Organisationen för Ekonomisk Samverkan och Utveckling, OECD, har nu presenterat den så kallade territorial review de genomfört på regionerna i nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, i vilket Norrbotten och Västerbotten ingår. När studien nu är officiellt publicerad är det därmed dags för alla aktörer att sätta tänderna i den för att dra nytta av det som OECD kommit fram till. Mikael Janson, North Sweden, som varit svensk samordnare gentemot OECD, ger här en första övergripande bild av vad studien handlar om och vad den lyfter fram för regionerna, hela NSPA, de berörda länderna, framförallt Sverige, samt EU.

Mikael Janson, direktör North Sweden och koordinator gentemot OECD, vid lanseringen av OECD-studien för NSPA den 13 mars i den Europeiska Regionkommittén i Bryssel, ger här sin bild av det OECD lyfter fram för regionerna, NSPA och även nationell nivå och hela EU att ta fasta på

Bakgrunden till studien: Behov av mer samlad analys för den fortsatta samverkan inom NSPA

Regionerna inom NSPA ligger inom många områden i framkant, men står samtidigt inför ett antal stora utmaningar. Även om det finns stora skillnader mellan de 14 regionerna i NSPA, så finns det också mycket som förenar, framförallt i att vara just nordliga extremt glesbefolkade områden. Till det kan läggas att det är regioner som historiskt har en ekonomi baserad på naturresurser och är unika i att också hysa EU:s enda erkända urfolk, Samerna. NSPA är också allt mer integrerade i den arktiska politiken i EU och har blivit lite av ett eget ”centrum i periferin”. 

Nätverket för NSPA såg utifrån detta ett behov av att stärka samverkan och uppdatera sin samlade gemensamma kunskap. NSPA bildades en gång som ett Brysselbaserat nätverk och det togs för ett decennium sedan fram studier om NSPA i samverkan med Nordiska Ministerrådets forskningsorgan Nordregio. Underlag som var grunden för att EU kunde ställa upp för de extra medel norra Sverige och Finland får i den Europeiska regionalfonden och en del specifika anpassade regleringar.

Det har dock hunnit hända mycket och fanns ett behov av att ta steg vidare. Valet föll då på att låta världens mest välrenommerade ekonomiska forskningsorgan inom utvecklingsfrågor, OECD, göra en så kallad territorial review, som oftast appliceras på enskilda länder eller regioner, men denna gång över hela NSPA med sina 14 regioner i tre olika länder, vilket gör det till en i många delar unik studie.

OECD:s analys och rekommendationer ger verktyg på alla nivåer: regionalt, nationellt, EU

Det är OECD:s studie och de som går i god för det som står i den i egenskap av att vara ett helt oberoende forskningsorgan med global expertis och unika data från hela världen. Arbetet har skett i nära samverkan med regionerna som levererat in underlag och OECD har också genomfört studieresor genom alla regionerna. Till det kommer dialog med regeringarna samt EU-kommissionen med flera. Det är en av styrkorna med OECD, att de i kraft av sin status och att vara ägda av berörda länder, per automatik får med dem och även EU i arbetet. Samordningen gentemot OECD har skett via NSPA-kontoren i Bryssel med North Sweden för svenskt vidkommande.

Rapporten består av ett samlat kapitel för hela NSPA inklusive EU-perspektivet, dels enskilda kapitel för Sverige, Finland och Norge, samt därtill ett kortare kapitel per region. De senare publicerade separat var för sig. För varje kapitel och nivå gör OECD analyser och skickar med rekommendationer för regionerna, NSPA samlat, länderna och EU att ta tag i. Det är viktigt att se att rapporten fokuserar på hela NSPA och inte går in på djupet i varje region, samtidigt har OECD för den skull fångat väldigt mycket viktigt och relevant för varje region. Det är därför ett verktyg för framtiden på alla nivåer.

Revolutionerande slutsatser bara genom att det är just OECD som dragit dem

I förstone kan det se ut som att det som OECD kommer fram till kanske inte är så revolutionerande. Det är för den skull många gånger bra att få externa ögon på det som är och görs. Den som synar analyserna och rekommendationerna kommer dock att se, att det i många fall är mer eller mindre omvälvande förändringar som kommer att krävas. Givetvis är det inte säkert att OECD fångat allt eller att det ens finns skäl att dela alla slutsatser. Poängen är att se det som ett hjälpmedel för det regionala utvecklingsarbetet i regionerna och hela NSPA och att kunna söka stöd för det arbetet från omvärlden.

Eftersom omvärlden allt som oftast inte alls har våra regionala perspektiv och kunskap om hur det ser ut hos oss, så är OECD-studien en ovärderlig och trovärdig källa att kunna ösa ur. Rapporten ligger exempelvis helt rätt i tiden för de diskussioner som i detta nu pågår om framtidens regionalpolitik i EU, men också den nationella diskussion som annars väldigt mycket fokuserar på storstädernas utmaningar. Sverige ser olika ut och därmed måste också tillväxtarbetet se olika ut.

Bland mycket kan några huvudteser skönjas för arbetet som nu tar vid med OECD-studien

Arbetet med att analysera vad OECD nu lagt fram och att omvandla förslag till praktik tar nu sin början på allvar. Men några generella budskap kan lyftas fram.

Det genomgående huvudbudskapet kan sägas vara, att inom regionerna och på övergripande nivå samlat för hela NSPA hitta smarta specialiserade nischer utifrån den basindustri som finns, för nya värdeskapande konkurrenskraftiga handelsvaror och tjänster i nya och växande företag. För att utveckla det krävs koordinerade strategier och anpassat stöd från även nationell nivå och EU avseende kompetensbehov, tillgänglighet såsom transportinfrastruktur och bredband, innovationssystem, tillgång till kapital med mera.

Nationell nivå måste också lita på att de nordliga regionerna har kompetens att se sina egna behov och ges makt och befogenheter samt stöd för att regionalt bättre kunna länka exempelvis stad och omgivande land via fysisk planering, investeringar och utbildningsinsatser. För att få kraft och kritisk massa, att det också kan ske genom konkret och aktiv samordning över nationsgränserna i hela NSPA-området. På den vägen och med bättre nyttjande av informationsteknologi, sociala innovationer och även upphandling, kan regionerna skapa värdehöjande produktivitet och kostnadseffektiv service som kan möta den negativa demografiska utveckling vi ser idag.

Det kan spaltas upp i några möjliga huvudteser, som inte följer rätt av OECD:s formuleringar, utan i det följande försöker att mer samla några relevanta sjok att nu börja med.

• Norra Sverige bidrar till hela Sverige och hela EU

Regionen står för en ekonomi i paritet med sin befolkningsstorlek och den nationella merkostnaden för att hantera glesheten motsvarar ungefär 0,2% av landets ekonomi. I gengäld levererar regionerna i norr hälften av Sveriges energiförsörjning, en stor del av landets exportvärden och bidrar därmed också med nyckeltillskott för landets övriga ekonomiska aktivitet, inte minst i Stockholm.

• Transportinfrastruktur är en nyckelfråga för NSPA-regionernas tillväxtmöjligheter

En av de viktigaste nödvändiga investeringarna är att bygga ut transportinfrastruktur i hela NSPA för att knyta ihop inom och mellan regionerna genom öst-västliga förbindelser men också för att länka omvärlden nord-syd till de tillgångar som finns i det europeiska Arktis.

• Smart specialisering inom nischer utifrån befintliga tillgångar ger nödvändiga mervärden

Regionerna behöver hitta sina sektorer där de har tillgångar att bygga konkurrenskraft utifrån varor och tjänster som är internationellt gångbara, med i huvudsak utgångspunkt i de naturresurser som finns, för att i unika nischer vidareförädla dessa och därmed skapa verksamheter och näringar som ger högre ekonomisk avkastning och sysselsättning. Vägen dit går via smart specialiseringsstrategier med tydliga regionala investeringsprioriteringar.

• Samverkan över alla gränser – akademi, företag, samhälle – som kan knyta ihop stad-land

Det hänger på att i NSPA skapa fungerande länkar mellan akademi, näringsliv och övriga samhället och bättre samspel mellan städer och omgivande landsbygd för att etablera ett regionalt ”ekosystem” som kan leverera innovation och utveckla de regionala nischer som är styrkeområden. NSPA-regionerna har unika potentialer i att kunna samla universitet, näringsliv och politik för regionala kluster och innovationsmiljöer, men det kräver ett tydligt regionalt ledarskap och att städerna inte blir isolerade öar, utan draglok för även glesbygden.

• Mer gemensam arbetsmarknad, kompetensplattformar, innovation över hela NSPA   

NSPA-regionerna behöver öka sin produktivitet genom att ta steg upp i värdekedjan och för att klara det måste arbetskraften inklusive immigranter mobiliseras genom höjd kompetens och att även kunna locka utbildad arbetskraft till NSPA. Det kräver utbildning och matchning som når alla delar av regionerna genom bland annat e-lärande samt en mer gemensam arbetsmarknad och gemensamma utbildningsplattformar i hela NSPA som också via samordning nationellt och med EU kan skapa mer utbyte över gränserna som ger mer samlad kraft och kritisk massa, för att bygga en mer gemensam ekonomi och innovationsmiljö med marknadsmöjligheter för småföretagen att kunna växa på i NSPA.

• Strategisk systematisk och samordnad utveckling av konkurrenskraftigt e-samhälle

Regionerna i NSPA är duktiga på e-lösningar, särskilt telemedicin/e-hälsa för att överbrygga avstånd, men det är inte tillräckligt samordnat och behöver breddas till fler samhällssektorer med behov av e-service och e-tjänster, som också kan skalas upp till världsledande lösningar med globala marknadsmöjligheter. En förutsättningsskapande investering för det är fortsatt full utbyggnad av bredband i samspel mellan regioner, nationer och EU.

• Nationellt stödd och samordnad turismstrategi för nordligaste delarna

För svensk del pekas också särskilt behovet av en samordnad turismstrategi för att bygga destinationspaket och inte bara inom och mellan regionerna utan också i den nationella turismstrategin, som kan ge bättre stöd för norra Sveriges möjligheter att vara en särskilt attraktiv destination med en utbyggd kapacitet för att hantera de krav som ställs för det.

• Bättre integration av samerna och deras behov och näringar i de regionala strategierna

Rapporten lyfter också behovet av att bättre integrera de samiska perspektiven i de regionala strategierna och hur det sin tur kan skapa ännu bättre möjligheter till nya jobb och näringar med de behov som finns av att integrera olika markanvändningsbehov från början.

• Bättre anpassade nationella strategier med mer regional makt och inflytande över dem

Genomgående belyser rapporten hur nationell nivå i Sverige måste börja anpassa sina strategier och stödmekanismer till de olika regionala förutsättningarna och behoven. Därtill måste myndigheter och nationella aktörer i högre grad lita på den regionala kompetensen och förmågan och i partnerskap ge stöd för att regionalt klara av att ta större administrativt ansvar för den regionala utvecklingspolitiken, inklusive idag nationella kompetenser som fysisk planering/markanvändning, infrastrukturplanering och utbildningsinsatser.

• Fortsatt stöd från staterna och EU för att kompensera NSPA-regionernas specifika geografi

Sist, men inte minst, konstaterar OECD att även om regionerna i NSPA har potentialer, så står de också med ett antal geografiska utmaningar som även framåt kräver ett grundläggande stöd från nationell nivå och från EU för att kompensera för, såsom att kunna upprätthålla en rimlig samhällsservice med de merkostnader glesheten ger. Regionerna måste också i högre grad vara delaktiga i utformningen av de stöden inklusive EU:s olika fonder och program.

OECD-rapporten en del av ett större paradigmskifte i synen på glesbefolkade områden

OECD:s studie över NSPA skall också sättas in i ett större sammanhang. Parallellt med att NSPA gick in i denna studie bestämde sig Sverige för att göra en uppföljningsrapport av den nationella OECD-studie som gjordes 2010. För att koppla denna studie till NSPA-studien valdes att ha ett tydligare landsbygdsperspektiv. Därtill valde OECD att för sin ”högstatusrapport” kring regionala utvecklingsfrågor, den så kallade Regional Outlook, som de lanserade på NSPA:s seminarium under European Week of Regions and Cities 2016, att utifrån vår rapport titta på tillväxt i mer glesbefolkade områden överlag. Det är i princip första gången OECD breddar perspektiven från uppdelningen stad och ”resten” till att poängtera att det finns många olika sorters landsbygd med sina olika karakteristika med därmed följande behov av olika anpassade utvecklingsstrategier. Det konstateras också att 68% av all tillväxt i OECD sker utanför storstäderna.

I en tid när nästan allt fokus legat och ännu ligger på storstäderna är studien för NSPA därmed en del i att vända på de perspektiven och få en mer nyanserad bild av verkligheten. Precis som OECD noterar för NSPA-regionerna, så handlar det inte om stad mot land, utan om att skapa utvecklingsmodeller med synergier mellan stad och omgivande land och rentav kan i det perspektivet en mindre stad i en stor region ha en större betydelse än en stor stad bland många andra stora städer.

Det är också ett skifte i OECD:s hittillsvarande syn, när de nu tydligt tar ställning för behovet av satsning på infrastruktur i våra regioner. OECD har annars alltid förfäktat idén om att sådana satsningar bara leder till att det är enklare att ta sig från avlägsna områden som våra snarare än att bidra till hållbar utveckling. Det är en syn som i högsta grad smittat av sig på nationell nivå och i EU, även om vi varit duktiga på att få EU att inse nyttan för hela Europa med transportinfrastruktur som når även våra regioner. Genom OECD:s besök i våra regioner och de underlag som skickats till dem har nu även OECD sett att just för regioner som våra är infrastruktur en oundgänglig första prioritet.

Likaså är det ett tydligt budskap att de nationella strategierna måste anpassas mer efter norra Sveriges behov och förutsättningar i partnerskap med regionerna. Det är inte givna perspektiv från Stockholm att se att det ser väldigt olika ut i landet. Desto mer uppmuntrande är det då att vid såväl beslutsmötet hos OECD i Paris, som vid lanseringseventet, från de svenska företrädarna höra att OECD:s synpunkt lyfts fram som viktig att nu ta fasta på. Vad det ger i slutändan är för tidigt att säga, men är redan det ett skifte i synsätt värt att notera.

Nu börjar det egentliga jobbet

Nu, när vår studie är presenterad, börjar det egentliga arbetet med den. Det finns det förstås anledning att återkomma om. Just nu gläds vi åt att efter två års arbete ha vår OECD-studie färdig och publicerad. Som svensk koordinator är det bara att skicka ett stort tack till alla som varit inblandade i det arbetet och den processen. Tack. 

/Mikael Janson

Läs om lanseringen av OECD-studien med länkar till rapporten på OECD:s hemsida

Läs om när OECD-studien antogs av OECD i Paris med länkar till mer underlag

Läs mer om NSPA:s seminarium om OECD:s Territorial Outlook under European Week of Regions and Cities 2016