Policyområdet hälsa är i ropet på EU-arenan. En större efterfrågan efter EU-samordning i olika hälsofrågor har bidragit till att EU-kommissionen mer än någonsin uppmuntrar till ett stärkt regionalt och nationellt samarbete för en förbättrad hälso- och sjukvård i EU-medlemsländerna. Inom ramarna för Europeiska Rådets sammanträdanden, där Rumänien tar över ordförandeskapet 2019 efter Österrike, finns en hälsoagenda för första delen av 2019. På svensk nivå har Sveriges kommuner och landsting (SKL) nyligen publicerat en prioriteringslista med främsta fokus på nära vård. Från EU-kommissionens håll ligger förslag uppe som anser uppdateringar och förändringar inom existerande EU-program med anledning av att integrera hälsa i större utsträckning i nästa programperiod 2021-2027. Utformningen av exempelvis forskningsprogrammet Horizon 2020 och strukturfonden Europeiska socialfonden kommer att inkludera hälsa i större omfattning.   

Hälsoagendan i ministerrådet i dagsläget och efter 2019

Under 6-7 december ägde Europeiska unionens råds, eller så kallade ministerrådets, EPSCO-möte rum. I denna rådskonstellation samlas alla EU-medlemsstaternas ministrar med ansvar för sysselsättning, sociala frågor, hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik. De EU-kommissionärer som berörs deltar också i mötena.

Enligt hälsorådet från Sveriges ständiga representation vid EU, Joakim Svensson, står det klart att EU:s hälsoministrar i dagsläget prioriterar frågorna om ett ökat krafttag för att reducera en ökad vaccinresistans genom Antimicrobial resistance (AMR). Därtill har man nosat på tanken om en revidering om lagstiftningen om Health Technology Assessment (HTA). HTA har en utvärderande funktion och syftar till att vägleda lagstiftare om politiska hälsoåtgärder exempelvis rörande vad som är kostnadseffektivt eller nationella myndigheter om att ta beslut om exempelvis vilken teknisk lösning som borde bli ersatt på nationell nivå. Den svenska hållningen är att HTA borde präglas av ett mer omfattande informationsutbyte och komma till nytta inom fler områden än enbart prissättning och subventionering. 

Efter årsskiftet blir det Rumänien som tar över ordförandeskapet i Europeiska Rådet efter Österrike. Prioriteringar som Rumänien tillsammans med Finland och Kroatien (som är följande EU-ordförandeländer) lagt fram för 18-månadersperiodes 2019-2020 visar på att huvudpunkterna fortsatt blir AMR där beslut förväntas tas i mars 2019 samt HTA där beslut förväntas tas i juni 2019. 

I 18-månadersprogrammet med fokus på hälsa står det:

“Further efforts are needed in public health in order to guarantee access to healthcare for all EU citizens, ensure patient safety and mobility, and take advantage of the opportunities posed by new medical technologies. Renewed commitment will be necessary to address the challenges of the demographic deficit and population ageing. Cooperation in the field of transplantation and organ donation at EU level can be strengthened to save lives.”

Vad som är helt nytt på hälsoministrarnas agenda till skillnad från tidigare år enligt Joakim Svensson är patientrörlighet med eventuell fokus på EU:s referensnätverk (ERNs) som syftar till att främja kunskapsutbyte och erfarenheter mellan hälso- och sjukvårdsleverantörer i olika EU-medlemsländer. Utöver det kommer det förmodligen riktas fokus på E-hälsoveckan som nästa år går av stapeln den 11-13 juni i Helsinki i Finland.

Europeiska referensnätverken (ERNs) är virtuella nätverk som arbetar med en rad olika tematiska hälsofrågor och involverar hälsoleverantörer över hela EU. De syftar till att underlätta dialoger om komplexa eller ovanliga sjukdomar som kräver specialistbehandlingar. De första EU-referensnätverken etablerades 2017 och involverade mer än 900 verksamheter från över 300 sjukhus i 26 olika EU-länder.

Mer av "Cross-border health" och hälsa för regional tillväxt

Frågan om patientrörlighet är viktig för landsgränsöverskridande sjuk- och hälsovård där EU-kommissionen efterfrågar en ytterligare utveckling av de europeiska nätverken (ERNs) och en breddning av samarbete mellan EU-länder tillsammans med HTA. 

Vid konferensen ”Enhancing Healthcare cooperation in cross-border regions” som EU-kommissionen anordnade den 4 december gavs det många exempel på hälsoprojekt i gränsregioner. Diskussion om strävan mot en framgångsrik väg framåt för cross-border perspektiv inom ramarna för samarbete inom hälsa poängterades av både representanter från EU-kommissionens generaldirektorat Regio och EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities) med flera. 

Under slutkonferensen om ESI-fonderna (EU:s struktur och investeringsfonder) för hälsa som ägde rum den 6 december i Bryssel klargjordes att nästkommande programperiod kommer att integrera landsgränsöversskridande hälsa inom området för regional tillväxt i större utsträckning än tidigare. 

EU:s European Social Fund (ESF) får en ny inriktning

I syfte att investera i människor och implementeringen av EU:s sociala pelare samt hälsopolitik har EU-kommissionen inför EU:s nästa programperiod 2021-2017 föreslagit att unionens sociala dimension ska stärkas genom en förbättrad socialfond, nämligen European Social Fund Plus (ESF+). 

Då den nya långtidsbudgeten för EU (MFF) har en stark hälsodimension kommer investeringsmöjligheter finnas i flera olika EU-program. De direkta och indirekta ledningsområdena för hälsa kommer bland annat att tillhandahålla medel att testa innovativa lösningar, stödja arbetskraftens rörlighet i EU och hjälpa till att modernisera hälsosystemen i medlemsländerna. 

Under nuvarande programperiod 2014-2020 är budgeten för Health Programme 449, 4 miljoner euro. Skillnaden för hälsoområdet inför 2021-2027 med den nya fonden ESF+ som kommer att vara en mer flexibel och enklare version av den nuvarande EFS-fonden med en reducerad arbetsbörda är att ESF+ har egna finansieringsmedel för totalt 413 miljoner euro men hälsopolicies kommer även att finansieras genom andra EU-program såsom European Region Fund, Horizon Europe (det nya Horizon 2020), Digital Europe, InvestEU Fond och Connecting Europe Facility.

För att uppnå en förenkling av ESF+ ska fonden sammanslås med en rad redan existerande EU-program, nämligen EU Health Programme, European Social Fund (ESF), Youth Employment Initiative (YEI), Fund for European Aid to the Most Deprived (FEAD och EU programme for Employment and Social Innovation. 

Huvudprioriteringar för ESF+ blir att:

• Stärka krisförberedning och skydda medborgare mot gränsöverskridande hälsohot.
• Stärka hälsosystem genom att bland annat stödja en digital transformation.
• Stödja EU:s lagstiftning inom folkhälsa (medicin, HTA, tobak, cross-border care).
• Stödja integrationsarbete med exempelvis implementering av strukturella innovationer inom folkhälsa genom de europeiska referensnätverken (ERNs).

SKL:s fokus på Nära vård i linje med hälsokommissionären

SKL har lämnat in ett remissvar till den statliga utredningen ”God och nära vård – en primärvårdsreform (SOU2018:39)” och anser att omställningen till nära vård ska möta hälso- och sjukvårdens utmaningar och invånares förändrade behov och förväntningar. Det handlar om att vården behöver flytta närmare patienter och brukare samt fokusera på patientens behov och efterfråga framför leverantörens förmåga och utbud. Hälso. Och sjukvården i Sverige är i mycket utformad med ett stort fokus på det akuta omhändertagandet istället för hälsofrämjande insatser i syfte att förebygga kroniska sjukdomar och förhindra sämre hälsa. 

På EU:s agenda pågår mycket diskussion om förebyggande hälsoarbete i linje med SKL:s agenda och även att hitta lösningar på utmaningen med en ökande åldrande befolkning i EU. Exempelvis så är EU-kommissionens nuvarande prioriterade mål med partnerskapet European Innovation Partnership in Active and Healthy Ageing (EIP on AHA) som finansierats av Horizon 2020, att öka de hälsosamma levnadsåren för EU:s medborgare med två år. EIP on AHA, som är en av EU-kommissionens hälsoarbetsgrupper, fokuserar på hälsosamt åldrande och betonar vikten av nära vård. EIP on AHA:s arbete med verktyget Scirocco – ett onlineverktyg som utvärderar förmågan att leverera integrerade vårdtjänster - lyfts fram av EU-kommissionen som exempel på hur integrerad vård kan utvärderas på ett effektivt sätt för att sträva mot en mer nära vård. 

Mer pengar till hälsa i nästkommande Horizon Europe

Inför nästkommande programperiod 2021-2017 har EU-kommissionen föreslagit att Horizon Europe, som blir den nya benämningen på Horizon 2020, ska delas upp och implementeras utifrån tre olika tematiska pelare. Pelare nummer två med inriktning ”globala utmaningar och industriell konkurrens”, med en budget på 52,7 miljarder euro av den totala budgeten på 100 miljarder euro, inkluderar hälsa som ett av fem kluster. 7,7 miljarder euro kommer enbart att riktas mot ren hälsoforskning, även om andra medel kan komma att integrera hälsa i andra kluster inom programmet. På samma sätt som för ESF+ kommer Horizon Europe att uppmuntra till synergier med andra EU-program. 

Inom området för e-hälsa, där kopplingen till integrerade vårdprocesser och framtagandet av digitala lösningar på den digitala marknaden är viktig, blir det under nästa programperiod förmodligen än mer relevant för aktörer att använda Horizon Europe som stöd till forskning inom digitala lösningar och även Fonden för ett sammanlänkar Europa (FSE) som stödjer utbyggandet av en infrastruktur för gränsöverskridande utbyte av journalsammanfattningar och e-recept. 

/Julia Hanson

Läs mer om nya europeiska socialfonden plus (EFS+)

Läs SKL:s yttrande om en ökad nära vård

Läs mer om cross-border healthcare