Den stora frågan efter Brexit är hur EU:s budget kan komma att förändras. Ska den minskade budgeten täckas av resterande 27 medlemsländerna eller ska man skära ned budgeten, då i realiteten på jordbruks- och regionalstöden som idag är några av EU:s största budgetposter. Sverige och EU-kommissionen är inte överens på området.

– Det är tydligt att vi behöver mer än en procent av EU:s BNP för att finansiera politiken på ett adekvat sätt, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på en konferens i Bryssel om EU:s kommande flerårsbudget.

Högre medlemsavgifter i EU signaleras

Under våren 2018 planeras EU-kommissionen föreslå en ny budget för EU för budgetperioden från 2021 och framåt. Den stora diskussionen sedan Brexit har varit hur man ska lösa det budgetglapp som kommer ske när Storbritannien lämnar EU.

Sverige och andra medlemsländer som är så kallade nettobetalare till EU och alltså betalar mer än vad de får tillbaka i kapital vill minska budgeten och skära ner på de större utgiftsområdena som EU har idag.

EU-kommissionen däremot menar att EU de senaste åren har fått mer utgifter med tanke på större ansvarstagande inom frågor som säkerhet och migration och de argumenterar därför för att EU-budgeten bör öka kommande programperiod.

Budgetkommissionär Günther Oettinger anser att budgeten bör ligga på 1,1 ”någonting” procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI), något som i sin tur skulle leda till en ökning på mellan 10–19 procent för de kvarvarande medlemsländerna.

Sverige stödjer inte en höjd EU-avgift

Detta är något Sveriges EU-minister Ann Linde ställer sig starkt emot, såhär kommenterar hon EU-kommissionens förslag:

– Vi kommer slåss för att de totala utgifterna inte kommer överstiga en procent av BNI och för att vi inte ska betala mer. Om ett stort land som Storbritannien som betalar så mycket försvinner då är det naturligt att budgeten minskar.

Gällande EU-kommissionens argument om att EU:s utgifter har ökat i och med ett större ansvar menar Linde att det inte är ett hållbart argument och påpekar att man alltid måste göra prioriteringar i en budget och att hon hellre ser en nedskärning av jordbruks- och regionalstödet.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är för sin del emot för drastiska nedskärningar och att det är en felaktig analys att tro att en minskning av jordbruksstödet skulle räcka för att täcka upp det glapp som lämnas i budgeten efter Brexit.

Budgetdebatten nu igång och öppna samråd ute

EU:s ordförandeland i ministerrådet, Bulgarien, som dessutom tar emot mycket EU-stöd, kommer att ta emot budgetförslaget till våren och ansvarig minister för det Bulgariska ordförandeskapet Lilyana Pavlova talar varmt om jordbruks- och regionalstödet när hon på budgetkonferensen kommenterade läget såhär:

– Vi ska inte ifrågasätta jordbrukspolitiken och regionalstödet. Regionalpolitiken är grunden för EU-projektet.

Samrådet om framtidens sammanhållningspolitik är nu öppet för alla att svara på, tillsammans med samråd om EU:s övriga budgetområden inför att EU-kommissionen under våren kommer med sitt förslag till budget, som diskuterades på konferensen i Bryssel 8-9 januari.

Läs mer om samtliga samråd i North Swedens nyhet

Ta del av samtliga tal från EU-kommissionens konferens om EU:s långtidsbudget 8-9 januari 2018

Läs Junckers uttalande om flerårsbudgeten

Läs Günther Oettinger uttalande i sin helhet om budgeten

/Mikael Janson & Lovisa Jonsson