Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

Vad är unionens tillstånd idag 2018?

Efter den ekonomiska och finansiella krisen har den europeiska ekonomin växt varvid 12 miljoner nya jobb skapats sedan 2014 – vilket är fler jobb än antalet människor som bor i Belgien.

Arbetslöshet bland unga ligger på 14,8 % vilket fortfarande är för högt även fast det är den lägsta nivån sedan år 2000. 

Vad gäller migration har Kommissionen kommit med fem reformer gällande det gemensamma europeiska asylsystem som blivit antagna. EU-hjälpinsatser har exempelvis hjälpt till att rädda 690 000 människor på havet sedan 2015 och nyanlända har reducerats med 97 % i östra medelhavsområdet. Däremot har medlemsstater ännu inte funnit en balans gällande att ta sitt ansvar på sitt eget territorium och visa den solidaritet som krävs för Schengensystemet med sina interna gränser.

Vad gäller Storbritanniens utträde ur EU så trycker Juncker på att Storbritannien inte längre kan ta del av det goda med att ingå i den europeiska öppna marknaden om landet självmant väljer att lämna unionen. Däremot kommer Storbritannien fortsätta vara en kär granne och partner i politiska och ekonomiska samt säkerhetsfrågor. EU kommer även alltid att visa lojalitet och solidaritet med Irland vad gäller den irländska gränsen och hoppas att en kreativ lösning kan lösa problemet som kan uppstå med hårda gränser på norra Irland.

Europa har styrkt sin position som handelsaktör och har numera handelsavtal med 70 länder runt om i världen, vilket täcker 40 % av världens bruttonationalprodukt (GDP). Dessa avtal hjälper Europa att exportera högkvalitativ mat, arbetares rättigheter, miljön och konsumenters rättigheter med mera även utanför våra landsgränser.  Juncker vill dock att Europa måste börja agera mer och tala med en enhetlig röst utåt på den globala arenan.

En gemensam europeisk suveränitet

Europa behöver tänka mer gemensamt, bli starkare och multilateralt. Europa har alltid varit en global spelare men tiden är inne att bli en global aktör också. Juncker kom upp med idén om att etablera ett gemensamt försvar redan 2014 och kommer fortsättningsvis arbeta intensivt med målet att en europeisk försvarsfond och ett permanent strukturerat samarbete inom försvarsfrågan blir till verklighet.

Juncker poängterar att Kommissionen inte vill låta rusta upp EU i syfte att hota utan i syfte att tillåta kontinenten bli mer självständig och även kunna leva upp till EU:s globala försvarsåtaganden. Enbart ett starkt och enat Europa kan försvara sina medborgare mot interna och externa hot, från terrorism till klimatförändringar.

Tiden är inne för Europeiska unionen att spela en roll som en union i skapandet av globala affärer, Europa måste därför bli en mer suverän aktör i internationella relationer. Europeisk suveränitet kommer ursprungligen från medlemsländernas nationella suveränitet och kan inte bli ersatt. Men att dela suveränitet när och var det behövs, gör alla nationer till starkare nationer. Däremot är Europa en kontinent som präglas av öppenhet och tolerans och den ska förbi det. Detta hållningssätt är essensen av vad som menas med att vara en del av den europeiska unionen.

Ett globalt ansvar

Vad gäller miljön säger Juncker att vi måste lämna en mer hälsosam planet till dem som kommer efter oss och hänvisar till målen om att reducera koldioxidutsläpp innan 2030. Sommarens torka är en stark påminnelse om att alla Europas medborgare måste sluta låtsas som att vi inte har miljöutmaningar när de uppenbarar sig rätt framför oss. EU-kommissionerna och Europaparlamentet måste därför arbeta för Europas framtid i miljöfrågan.

Juncker vände sig även till Europaparlamentets medlemmar och sade att Europa kan exportera stabilitet såsom genom att fler länder ansluter sig till unionen. Det krävs dock att vi blir eniga vad gäller västra Balkan annars finns risken att dessa länder skapar starkare band med andra länder.

Juncker lät inte problematiken om det pågående kriget i Syrien förbli onämnt. Det går inte längre vara tysta inför den humanitära katastrof som pågår i landet. Konflikten i Syrien är en punkt som den internationella ordningen, som hjälpte européerna att komma ut ur Andra världskriget, är ställda inför.

Exempel på EU-kommissionens löften innan nästa EU-val

EU-kommissionen har i övrigt exempelvis föreslagit att internetgiganter ska betala skatt där de gör vinster men inser att EU:s medborgare förväntar sig att det verkligen händer snart. Likaså där det gäller plastanvändning. När EU:s medborgare går till val i maj 2019 kommer människor vilja se att åtgärder har vidtagits. Däribland att EU-lagstiftning implementeras som förbjuder engångsplastförpackningar i syfte att skydda havet mot avfall, vilket också är ett konkret förslag från EU-kommissionens sida.

Vad gäller att blanda sig i medlemsländernas lagstiftning menar Juncker att EU-kommissionen vill agera stort i stora saker och smått gällande små saker. Ett exempel på det är att Juncker vill se ett slut på den klock-vridning som sker två gånger per år. EU- kommissionen föreslår därför att medlemsstaterna själva ska bestämma huruvida deras medborgare ska leva efter vinter-eller sommartid. Därför kommer frågan i nästa steg hamna på Parlamentets och Rådets bord som får ta beslut i frågan.

Kommissionens förhoppningar och förslag till medlemsländerna

En anledning till att varför Kommissionens idag kommer med ett förslag om nya regler i syfte att bättre skydda EU:s demokratiska process från manipulation från länder utanför EU eller privata intressen är att EU måste skydda vår frihet och rättvisa val.

Juncker trycker på att interna gränser är dåliga och att de inte borde finnas. Om vi inte tar bort dem innebär det ett steg tillbaka i EU:s utveckling menar han. Kommissionen föreslår därför att den europeiska gränsen och kusterna ska stärkas med 10 000 gränsvakter inom slutet av 2020 i syfte att bättre skydda de externa gränserna. Kommissionen vill också ytterligare utveckla asylsystemet så att medlemsstater kan erhålla stöd i asylprocesser i linje med Genevekonventionen. Kommissionen föreslår också att man skyndar på återvändandet av migranter som inte har asylskäl. Därtill vill Juncker påminna medlemsstater om att det finns ett behov att öppna upp lagliga vägar till unionen och att medlemsländerna har ett ansvar i den frågan.

Vad gäller framtiden så nämner Juncker Afrika. År 2050 kommer var fjärde människa på jorden att vara afrikan. Därför måste EU investera mer i relationen med afrikanska nationer och sluta tänka att våra relationer till dem präglas av utvecklingsstöd. Afrika behöver ett rättvist och ärligt partnerskap, inte välgörenhet, på samma sätt som att Europa behöver det. Därför har en relation inletts med Paul Kagame, styrelseordförande för den afrikanske unionen, och en överenskommelse har tagit fart. I förslaget står det exempelvis om att inleda en allians för hållbart investerande och arbeten mellan Europa och Afrika, en allians som kan hjälpa till att skapa 10 miljoner nya arbeten i Afrika inom 5 år. Med EU:s erasmusprogram kommer EU att stödja 35 000 afrikanska studenter och forskare vid 2020. Viktigt att framhålla är att handel med Afrika inte är obetydlig. Idag uppgår 36 % av Afrikas handel med EU. Sätt detta i jämförelse med Kina med sina 16 % och USA med sina 6 %. Men detta är inte nog. Därför tycker Kommissionen att EU ska utveckla ett fritt handelsavtal med Afrika motsvarande ett ekonomiskt partnerskap mellan två jämlikar.

Vidare hoppas Juncker att EU-medlemsländer i öst och väst kommer börja samarbete mer i framtiden. Det är dags att Europa sätter stopp för ett delat Europa. Det är också dags att EU tar bättre hand om den sociala dimensionen med den sociala pelaren varvid problem som exempelvis berör arbetare och små företag verkligen tas på allvar. Juncker vill också se att den så kallade Spitzenkandidaten- processen för att utse en ny kommissionsordförande förses med transnationella listor lika över hela EU så att den kan föra den europeiska demokratiska processen som präglas av trovärdighet framåt. Slutligen för Juncker fram att han inte se överdriven nationalism i det framtida europeiska arbetet men välkomnar patriotism så länge den inte syftar till att trycka till eller exkludera andra länder.

Källa: Europakommissionen

Läs hela talet på engelska (PDF)

/Julia Hanson