Den 22 februari antog Europaforum Norra Sverige, EFNS, flera positioner för påverkan i EU, varav en fokuserade på framtiden regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken, utifrån norra Sveriges perspektiv. Någon vecka senare ställde sig styrgruppen för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, bakom en position på samma tema utifrån tidigare ställningstaganden i NSPA. De har nu lämnats in till EU-kommissionen i anslutning till det samråd som var ute om framtidens sammanhållningspolitik inför kommande förslag om utformningen av den för nästa programperiod från 2021 och framåt. Förslag som kommer nu under våren.

Norra Europa positionerar sig för tuffa förhandlingar om framtidens EU-stöd

Europaforums position som North Sweden arbetat med försöker bidra till den bredare debatten om framtidens regionalpolitik och nyttan med den. Avsikten är att från norra Sverige vara en konstruktiv part i de diskussionerna och ge underlag för så välgrundade förslag och beslut som möjligt med bibehållet särskilt stöd till norra Sverige anpassat till regionens specifika behov. Den lyfter fram 15 områden som är uppe för diskussion och där det finns olika mening i EU och mellan länderna och olika aktörer och nivåer.

Det är därför viktigt att från regionen ge goda argument även gentemot nationell nivå för de kommande förhandlingarna i EU. Det var också utgångspunkten för en av workshopen under Europaforum i Sollefteå (21-22/2) att föra dialog med regionala företrädare, EU-kommissionen och nationell nivå om utkastet till position.

Den gemensamma positionen för hela NSPA försöker i sin tur helt i linje med EFNS och tidigare NSPA-positioner sammanfatta det nordligaste Europas samlade syn med sikte på behovet av anpassat stöd från EU, som inte är något givet. Det är en förhandling varje gång och särskilt denna gång med tanke på att det kommer att bli tuffa diskussioner och neddragningar på inte minst regionalstödet för nästa programperiod.

NSPA pekar på vilken roll EU:s regionalstöd, de så kallade struktur- och investeringsfonderna, har för utvecklingen av regionerna att möta global konkurrens och skapa innovationsförmåga och att stödet behöver vara flexibelt utifrån varje regions specifika förutsättningar. Detta gäller särskilt för regionerna i NSPA. Samverkan över gränserna är det som ger verkliga Europeiska mervärden och att regioner genom sådan samverkan får mer kraft att utvecklas. Alla regioner bör därför ges möjlighet att bidra till EU:s samlade utvecklingsmål med stöd från EU.

Regionalpolitik för hela EU utifrån varje regions unika förutsättningar – Särskilt norra Europa

EFNS-positionen lyfter vikten av att alla regioner omfattas av EU:s regionalpolitik men förstås att regioner som de nordligaste glesbefolkade områdena även fortsättningsvis behöver särskilda extra resurser. Fokus bör ligga mer på regionernas faktiska behov och för norra Europa är den Arktiska dimensionen något att ta med för de särskilda behov som finns. Sammanhållningspolitiken bör fokusera på sammanhållning genom mer samverkan, såväl samverkan mellan olika aktörer inom regionerna som samverkan över gränserna.

Även om det ser olika ut i olika regioner så behövs en gemensam EU-strategi som regionerna kan koppla sitt arbete till. Det kan ske exempelvis genom att samla EU:s brokiga skara av policys och plattformar i några huvudteman såsom en ”innovations- och tillväxtunion”, en ”energi- och klimatunion” samt en ”kompetens- och sysselsättningsunion”. Det skulle förenkla för omvärlden och kunna knytas till ledorden för den nuvarande EU-strategin ”Europa 2020” om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Genom att i sin tur bygga det regionala utvecklingsarbetet på smart specialisering och därmed i EU:s stöd fokusera på de specifika regionala utmaningar och tillväxtfaktorer som identifierats kan stödet bli mer anpassat, exempelvis att kunna ge stöd för infrastruktur och bredband i glesbefolkade regioner med långa avstånd, och samtidig bidra till EU:s övergripande målsättningar.

EFNS önskar också en ingång för EU:s olika fonder samlat för den som önskar få del av dem med mer gemensamma regler och hanteringsordning på regional nivå. Det behövs också bättre stöd till små aktörer och mer av stöd till plattformar för samverkan kring utveckling för dessa små företag, föreningar och andra som ofta inte har kapacitet att driva projekt själva. Det är överlag viktigt att bibehålla den så kallade partnerskapsprincipen om att stödet utformas i en dialog mellan regional, nationell och EU-nivå med också utrymme för förstudier för att bättre forma relevanta projekt och kunna avsätta stödresurser för det inklusive hanteringen av fonder och program i regioner som norra Sverige med ofta små liten egen administrativ kapacitet.

Bygga kapacitet för långsiktig tillväxt genom innovation – Också i EU:s arktiska regioner

Utgångspunkten skall vara att med regionalfonderna bygga tillväxt utifrån ökad innovationsförmåga i regionerna i samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi och tydligare koppling till hur det kan växlas upp för att kunna ta del av också EU:s specifika innovations- och forskningsprogram. Överlag behöver länken mellan regionalpolitiken och EU:s övriga stöd göras tydligare så att aktörerna kan nyttja de samlade resurserna bättre och redan i skapandet av projekt bygga in kommande framtida möjliga steg för det. Regionalpolitiken handlar om att bygga regional kapacitet för att kunna samverka med andra runtom i Europa och ytterst även kunna medverka i och få del av de övriga EU-gemensamma utvecklingsmedel som finns för mer samlad kraft och utbyte i hela EU.

EFNS välkomnar även andra former av finansiering för investeringar i regionerna, men de måste för regioner som norra Sverige bygga på någon form av grundfinansiering i form av direkta stöd att kunna växlas upp med annat investeringskapital. Resultaten måste också fokusera mer på långsiktig regional utveckling sammantaget och mindre på varje enskilt projekt och kortsiktiga mått, även ett misslyckat projekt kan ge värdefull kunskap för att bygga verklig regional kapacitet. Skall regionalpolitiken kunna inlemmas i EU:s samlade uppföljningssystem måste utvärdering och förslag på utvecklingsåtgärder utgå från de regionala programmen och vad som lokalt och regionalt går att påverka. Därtill måste fonder och program förenklas och ett sätt att göra det är att lägga över mer av uppföljning och kontroll på redan befintliga nationella och regionala system där det för regioner med hög grad av egen och nationell medfinansiering, som i Sverige, finns från början egna incitament att pengarna går rätt.

Sist men inte minst konstaterar EFNS att norra Europa i många stycken är en unik testbädd för hela Europa och kan vara det även i att pröva nya lösningar för utformningen av EU:s framtida regionalstöd. Den just genomförda Arktiska samrådsprocessen mellan EU och NSPA om investeringsprioriteringar och utformning av EU:s stödprogram till EU:s arktiska regioner är ett bra exempel att kunna dra lärdomar från för framtiden.

Detta kommer nu att fortsatt spelas in på olika sätt i EU inför kommande förslag och förhandlingar. 

/Mikael Janson

Läs EFNS’ position om framtidens ”sammanhållningspolitik 2.0”

Läs NSPA:s position om sammanhållningspolitiken

Läs mer om de positioner som antogs vid EFNS i Sollefteå

Läs ”State of Play” om framtidens regionalpolitik i EU