Satsa på norr i Almedalen – OECD och Arktis på agendan

North Sweden medverkade under Almedalen och bland annat modererade direktören Mikael Janson det seminarium som Europaforum Norra Sverige, EFNS, anordnade om OECD:s studie över regionerna i Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, med OECD och Näringsdepartementet på plats samt medverkade i en diskussion om norra Sverige är Arktiskt eller inte i regi av Umeå Universitet, UmU.

North Sweden har varit samordnare för arbetet med den studie OECD över NSPA med analyser och rekommendationer för hur skapa hållbar tillväxt i de 14 regioner som ingår i nätverket. Det är en unik studie så tillvida att den täcker just 14 regioner i tre länder varav två är med i Eu och ett utanför. Studien knyter också an till den så kallade Territorial Review som OECD gjort kring regional utveckling i mindre urbana områden överlag och den uppföljningsstudie som Sverige nationellt gjorde parallellt med den territorial review OECD utförde på NSPA. North Sweden har också varit ledande i att för de nordligaste regionerna i Sverige bidra till att EU:S fokus för Arktis är att bidra till regional utveckling i sina egna nordligaste regioner som avstamp för de globala intressena i hela den nordliga hemisfären och det allt mer för världen och EU intressanta arktis.

Chris McDonald, OECD, berättar vid Europaforum Norra Sveriges seminarium i Almedalen om NSPA-studien

Northern Sparsely Populated Areas i OECD:s fokus

För att belysa resultaten av dessa studier och vad de betyder för norra Sverige men också Sverige nationellt samt EU anordnade de fyra regionerna inom Europaforum Norra Sverige ett seminarium den 4 juli på Region Västerbottens ställe i Almedalen med medverkan från OECD, Näringsdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt Europaparlamentet.

Chris McDonald från OECD, som lett arbetet med NSPA-studien, inledde med att berätta om studien och resultaten av den med de rekommendationer som är för att skapa utveckling i NSPA med fokus på de fyra svenska regionerna. Smart specialisering för att fokusera investeringarna inom områden där regionerna kan ta kliv upp i värdekedjan för mer inkomster som stannar i regionerna och behovet av investeringar inom infrastruktur och kompetensförsörjning i respektive region och mellan regionerna är några sådana huvudpunkter. Därtill behöves en bättre dialog och mer anpassade strategier och stöd från nationell nivå och EU för att uppnå detta. 

Därefter redogjorde Sverker Lindblad från Näringsdepartementet för den nationella uppföljningsstudie som gjorts med fokus på landsbygdsutveckling för att koppla den till NSPA-studien. Sverige gjorde en nationell territorial review för hela landet 2010 och det var nu dags att göra en uppföljning av den och i och med att NSPA dragit igång sin studie gjordes denna koppling. Sverker har också följt arbetet med NSPA-studien samt ledde arbetet med långtidsutredningens för en tid sedan publicerade rapport om den demografiska utmaning många kommuner i inte minst norra Sverige står med. Han konstaterade att det kommer att krävas nationella insatser och nya finansieringsinstrument för att hantera de utmaningar som idag finns inklusive att se landsbygdsutveckling och regional utveckling mer samlat än vad som hittills skett, särskilt som Sverige har ganska små regionala skillnader med geografiskt stora men befolkningsmässig små regioner, med behov av en starkare regional nivå för att styra utvecklingen i samspel med lokal och nationell nivå.

Panel om att kunna se hela Sveriges utvecklingskraft

I den efterföljande paneldiskussionen medverkade Carola Gunnarsson från SKL, Europaparlamentarikern Jacop Dalunde (mp), Maria Stenberg, Region Norrbotten samt Erik Bergkvist, Region Västerbotten. Moderator Mikael Janson, North Sweden, lyfte bland annat frågan om det bidrag norra Sverige ger övriga landet ställt mot att OECD konstaterar att den nationella merkostnaden för glesheten i norra Sverige är 0,2% av BNP och att OECD:s statistik som visar på att 68% av all tillväxt sker utanför städerna och också måste tas tillvara i nationell och EU-politik. I gengäld bidrar regionerna med Sveriges nettoexportvärden, hälften av energiförsörjningen från ren vattenkraft samt kritisk massa för inte minst tjänstesektorn i övriga landet.

Paneldiskussion med Mikael Janson, North Sweden, Sverker Lindblad, Näringsdepartementet, Carola Gunnarsson, SKL, Maria Stenberg, Region Norrbotten, Erik Begrkvist, Region Västerbotten samt Jakop Dalunde, Europaparlamentet

Carola Gunnarsson konstaterade att synen på norras Sverige nu en gång för alla måste ändras. Det råder en förlegad syn i övriga landet som inte stämmer med de som sker i norr och de möjligheter som finns där samtidigt som det behövs större möjligheter att samverka över kommungränserna som idag begränsas av nationell lagstiftning. Hon pekade också på behovet av en sammanhållningspolitik för hela Europa inklusive Sveriges regioner. Jakop Dalunde slog fast att diskussionen om ”närande” och ”tärande” borde kastas överbord och han såg som stockholmare själv hur stora investeringar i huvudstadsregionen skulle kunna göra mer nytta för hela landet om de gjordes i norra Sverige istället och lyfte fram infrastrukturinvesteringar som typexempel och EU:s fonder som verktyg för att skapa utveckling också i Sverige, inte minst för landsbygden. Maria Stenberg och Erik Bergkvist påpekade att det inom regionerna finns stora skillnader inom regionerna och samtidigt hur mycket som sker i norra Sverige och vilken nytta OECD-studien kan göra för att stärka det arbetet, såsom att utveckla regionernas möjligheter att vara världsledande inom e-samhällesutveckling, men också ge argument och dialog med övriga Sverige samt EU för att tillsammans fortsatt utveckla regionerna eftersom alla ytterst är ömsesidigt beroende av varandra.

Arktis på agendan för norra Sverige men inte en självklar bild för regionen

Den 5 juli arrangerade Umeå Universitet inom ramen för sitt arbete med arktiska samhällsforskning ett seminarium om det är någon idé att kalla norra Sverige Arktiskt. Grundfrågeställningen var om det är att göra än mer skada för bilden av regionen än det av många besudlade begreppet Norrland. Carina Keskitalo, forskare på UmU, inledde med att beskriva de olika definitioner som finns av Arktis och historiskt varit en bortre civilisationsgräns, en ”frontier”, och därefter redovisade Dieter Müller, Vicerektor UmU, för universitetets användande av begreppet som relevant för en stor del av den forskning som bedrivs inom ramen för ett ökat arktiskt intresse globalt.

Mikael Janson, North Sweden, gav en resumé över EU:s ökande engagemang för Arktis och det regionala arbetet från svensk, finsk och norsk sida att tillförsäkra att EU utgår från sina nordligaste regioners intressen och perspektiv och hur det idag har en direkt betydelse för EU:s framtida intresse i att bidra till regionernas utveckling såsom regionalstöd och infrastruktursatsningar, att EU:s egna nordligaste Arktiska regioner ses som en ”gateway” och inte en ”frontier” för Europa och EU:s intressen i Arktis. Avslutningsvis gav Anna Olofsson, marknadschef på Umeå Kommun, sina och Umeås perspektiv på hur olika bilder belyser norra Sverige och att Arktis och Norrland är begrepp som skymmer sikten för allt det positiva och spännande som sker i framförallt de större städerna i Norrland som behöver synliggöras med andra begrepp.

Den påföljande diskussionen kretsade mycket runt bilden av norra Sverige överlag och hur man fyller den med ett relevant innehåll med behov av att vara pragmatisk och använda olika begrepp för olika ändamål i olika sammanhang och målgrupper. Det panelen kunde enas om var vikten av att arbete med bilden av norra Sverige samlat och ständigt för att komma ifrån många fördomar och felaktiga föreställningar som finns inte så mycket i EU som på nationell svensk nivå.  

/Mikael Janson

Se inspelningen av OECD-seminariet i Almedalen

Läs om OECD-studien när den lanserades i Bryssel

Läs om EU:s arktiska samrådsprocess och högnivåmötet i Oulu