Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av  EU-kommissionenav stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheterbyggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa.Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

EU Arctic Forum den 17 september i Bryssel

João Aguiar Machado, generaldirektör för EU-kommissionens maritima direktorat som samordnar EU:s arktiska intressen, inledde med att den arktiska politiska strategins viktigaste punkt är miljön och att EU-kommissionen i sin nästa långtidsbudget därför föreslår att 1 av 4 euros ska satsa på miljöåtgärder. För Arktis innebär detta att miljöåtgärder ska förbättra miljön och livet för medborgarna där. En politisk förändring är därtill inte möjlig om man inte lyssnar på ursprungsbefolkningen i Arktis och EU-kommissionen har därför under många år fört en dialog med ursprungsbefolkningen i syfte att öka förståelsen för Arktis. 

Hållbar lokal utveckling i fokus

Då miljöförändring i Arktis påverkar oss alla måste vi erkänna riskerna som finns med dem. Digitala lösningar är därför ett av svaren på att överbrygga de långa distanserna var en av de huvudfrågor som lyftes fram. Därtill diskuterades avsaknaden av kapital för nödvändiga investeringar och Carsten Grønbech-Jensen från Danska UD lyfte fram ett av många initiativ som nu är på gång på området där Danmark finansierar en studie som syftar till att kartlägga finansiella gap och ekonomiska utmaningar i Arktis som kan bidra till att överbrygga dessa problem.

Enligt Åsa Larsson-Blind, ordförande för det internationella Samerådet, är ekonomisk aktivitet avgörande för Arktis möjlighet att utvecklas men att det måste ske i bättre samspel och med urfolkens intressen och rättigheter för att undvika onödiga rättstvister. Man får inte glömma att hållbart tänkande är avgörande för hållbar utveckling. Ett samiskt tankesätt är att nuvarande generation ska leva så att efterlevande generation har det lika bra som dagens generation. Samiska rådet vill därtill uppmärksamma att det idag finns en brist på indikatorer som kan mäta utveckling. Positiv utveckling bör lyftas upp, därmed det samiska kulturarvet som ofta förbises idag. Nära dialog mellan regionala och internationella regioner är därför ett måste. 

Idag bygger två tredjedelar av ekonomisk aktivitet i Arktis på verksamheter kopplade till havet och de kommande åren kommer man att se ökad efterfrågan efter hållbara åtgärder för de arktiska vattnen. Därför bör satsningar ske på en hållbar utveckling för maritim aktivitet, exempelvis genom att förebygga att plast förekommer i haven, reducera avfall och reducera maritima risker genom att öka innovationen. 

Norra Sverige en del av ett regionalt engagerat och uppkopplat Arktis

Erik Bergkvist, Region Västerbotten, påpekade i den första paneldiskussionen för dagen på vikten av samspelet mellan det lokala engagemanget för att skapa utveckling och EU:s redskap för att stödja sådan utveckling. Det är än viktigare för glesbefolkade regioner i norr än för andra regioner med mer egenkritisk massa och tillgång på kapital.Att ”go green” måste genomsyra hur vi tänker, konsumerar och producerar i framtiden och den lokala kunskapen och passionen som finns lokalt bör användas till det, enligt Bergkvist. Vi ser prov på att regionen har möjlighet att tänka ut och skapa hållbara utvecklingsmöjligheter. Några exempel är Sveriges omfattande bredband och vår region som exporterar digitala vårdlösningar. Arktis och särskilt det Europeiska Arktis är inte ett museum utan regioner med människor, naturresurser och möjligheter som världen behöver påpekade Erik Bergkvist.

Erik Bergqvist, Region Västerbotten (tredje från höger)

Niklas Nordström, Luleå, följde på det i en efterföljande diskussion om ”Arctic connectivity” om vikten av uppkopplade medborgare, företag, samhällen och regioner för att möta dagens utmaningar och behov i de glesbefolkade områdena i norr. Det ger förutsättningar för klimatsmarta datacenter, distansöverbryggande hälsovård och att locka turism och mycket annat för regioner som historiskt uppfattats legat långt bort. Norrbotten är ett levande bevis på de möjligheter investeringar på uppkoppling ger i dagens globala värld. Investeringar i bredband och EU:s viktiga stöd för det till den arktiska regionen inklusive den föreslagna datakabeln den kortaste vägen mellan Nordamerika och Asien via det Europeiska Arktis är därför viktiga åtaganden för regionen och hela Europa.

Niklas Nordström, Luleå

Vad kan Arktis göra för omvärlden? – Och inte tvärtom

Under konferensen ställdes från publiken frågan om vad den arktiska regionen kan bidra med snarare än att bara få de stöd och resurser som efterfrågas för att inte hamna i bakvatten. 

I den studie som OECD gjorde över Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och efterföljande kopplade studier låg fokus i att ta reda på om glesbefolkade områden är produktiva eller inte och svaret blev ja, berättade José Enrique Garcilazo, chef för OECD:s landsbygdsenhet och som tillsammans med North Sweden med flera höll i NSPA-studien som presenterades i Bryssel 2017. Det framgick också att dessa regioner dessutom är hållbara. För att analysera de bakomliggande orsakerna tog man därefter reda på de drivande faktorerna som visade sig vara humant kapital och kunskap i små städer som motor för sina större områden. Istället för att statliga regelverk mer eller mindre motverkar att lokala resurser används på andra platser bör man fånga de lokala värdena och exportera kunskapen genom att arbeta tillsammans över den större geografin och därmed också kunna bidra än mer till hållbar utveckling för hela världen, menade José Enrique Garcilazo. Han lyfte fram Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) som ett gott exempel på detta.

Flera av talarna, såsom Miniiquac Kleist från den Grönländska representationen, påpekade vikten av globala perspektiv och att en investering i Arktis såsom en gruva eller ett stålverk givetvis har en miljöpåverkan, men att den genom ren energi och modern teknik är betudligt mindre än motsvarande anläggning någon annanstans. Det är inte ustläppen i Arktis som skapar klimatförändringarna med sin issmältning mer än på marginalen, det är ustläpp på andra hålls så samma tuffa regelverk måste gälla lika för alla. Investeringar i uppkoppling och verksamhet i samspel med lokalsamhällena innebär vinster även för hela omgivande världen. 

Det som saknas, och som efterfrågas under konferensen, är EU-giltiga referenspunkter gällande vad som är hållbar och grön produktion så att alla medlemsländer kan arbeta mot samma mål. 

Årligt återkommande Arktiskt EU Forum med nästa i norra Sverige

Avsikten är att årets Brysselforum skall vara ett årligt forum i enlighet med EU:s arktiska policy och att nästa forum är tänkt att förläggas i norra Sverige vilket North Sweden och regionerna nu arbetar med tillsammans med EU-kommissionen och svenska UD.

Läs mer om det arktiska forumet

Läs mer om den arktiska EU samrådsrapporten

Läs mer om OECD-studien för Northern Sparsely Populated Areas 

/Julia Hanson