resultatorientering. Däremot är LRF kritiska till detaljer gällande omfördelningen av stöd och menar att det inte bör ligga något fokus på företag som inte egentligen brukar marken samt att taket för direktstödet inte får dras ned för mycket då det skulle slå hårt mot många gårdar. Vidare anser LRF att kontroll och sanktioner för enskilda lantbrukare är för hårda.

Den svenska regeringen anser generellt att EU:s CAP-budget måste minska och anser att direktstöd till lantbrukare är ineffektivt över tid och att det försvårar för nya och unga lantbrukare. Regeringen är överens om att CAP kräver en förenkling eftersom olika nationer har olika utgångspunkter. Regeringen vill även se en mer resultatorienterad gemensam jordbrukspolitik och en ökad miljö- och klimatambition mot vilka särskilda ersättningar måste riktas i syfte att åstadkomma en fortsatt marknadsorientering. Man vill också se ett större fokus på den andra pelaren på frågor såsom hållbar produktivitet, konkurrenskraftighet och en stark kunskapskedja. Regeringen trycker på att det ska vara samma konkurrensvillkor för alla aktörer, oavsett medlemsland, och att fokus ska ligga på landsbygdsutveckling och högre djurvälfärdskrav – där Sverige generellt har högst krav i hela EU vilket skapar kostnader som svenska lantbrukare inte får ersättning för.

Delta i EU-kommissionens enkät om den framtida CAP till och med 2 maj

LRF uppmanar jordbrukare att delta i EU-kommissionens enkät före den 2 maj eftersom det är viktigt att föra fram det svenska perspektivet i frågan om hur CAP kommer att utformas i framtiden, dessutom saknas det bredare kunskap om förhållandena för jordbruk i Norra Sverige där förutsättningarna ser annorlunda ut i jämförelse med i de södra delarna av Europa. Fyll i enkäten här!

Besked om hur EU-kommissionen utformat den framtida jordbrukspolitiken, efter att alla parter sagt sitt, kommer senare i sommar.

Källa: EU-kommissionen, Lantbrukarnas riksförbund.

/Julia Hanson