Den 21 november samlade EU:s utrikestjänst, European External Action Service, EEAS, aktörer från Arktis och med intressen i Arktis för en heldags diskussioner i Bryssel om EU:s arbete med de arktiska frågorna och fokus för framtiden. Det är en del av EU:s pågående arktiska utvecklingsarbete för att bidra till utvecklingen av Arktis utifrån EU:s under 2016 lanserade nya Arktiska policy med sitt fokus på också regional utveckling för inte minst EU:s egna arktiska regioner.

Dialogseminarium i anslutning till Arctic Futures i regi av North Sweden

Utrikestjänsten anordnade heldagen i samverkan med det arktiska centret vid Laplands Universitet som tagit fram underlag för diskussioner och bjudit in aktörer för att med olika perspektiv bidra till diskussionen i form av worskhops på olika teman. I det Arctic Futures Symposium som anordnades dagen före, den 20 november, av International Polar Foundation med North Sweden som en av partnerna och medverkande, deltog många av de som också var med på EEAS-dagen då de två aktiviteterna lagts kloss an med tanke på många resande från olika håll i världen, utöver EU och Europa också Grönland, Island, Färöarna, Kanada och USA med flera länder.

Intensiva gruppdiskussioner under heldagen om EU:s engagemang för Arktis

Under processen med urvalet av inbjudna företrädare att vara med i diskussionerna medverkade North Sweden också med att föreslå namn och aktörer till arrangörerna för dialogmötet. Från nordsvensk sida fanns medverkande från Kiruna, Umeå Universitet, Norrbottens Handelskammare, LKAB och samiska företrädare samt North Sweden. 

Inledningsvis talade bland andra EU:s nya arktiska ambassadör, Marie-Anne Coninsx, samt Terkel Petersen från EEAS och samordnare av de arktiska frågorna på utrikestjänsten. Han avslutade även dagen med att konstatera det imponerande engagemang alla närvarande visat för diskussionerna under dagen. Därefter hölls en kortare presentation av Timo Koivurova från Laplands Universitet samt en paneldiskussion med bland andra Åsa Larsson-Blind från Samerådet för att ge lite utgångspunkter för de följande gruppdiskussionerna.

Resterande del av dagen arbetade de medverkande från såväl Arktis som intressen från utanför Arktis, representerande regionala offentliga aktörer, näringsliv, akademi, frivilligsektor, miljörörelser, urfolk med flera samt EU:s institutioner, i arbetsgrupper, workshops, med diskussioner och omröstningar om olika frågor för att i olika steg mejsla ut vad som var huvudfrågor att för framtiden jobba med från EU:s sida. Temana för de olika grupperna var miljö, ekonomi, tillgänglighet samt råvaror.

Diskussioner kopplat till pågående samrådsprocess för EU i Arktis

Det är EU-kommissionens maritima enhet, DG Mare, som samordnar den integrerade EU-policy för Arktis som lades fram under 2016 och bygger på att hantera klimatutmaningen, bidra till utveckling av den arktiska regionen samt internationell samverkan. Genom inte minst North Swedens arbete genom nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, fokuserar policyn i hög grad på att utveckla EU:s egna arktiska regioner till vilka Norrbotten och Västerbotten hör, där DG Mare håller i den konsultationsprocess som pågår under 2017 och är inne i sin slutfas för att ta fram de arktiska aktörernas egna prioriteringar för EU att mer konkret bidra till för regionens utveckling.

DG Mares samordning sker också i samverkan med utrikestjänsten som ansvarar för EU:s externa relationer med länder och aktörer utanför EU och EU:s företrädarskap i Arktiska Rådet. Arktis är givetvis mycket mer än bara EU:s egna delar, inte minst Norge är en given nära partner, liksom alla länder och regioner i det Arktiska Rådet. Utifrån säkerhetspolitiken, klimatfrågan och vikten av en hållbar fredlig utveckling i regionen är EEAS också engagerat i de regionala utvecklingsperspektiven. Dialogseminariet lyfte därför föga förvånande i många delar samma frågor och diskussioner som samrådsprocessen i övrigt, men med möjlighet att sitta runt samma bord och föra diskussionerna även i de delar där det finns olika intressen att hantera.

Avsikten är att nu sammanställa diskussionerna och vad som var huvudfrågorna som lyftes och att, utöver att det också förstås spelar in i den övriga arktiska processen, till 2019 från utrikestjänsten återkomma med en uppföljning kring hur arbetet fortlöper med de för denna diskussion utpekade investeringsbehoven och utvecklingsarbetet och EU:s roll för det.

Läs om Arctic Futures Symposium 2017 

Läs om den pågående arktiska samrådsprocessen i EU 

/Mikael Janson