Sverige, Danmark, Lettland, Litauen, Estland, Nederländerna, Irland och Finland har i ett gemensamt brev uttryckt sina finanspolitiska åsikter i debatten kring hur valutaunionen EMU ska fortsatt utvecklas. Den ekonomiska monetära unionen, EMU, är de övergripande ekonomiska verktyg och policys som EU har för Eurosamarbetet men riktar sig även till länderna utanför Euron. De aktuella ländernas finansministrar önskar tona ned debatten om storslagna och djupgående EU-ambitioner för EMU. Fokus ska ligga på internationellt samarbete för att upprätthålla en stabil finansmarknad. Från svensk sida, som icke Euroland, trycks det på vikten av att alla länder i EU ska få delta fullt ut i besluten i EMU.

Debatten om hur EMU i framtiden ska utvecklas har varit en het potatis i EU det senaste året. Skiljelinjen går mellan de som vill se ett fördjupat samarbete med mer gemensamma institutioner inklusive en ”finansminister” mellan Euroländerna för att få en mer koordinerad ekonomisk politik i Eurozonen och de som vill ha fortsatt mer fokus på övergripande samordning på EU-nivå mellan alla länder oavsett medlemskap i Euron eller inte. Diskussionen angående EMU-samarbetet ska fortlöpa de kommande månaderna och de ansvariga ministrarna ska återkomma till frågan i mars och juni månad.

Sverige och sju andra EU-länder i norra Europa har med sitt brev gått samman inför de förhandlingarna. I brevet har de framlagt sex stycken krav på hur fortsatt EMU-samarbete bör bedrivas. Mest betydelsefull på listan för Sveriges del är kravet att även medlemsländer utan euro ska få vara med och besluta angående EMU. Vid Eurogruppens möten och diskussionerna om utveckling av det samarbetet är det Euroländerna som möts enskilt och i vissa fall de länder som avser att gå med i euron, vilket är alla utom Sverige och Danmark förutom Storbritannien som är i utträdesförhandlingar med EU. I ökande grad diskuteras ett fördjupat samarbete mellan Euroländerna för sig.

Vill fokusera på en säker finansmarknad inom EU.

Fokus i brevet läggs också på att bibehålla nationella kompetenser och inte låta fler kompetenser gå upp till EU-nivå. Brevet koncentrerar sig även på att inrikta satsningar på de områden i EU-samarbetet som har ett brett stöd. Ett sådant projekt ministrarna anser vara positivt för samtliga medlemmar är färdigställandet av EU:s bankunion för att säkerställa att finanssektorn skulle vara bättre förberedd inför kriser likt den som inträffade 2008.

Något fokus läggs inte direkt på sammanhållningspolitiken, men i brevets sista punkt berörs budgeten som ska gälla post-2020 och att den bland annat på grund av Brexit kommer få mindre resurser att tillgå. De tillgängliga resurserna i framtida budgeten bör enligt brevet läggas på att stärka medlemsländernas eget arbete och ansvar för att stärka den finansiella strukturen i länderna genom diverse strukturreformer och projekt.

Huruvida brevet får genomslag i förhandlingarna återstår att se, läs brevet i sin helhet här:

Läs även nyhet på Europortalen om senaste Eurogruppsmötet här:

/Andreas Andersson Kurdve